Kemiingenjören som sätter smak på julen

0
2415
Åsa Orsvärn smakar av glöggen. Vinblandningen i årgångsglöggen utgörs av ett torrt vin och ett sött muscatvin.

Vit laborationsrock, skyddsglasögon i plast och glaskolvar som bubblar. Eller? Kemiingenjören Åsa Orsvärn ansvarar för arbetet med att ta fram årgångsglöggen på Blossa. 

”Wow, det ser precis ut som i skolboken”. Destillationsanläggningen för sprit var Europas största. En av anläggningarna var helt gjord i glas och processerna gick att skåda likt ett spektakel. Åsa Orsvärn kom som nyutexaminerad kemiingenjör till Vin och Sprit 1989. Idag är hon chef för produktutvecklingen på Blossa och ansvarar för årgångsglöggen.

”Ibland har jag labbrock på mig”, säger Åsa Orsvärn.

Åsa Orsvärn har haft stor användning av sin utbildning som kemiingenjör. Att ha förståelse för produktionsprocessens olika faser är avgörande för en lyckad slutprodukt.

– Om vi exempelvis ska ha inslag av kaffe måste jag veta hur det ska filtreras och i vilket steg i processen det måste ske, säger hon.

Arbetet med årgångsglöggen börjar i maj eller juni året innan, alltså ett och ett halvt år innan den ska säljas i butik. Inför varje säsong väljer de ut ett land att hämta inspiration från för att låta de klassiska glöggkryddorna blandas med nya smaker.

– Just nu arbetar vi med nästa års smak men jag kan inte avslöja vilket land vi har hämtat inspiration från, säger hon.

Bubblande bägare och labbrock

Framtagningen av recepten sker i laborationsmiljö som ser ut som ett kök med laborationsutrusning. Där finns en liten destillationsanläggning, glasanläggning, värmeplatta, omrörare, e-kolvar och bägare.

När destinationen är vald görs tre olika smakinriktningar med tre versioner på varje inriktning. Därefter börjar arbetet med att sålla bort versioner till endast en finns kvar. Gallringen görs till stor del utifrån smak men även tekniska aspekter är viktiga, exempelvis om det bildas fällning eller ej.

– Nu är nästa års recept låst och vi testar produkten på många olika sätt för att säkerställa att produktionen i storskalig volym går smidigt, säger hon.

I testerna tappas glöggen på flaskor som ställs i kylskåp, värmeskåp, ljusskåp och i rumstemperatur.

– Produkten tappas på genomskinliga flaskor för att vi ska kunna se hur den ser ut efter de olika testerna, säger hon.

Specificerar inte druvorna

Vinblandningen i glöggen utgörs av ett torrt vin och ett sött muscatvin. Blossa arbetar med ett fåtal vinleverantörer som hjälper till att välja en vinblandning som passar till kryddorna.

– Vi specificerar inte druvorna utan en smakkaraktär, säger hon.

Det söta vinet ger karaktär av torkad frukt. Det torrare vinet, som både kan vara vitt och rött, blandas med en kryddbas där nejlika, kardemumma och ingefära är huvudingredienser och som varje år kompletteras med kryddor från årets smak. Kryddblandningen lagras i tre månader innan den får blandas med vinet. När alla komponenter har blandats ihop står färdiga produkten orörd under ett par veckor för att låta smakerna gifta ihop sig. Årets smak är inspirerad från Hawaii med inslag av hibiskus, passionsfrukt, kaffe och kokos.

Dricker du glögg privat eller får du nog på jobbet?

– Jag dricker glögg privat också, årgångsglöggen brukar jag dricka fram till första advent och sen går jag över till traditionell glögg. Min årgångsfavorit var den från 2004. Den var väldigt torr med karaktär av calvados och smakade syrliga vinteräpplen.

Caroline Le Ridou

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Vad vet du om rymden? Testa dina kunskaper

Hur kan en tvättmaskin i rymden fungera och vad packade Christer Fuglesang på sin första rymdfärd? Svaren i vårt rymdqiz finns i Cecilia Hertz bok "Rymden och allt den har att lära oss."
Camilla Frankelius

Fyra gånger så många varsel – men oklart hur många som blir uppsagda 

Sveriges Ingenjörers förhandlingschef Camilla Frankelius kommenterar arbetsmarknadsläget för ingenjörer. 
Betala räkning med bankid

Flera a-kassor planerar att höja avgiften

Fler arbetslösa och högre ersättningsnivåer ger ett nytt läge för a-kassorna. Akademikernas a-kassa avvaktar med eventuell avgiftshöjning och klarar handläggningstiden för de flesta.

Akut läge ökar intresset för att jobba med förändring

Ingenjören David Andersson märker av ett ökat intresse för förändringsarbete. "Det handlar både om att företag har tid, men framför allt om att läget är akut" säger han.

Nu ska utbyggnaden av ingenjörsutbildningar granskas

Riksrevisionen ska granska regeringens uppdrag till universitet och högskolor att ordna fler platser på vissa utbildningar, bland annat för ingenjörer. Sveriges Ingenjörer välkomnar granskningen.

Så kan Sverige få ut mer av forskningen

Förutsättningarna för innovationer och nyttiggörande av forskning ser olika ut på olika lärosäten. Mer tydlighet i uppdraget efterlyses.

Permitteringar och hemarbete ökar risken för psykisk ohälsa

På Scania har Akademikerföreningen sett stora risker med att permittera medarbetare inom företagshälsovården samtidigt som mycket tyder på en ökad ohälsa.  
Yasmine Berns och Jobz-teamet.

Ingenjören som matchar på ren och skär kompetens 

Ingenjören Yasmine Berns tyckte att det var onödigt krångligt att hitta personal och att processen borde digitaliseras. Nu har hon skapat en app där ai matchar arbetsgivare och jobbsökare.

Så skapar du närvaro på distans

Digitalt hemarbete ställer större krav på hur vi bemöter varandra i arbetsvardagen. Experten varnar för några av de vanligaste fallgroparna.
Utskällning

Ohövlighet och mobbning är vardag för många ingenjörer

Många ingenjörer upplever att de har en bra arbetsmiljö. Samtidigt är många med om ohövligt beteende, och fler ingenjörer än andra upplever eller bevittnar mobbning på jobbet.