Kemiingenjören som sätter smak på julen

0
1745
Åsa Orsvärn smakar av glöggen. Vinblandningen i årgångsglöggen utgörs av ett torrt vin och ett sött muscatvin.

Vit laborationsrock, skyddsglasögon i plast och glaskolvar som bubblar. Eller? Kemiingenjören Åsa Orsvärn ansvarar för arbetet med att ta fram årgångsglöggen på Blossa. 

”Wow, det ser precis ut som i skolboken”. Destillationsanläggningen för sprit var Europas största. En av anläggningarna var helt gjord i glas och processerna gick att skåda likt ett spektakel. Åsa Orsvärn kom som nyutexaminerad kemiingenjör till Vin och Sprit 1989. Idag är hon chef för produktutvecklingen på Blossa och ansvarar för årgångsglöggen.

”Ibland har jag labbrock på mig”, säger Åsa Orsvärn.

Åsa Orsvärn har haft stor användning av sin utbildning som kemiingenjör. Att ha förståelse för produktionsprocessens olika faser är avgörande för en lyckad slutprodukt.

– Om vi exempelvis ska ha inslag av kaffe måste jag veta hur det ska filtreras och i vilket steg i processen det måste ske, säger hon.

Arbetet med årgångsglöggen börjar i maj eller juni året innan, alltså ett och ett halvt år innan den ska säljas i butik. Inför varje säsong väljer de ut ett land att hämta inspiration från för att låta de klassiska glöggkryddorna blandas med nya smaker.

– Just nu arbetar vi med nästa års smak men jag kan inte avslöja vilket land vi har hämtat inspiration från, säger hon.

Bubblande bägare och labbrock

Framtagningen av recepten sker i laborationsmiljö som ser ut som ett kök med laborationsutrusning. Där finns en liten destillationsanläggning, glasanläggning, värmeplatta, omrörare, e-kolvar och bägare.

När destinationen är vald görs tre olika smakinriktningar med tre versioner på varje inriktning. Därefter börjar arbetet med att sålla bort versioner till endast en finns kvar. Gallringen görs till stor del utifrån smak men även tekniska aspekter är viktiga, exempelvis om det bildas fällning eller ej.

– Nu är nästa års recept låst och vi testar produkten på många olika sätt för att säkerställa att produktionen i storskalig volym går smidigt, säger hon.

I testerna tappas glöggen på flaskor som ställs i kylskåp, värmeskåp, ljusskåp och i rumstemperatur.

– Produkten tappas på genomskinliga flaskor för att vi ska kunna se hur den ser ut efter de olika testerna, säger hon.

Specificerar inte druvorna

Vinblandningen i glöggen utgörs av ett torrt vin och ett sött muscatvin. Blossa arbetar med ett fåtal vinleverantörer som hjälper till att välja en vinblandning som passar till kryddorna.

– Vi specificerar inte druvorna utan en smakkaraktär, säger hon.

Det söta vinet ger karaktär av torkad frukt. Det torrare vinet, som både kan vara vitt och rött, blandas med en kryddbas där nejlika, kardemumma och ingefära är huvudingredienser och som varje år kompletteras med kryddor från årets smak. Kryddblandningen lagras i tre månader innan den får blandas med vinet. När alla komponenter har blandats ihop står färdiga produkten orörd under ett par veckor för att låta smakerna gifta ihop sig. Årets smak är inspirerad från Hawaii med inslag av hibiskus, passionsfrukt, kaffe och kokos.

Dricker du glögg privat eller får du nog på jobbet?

– Jag dricker glögg privat också, årgångsglöggen brukar jag dricka fram till första advent och sen går jag över till traditionell glögg. Min årgångsfavorit var den från 2004. Den var väldigt torr med karaktär av calvados och smakade syrliga vinteräpplen.

Caroline Le Ridou

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Positiv nyfiken engagerad

Är ni så positiva, nyfikna och engagerade som värdeorden säger?

Många företag och organisationer har värdeord och värdegrund. Men många missar att använda dem i praktiken.

Blandade känslor bland anställda när Ringhals stänger

Avvecklingen av Ringhals 1 och 2 kommer att pågå i många år framöver. "Det är en väldigt långsam process, på gott och ont" säger Akademikerföreningens ordförande på Ringhals.

Sverige kan tvingas lagstifta om minimilöner

Svenska fack och arbetsgivare är mycket kritiska och oroade för att den svenska modellen med kollektivavtal kan hotas om EU beslutar om lagstadgade minimilöner i alla medlemsländer.

”Dyslexi är inget hinder för att bli ingenjör”

Peter Rosén har dyslexi, men satsade ändå på att läsa till ingenjör. "I arbetslivet är de sociala förmågorna viktigare än om man kan läsa snabbt och stava rätt" konstaterar han. 
Volvo Cars huvudkontor och tramadolkapslar

Droger på Volvo speglar omvärlden

Under 2019 rapporterades det om droger på Volvo cars i Torslanda. "Det speglar vilken värld vi lever i", säger Akademikerföreningens ordförande Anna Margitin Blomberg.

Akademiker i kommuner och regioner kräver bättre villkor

Ökad jämställdhet och bättre villkor för chefer är några av kraven som AkademikerAlliansen ställer i avtalsrörelsen 2020.

Stick ut i jakten på nytt jobb

Som ingenjör kan det vara värt att lägga lite extra krut på att lyfta fram sina personliga förmågor i sin jobbansökan, tipsar Erica Sundberg på TRR.
Sveriges Ingenjörers rådgivning

Besvarat: 21 327 frågor från ingenjörer

Antalet samtal till Sveriges Ingenjörers rådgivning ökar stadigt. Där kan medlemmar och förtroendevalda få snabba svar på arbetsrättsliga frågor - och stöd i tuffa situationer på jobbet.

Ingenjören som poddar om kvinnor i byggbranschen

Det är för få kvinnor i byggbranschen och de som finns syns inte. Den insikten sporrade byggingenjören Amanda Eklund att starta en podcast som lyfter fram kvinnorna i byggbranschen.
Kvinna som förhandlar

Kvinnor jobbar hårdare än män för att höja lönen

En ny undersökning visar att en större andel av kvinnorna än av männen arbetar aktivt för att höja sin lön. Det välkomnas av Sveriges Ingenjörers förhandlingschef som tycker att alla borde arbeta aktivt för att höja lönen.