Kemiingenjören som sätter smak på julen

0
1303
Åsa Orsvärn smakar av glöggen. Vinblandningen i årgångsglöggen utgörs av ett torrt vin och ett sött muscatvin.

Vit laborationsrock, skyddsglasögon i plast och glaskolvar som bubblar. Eller? Kemiingenjören Åsa Orsvärn ansvarar för arbetet med att ta fram årgångsglöggen på Blossa. 

”Wow, det ser precis ut som i skolboken”. Destillationsanläggningen för sprit var Europas största. En av anläggningarna var helt gjord i glas och processerna gick att skåda likt ett spektakel. Åsa Orsvärn kom som nyutexaminerad kemiingenjör till Vin och Sprit 1989. Idag är hon chef för produktutvecklingen på Blossa och ansvarar för årgångsglöggen.

”Ibland har jag labbrock på mig”, säger Åsa Orsvärn.

Åsa Orsvärn har haft stor användning av sin utbildning som kemiingenjör. Att ha förståelse för produktionsprocessens olika faser är avgörande för en lyckad slutprodukt.

– Om vi exempelvis ska ha inslag av kaffe måste jag veta hur det ska filtreras och i vilket steg i processen det måste ske, säger hon.

Arbetet med årgångsglöggen börjar i maj eller juni året innan, alltså ett och ett halvt år innan den ska säljas i butik. Inför varje säsong väljer de ut ett land att hämta inspiration från för att låta de klassiska glöggkryddorna blandas med nya smaker.

– Just nu arbetar vi med nästa års smak men jag kan inte avslöja vilket land vi har hämtat inspiration från, säger hon.

Bubblande bägare och labbrock

Framtagningen av recepten sker i laborationsmiljö som ser ut som ett kök med laborationsutrusning. Där finns en liten destillationsanläggning, glasanläggning, värmeplatta, omrörare, e-kolvar och bägare.

När destinationen är vald görs tre olika smakinriktningar med tre versioner på varje inriktning. Därefter börjar arbetet med att sålla bort versioner till endast en finns kvar. Gallringen görs till stor del utifrån smak men även tekniska aspekter är viktiga, exempelvis om det bildas fällning eller ej.

– Nu är nästa års recept låst och vi testar produkten på många olika sätt för att säkerställa att produktionen i storskalig volym går smidigt, säger hon.

I testerna tappas glöggen på flaskor som ställs i kylskåp, värmeskåp, ljusskåp och i rumstemperatur.

– Produkten tappas på genomskinliga flaskor för att vi ska kunna se hur den ser ut efter de olika testerna, säger hon.

Specificerar inte druvorna

Vinblandningen i glöggen utgörs av ett torrt vin och ett sött muscatvin. Blossa arbetar med ett fåtal vinleverantörer som hjälper till att välja en vinblandning som passar till kryddorna.

– Vi specificerar inte druvorna utan en smakkaraktär, säger hon.

Det söta vinet ger karaktär av torkad frukt. Det torrare vinet, som både kan vara vitt och rött, blandas med en kryddbas där nejlika, kardemumma och ingefära är huvudingredienser och som varje år kompletteras med kryddor från årets smak. Kryddblandningen lagras i tre månader innan den får blandas med vinet. När alla komponenter har blandats ihop står färdiga produkten orörd under ett par veckor för att låta smakerna gifta ihop sig. Årets smak är inspirerad från Hawaii med inslag av hibiskus, passionsfrukt, kaffe och kokos.

Dricker du glögg privat eller får du nog på jobbet?

– Jag dricker glögg privat också, årgångsglöggen brukar jag dricka fram till första advent och sen går jag över till traditionell glögg. Min årgångsfavorit var den från 2004. Den var väldigt torr med karaktär av calvados och smakade syrliga vinteräpplen.

Caroline Le Ridou

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Fyrverkeri av Göteborgs Fyrverkerifabrik. Foto: Christoph Maier

Pyroteknikerns tips inför nyår

Tänker du skjuta fyrverkerier i nyår? Här ger prisbelönta fyrverkeriarrangören och tidigare Chalmeristen Martin Hildeberg sina bästa råd.

”De flesta utländska ingenjörer i Sverige är anställda utomlands”

Tre av fyra ingenjörer som får arbetstillstånd i Sverige är inte anställda av en arbetsgivare här. Det ger dem ett sämre skydd mot lönediskriminering.
Henrik Dahlin

Ta tag i din gamnacke och ömmande muskler

Värker det i kroppen av jobbet? Läs då de här tipsen från Sveriges Ingenjörers träningsexpert.

Ingenjörer i industrin testkör kurser för yrkesverksamma

Ingenjörer vid SSAB och LKAB testkör kurser som kan bli framtidens modell för kompetensutveckling inom basindustrin.
Konflikt på jobbet

Tio råd – Så hanterar du konflikter bättre på jobbet

Har ni konflikter på jobbet ibland? Då är det som på andra arbetsplatser, konstaterar experten Lars Larsson. Men det går att lära sig hantera konflikterna och styra dem mot något vettigt. 

”Urholkningen av resurser måste stoppas”

Sveriges Ingenjörer efterlyser mer resurser till högskolan i den kommande forskningspropositionen.

Statlig delpension är ett lotteri

Antalet nya statliga delpensioner har minskat markant de senaste åren och att få ansökan beviljad är lite som att spela på lotto.
Kvinna som mediterar medan kollegorna försöker prata med henne.

Åtta råd – så får du tillbaka fokus på jobbet

Mycket att göra och många bollar i luften är ett ideal idag - men hjärnan är inte gjord för det och det gör oss splittrade och mindre effektiva. Här är tipsen för att lära sig fokusera igen.

ABB-ingenjörernas löner halkar efter

På nio år har civilingenjörerna på ABB tappat nio procentenheter i lön jämfört med snittet för privatanställda civilingenjörer i Sveriges Ingenjörer.

”Arbetsgivaren vill köpa ut mig. Får de göra så?”

Vill arbetsgivaren köpa ut dig? Ta kontakt med någon som kan arbetsrätt så att du inte gör något misstag om du väljer att skriva på.