- Ingenjören - https://www.ingenjoren.se -

ABB-ingenjörernas löner halkar efter

Lönen för civilingenjörer på ABB har inte följt yrkesgruppens löneutveckling i Sverige. På nio år har civilingenjörerna på ABB tappat nio procentenheter i lön jämfört med snittet för privatanställda civilingenjörer i Sveriges Ingenjörer.

Den sista mars 2020 löper Sveriges Ingenjörers avtal med Teknikarbetsgivarna ut. Just nu slipar förhandlingsdelegationen på de avtalskrav som ska överlämnas till arbetsgivarna om några veckor.

På ABB där Sveriges Ingenjörer har 2200 medlemmar finns ett missnöje med hur arbetsgivaren har tolkat det treåriga avtal som snart löper ut.

– Avtalet garanterar löneökningar på två procent men de lokala förhandlingarna ska, när företaget gör stora vinster, kunna ge mer. Det är intentionen med avtalet men det sker inte, säger Mikael Blomqvist, ordförande för akademikerföreningen på ABB.

Lönestatistik från Sveriges Ingenjörer visar att ABB-ingenjörerna 2018 i genomsnitt tjänade 86,6 procent av snittlönen för civilingenjörer i privat sektor. De senaste nio åren har ABB-ingenjörerna tappat nio procentenheter i lön jämfört med förbundets alla civilingenjörer i privat sektor.

Den här bilden delas dock inte av ABB AB och ABB Power Grids Sweden AB.

Maria Brithon, peronsalchef på ABB. Sverige.
Foto Jonas Bilberg

– Vi ser inte den utveckling som Sveriges Ingenjörer hävdar. På ABB har den totala löneutvecklingen legat något högre än den ökning som det centrala kollektivavtalet anger per år, säger Maria Brithon, personalchef för ABB Sverige.

Carl-Fredrik Lindberg håller inte med.

– Det stämmer att vi haft löneglidning främst vid rollbyte och övertidsavlösen men trots detta ökar lönerna i genomsnitt cirka 1 procent mer för privatanställda civilingenjörer i Sveriges Ingenjörer än vad de gör för medlemmarna på ABB, säger han.

Ingenjörer blir förlorarna

En anledning till att civilingenjörerna också tappar i lön i förhållande till andra grupper som har kortare utbildningar är att ingenjörerna har en brantare lönekurva. Skillnaden mellan ingångslön och slutlön är större för ingenjörerna.

Carl-Fredrik Lindberg, akademikerföreningen på ABB. Foto: Lasse Burell.

– Det kan låta rättvist att alla grupper på en arbetsplats får exempelvis två procent i löneökning oavsett hur lönekurvan ser ut. Men så är det inte. Civilingenjörer förlorar jämfört med andra grupper som har en plattare lönekurva, säger Carl-Fredrik Lindberg.

Varför civilingenjörerna blir förlorare och andra grupper blir vinnare med samma löneavtal är inte alldeles enkelt att förklara. Carl-Fredrik Lindberg brukar använda en pedagogisk modell. Han säger så här:

Om vi hade haft en anställd för varje ålder, man ärvde varandras löner, den äldsta pensionerades och en ny yngsta rekryterades, då skulle alla få löneökningar utan att det kostade företaget något. Har man en lönestruktur där det för enkelhetens skull skiljer två procent i lön mellan varje ålder så kommer kurvan att ligga kvar på samma ställe efter lönerevisionen. När den äldsta pensionerats och den yngsta rekryterats så har lönekostnadsökningen för företaget blivit noll.

Han man däremot en platt struktur (liten skillnad mellan start- och slutlön) så höjs lönekostnaden med två procentenheter för företaget även när den äldsta har gått i pension och den yngsta har rekryterats.

– Den platta kurvan lyfter efter lönerevisionen medan civilingenjörernas branta kurva ligger still. Och så länge den gör det ökar inte lönekostnaden för arbetsgivaren, säger Carl-Fredrik Lindberg.

Ingenjörer behöver ett tillägg

Han menar att Sveriges Ingenjörer behöver ett strukturtillägg i löneavtalen, helt enkelt ett tillägg till procentsatsen i avtalet. Alltså – om avtalet garanterar löneökningar på 2 procent – behöver civilingenjörerna med en brant lönekurva ett strukturtillägg på exempelvis 1,5 procent och därmed få 3,5 procent i lönepotten.

– Kostnaden för företaget skulle ett år senare när några har slutat, pensionerats och nya har rekryterats, att stanna vid drygt 2 procent, säger Carl-Fredrik Lindberg.

Att räkna ut hur stort strukturtillägget behöver vara för att lutningen på kurvan inte ska förändras är inga problem säger han.

– Det beror på hur lönekurvan och åldersfördelningen ser ut på företaget.

Akademikerna upplever att möjligheterna att påverka löneutrymmet vid de lokala löneförhandlingarna på ABB är små.

– Löneutrymmet sätts på huvudkontoret i Zürich och de betalar inte mer än avtalet kräver. Vi kan inte påverka något i de lokala förhandlingarna eftersom vi förhandlar med brevbäraren, säger Carl-Fredrik Lindberg.

ABB avfärdar kritiken

Maria Brithon, personalchef för ABB Sverige, kan inte se att det behövs ett strukturtillägg för ingenjörerna på ABB.

– Det stämmer inte utan företagen följer marknadens löneutveckling för privatanställda civilingenjörer. Vi kan konstatera att vi har olika statistiska underlag som kan vara svåra att jämföra, säger Maria Brithon, personalchef för ABB Sverige.

Carl-Fredrik Lindberg påpekar ABB har gjort de beräkningar på effekten av använda samma löneavtal på branta och flacka lönekurvor.

– För några år sedan räknade HR-avdelningen på ABB ut relativt löneläge med den lönestatistik från Broadbanding som företaget använder och även där såg man ungefär samma relativa lönetapp som vi räknar ut när vi jämför med förbundets statistik.

Akademikerföreningen på ABB upplever att civilingenjörerna är besvikna och många av cheferna är frustrerade över att unga ingenjörer slutar när de inte kan erbjuda dem en rimlig lönehöjning.

– Det hjälper inte att de lönesättande cheferna får gå kurser för att genomföra de lönesättande samtalen om det inte finns mer än två procent att fördela. Hur belönar man alla duktiga ingenjörer som är ovärderliga för företaget, säger Mikael Blomqvist.

Karin Virgin