Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Forskning & utbildning Forskning "Urholkningen av resurser måste stoppas"

”Urholkningen av resurser måste stoppas”

Mer resurser till ingenjörsutbildningarna samt en tydlig satsning på kompetensutveckling för att stärka ingenjörernas möjlighet till livslångt lärande. Det är två områden där Sveriges Ingenjörer vill se en förändring i den kommande forskningspropositionen.

I den kommande forskningspropositionen vill Sveriges Ingenjörer se en tydligare koppling mellan högskola och näringsliv.

Ellinor Bjennbacke, Sveriges Ingenjörer

– Tidigare har högskolan legat utanför forskningspropositionen, men vi tycker att det är viktigt att det finns en tydlig röd tråd mellan forskning, utbildning och näringsliv. Därför hoppas vi att den nya propositionen sätter de politiska ramarna så att högre utbildning får större uppmärksamhet och mer resurser, säger Ellinor Bjennbacke, chef för politikutveckling och opinion på Sveriges Ingenjörer.

”Stoppa resursurholkningen”

Hon konstaterar att behovet av kompetensutveckling och livslångt lärande ställer nya krav på högskolans sätt att utbilda. I sitt inspel till forskningspropositionen lägger Sveriges Ingenjörer därför stor tyngd vid att högskolan behöver mer resurser, både för att stärka kvaliteten på ingenjörsutbildningarna och att utveckla koncept för löpande kompetensutveckling.

Tio punkter med högt prio

Hösten 2020 ska regeringen lägga fram en ny forskningsproposition. Inför det arbetet har Sveriges Ingenjörer haft möjlighet att framföra sina synpunkter i ett så kallat inspel till propositionen. Inspelet sammanfattas i tio punkter:

  1. Resursurholkningen av ingenjörsutbildningarna måste stoppas
  2. Minska andelen visstidsanställningar inom högskolan
  3. Nyttogörande av forskningen kräver att samverkan premieras inom högskolan
  4. Öka det livslånga lärandet med konceptet Study Friday
  5. Inför ett kompetensutvecklings-avdrag för arbetsgivare som satsar på kompetens
  6. Effektivisera den statliga forskningsfinansieringen och ta bort kraven på samfinansiering
  7. Öka lärosätenas flexibilitet och underlätta profilering
  8. Industriforskningsinstituten behöver ökade resurser
  9. Mer strategiskt arbete behövs för att skydda immateriella tillgångar
  10. Behåll lärarundantaget – det har tjänat Sverige väl

Läs hela inspelet här.

– Resursurholkningen av ingenjörsutbildningarna måste stoppas. Antalet kronor per student har sjunkit under många år och för att komma upp till 1990-talets nivåer skulle de behöva höjas med 40 procent. Bra ingenjörsutbildning kostar. Vi anser att kvaliteten måste prioriteras före antalet studenter, säger Ellinor Bjennbacke.

Dessutom vill Sveriges Ingenjörer se en förändring när det gäller osäkra anställningar. Enligt de senaste siffrorna från Universitetskanslerämbetet, UKÄ, är cirka 29 procent av den forskande och undervisande personalen visstidsanställd.

–  Dåliga anställningsvillkor skapar otrygghet och riskerar också att påverka kvaliteten i högskolans verksamhet negativt. Lärarna är viktiga för högskolan och vi vill att fler ingenjörer ska vilja bli lärare, poängterar Ellinor Bjennbacke.

Avdrag för kompetensutveckling

När det gäller livslångt lärande tycker Sveriges Ingenjörer att högskolan bör få ett särskilt uppdrag att bedriva utbildning för redan yrkesverksamma. Tillsammans med arbetsgivare och branschorganisationer har de redan påbörjat ett arbete med att hitta sätt att samverka, bland annat genom konceptet Study Friday.

Men det som saknas idag är den politiska styrningen.

–  Vi skulle vilja att det infördes ett kompetensutvecklingsavdrag så att företag kan göra skatteavdrag för kompetensutveckling av personalen, på motsvarande sätt som de kan göra för investeringar i anläggningar, berättar Ellinor Bjennbacke.

Regeringen har under hösten tagit emot inspel till den kommande forskningspropositionen från cirka 200 organisationer. Propositionen ska peka ut riktningen för forskningspolitiken under de kommande åren och väntas bli klar under hösten 2020.

Anna Nyström

3 KOMMENTARER

  1. 1. ”Resursurholkningen av ingenjörsutbildningarna måste stoppas. Antalet kronor per student har sjunkit under många år och för att komma upp till 1990-talets nivåer skulle de behöva höjas med 40 procent.”

    Vad är det i praktiken som det har dragits ner på? Vad är det som brister för tillfället (tex för lite laborationer, eller för låg lärartäthet)?

    2. ”När det gäller livslångt lärande tycker Sveriges Ingenjörer att högskolan bör få ett särskilt uppdrag att bedriva utbildning för redan yrkesverksamma.”

    Det låter som en god idé, såvida det utförs, bekostad och belönas på rätt sätt. Ska det bekostas av individerna själva, så de får ta tjänstledigt i 1-2 år utan lön för att vidareutbilda sig? Eller ska företaget där man är anställd bekosta detta? Eller ska man får bidrag av staten?

    Dessutom, hur ska de ingenjörer som väljer att vidareutbilda sig belönas? Ska de få högre lön, på samma sätt som tex läkare får högre lön när de avancerar från AT-läkare -> ST-läkare -> Läkare -> Specialistläkare, osv? Och hur ska facket garantera och följa upp denna löneökning pga vidareutbildning vid varje års lönerevision?

    Lite svar och synpunkter från Sveriges Ingenjörer angående ovanstående hade uppskattats.

  2. Det hade nog varit vettigare att istället satsa på idéen om färre men bättre högskoleutbildade ingenjörer. Marknaden verkar vara mest intresserad av yrkesutbildningar med mycket praktisk erfarenhet. Något som nog bättre tillgodoses av yrkeshögskolorna.

    • Håller med. Tittar man på jobbannonserna så verkar det i många fall främst vara praktisk erfarenhet som efterfrågas. Spelar ingen roll om man ”saknar formell utbildning och är självlärd” eller civilingenjör. Samma lön ska de helst ha dessutom – de gör ju samma jobb i praktiken, eller? Varför denna förakt för utbildning kan man fråga sig? Och varför skriker i så fall företagen om fler utbildningsplatser till högskolornas ingenjörsutbildningar?

      Vidare, varför ser man aldrig motsvarande jobbannonser för tex jurister eller läkare – självlärda jurister och läkare, varför inte? Då borde det räcka med 25-30 kkr/mån i lön för dem också.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Sverige bäst i EU på innovation

0
Sverige är det mest innovativa landet i EU. Det visar FN:s årliga ranking Global Innovation Index. 

Kamp om ingenjörer när Käppalaverket växer

0
Nu ska ett av Sveriges största reningsverk – Käppala – minska utsläppen. Närmare 200 ingenjörer är knutna till projektet i någon utsträckning.

Sju tips: Så gör du om din firma går dåligt

0
Vad kan du som egen företagare göra för att rädda situationen när framtiden ser mörk ut? Anders Hallgren på Sveriges Ingenjörer delar med sig av goda råd till krisande egenföretagare.

32 råd – det här hade vi velat veta på första jobbet

0
Ingenjören frågade tio unga ingenjörer vad de hade velat veta när klev in genom dörren på sitt första ingenjörsjobb.

Ett utlandsjobb kan ge karriären en skjuts

0
Ericsson har verksamhet i 180 länder. Anki Ljung, rekryteringschef på Ericsson har flera tips till dem som vill ut i världen.

Så hittar du ett utlandsjobb och svar på allt du behöver veta

0
I den här guiden får du tips på hur du kan hitta ett utlandsjobb och allt praktiskt du måste tänka på – innan du flyttar utomlands – och när du flyttar hem.  
hand som skriver på kontrakt

Åtta tips – tänk på det här innan du skriver på

0
Skriver du på anställningsavtalet och tänker att villkoren enkelt går att omförhandla? Eller att villkor ”egentligen inte gäller”? Tänk då om.

Sveriges Ingenjörer på Ericsson: ”Inte nu igen”

10
Efter invasionen av Ukraina har Ericsson sökt och beviljats tillstånd för export till Ryssland. Men bolaget har hävdat att exporten upphört.  Det har fått Sveriges Ingenjörer på Ericsson att reagera med besvikelse.

Fler ingenjörer i riksdagen efter valet

0
De senaste två mandatperioderna har 12–13 av riksdagens 349 ledamöter varit ingenjörer. Nu har antalet ökat till minst 18 – och alla partier har minst en ledamot som är ingenjör.

Här är de 21 vanligaste frågorna om omställningsstudiestödet

0
Från den 1 oktober kan du söka stöd för att börja plugga nästa år med upp till 80 procent av lönen. Sveriges Ingenjörers förhandlingschef Camilla Frankelius svarar på 21 frågor om hur stödet fungerar.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Borde man prata mer om lön på arbetsplatsen?

3
Kan öppna löner vara ett sätt att öka pressen på arbetsgivaren att höja lönerna? Sveriges Ingenjörers förhandlingsexpert ger sin syn på saken.

TOPPLISTA