”Mycket tyder på att fler dör av självmord än av olyckor på jobbet”

0
4043
Foto: Mostphotos

Självmord kan vara en av de vanligaste dödsorsakerna i arbetslivet. Det säger psykologen Stefan Blomberg. Han tycker att det saknas både lagstiftning och en uttalad ambition att minska arbetsrelaterade självmord.

Strax före jul kom domen från en rättegång i Frankrike som fick uppmärksamhet i många länder. Den klargjorde att bolaget France Télécom bar ansvaret för att 35 anställda hade begått självmord.

Efter domen mot France Télécom

En av de dömda cheferna, den förra vd:n Didier Lombard, har överklagat domen.

Företaget har bildat en kommission som arbetar med att gottgöra offren och deras anhöriga.

Sarah Waters, professor i franska vid universitetet i Leeds i Storbritannien, har skrivit boken Suicide Voices: Testimonies of Trauma in the French Workplace. I boken har hon analyserat 65 självmordsbrev från anställda (bland annat från France Télécom) och analyserar vad som drivit dem till att ta sitt liv. Boken kommer ut senare i år.

Det var i början av 00-talet som statligt ägda France Télécom behövde minska antalet anställda för att klara konkurrensen. Eftersom offentliganställda i Frankrike inte kunde sägas upp valde företagets högsta ledning att skapa en hotfull arbetsmiljö och bedriva systematisk mobbning för att tvinga bort anställda.

Konsekvensen blev att 35 anställda under 2005-2008 begick självmord, flera på arbetsplatsen. En kvinna kastade sig ut genom ett fönster på femte våningen, en tände eld på sig själv, en annan stack en kniv i magen under ett möte.

I december dömdes företaget (nu Orange) till 785 000 kronor i böter. Tre toppchefer fick ett års fängelse, varav åtta månader villkorligt.

– Straffen är löjligt låga i jämförelse med brotten, sa en av de anhöriga i en intervju med en fransk radiokanal direkt efter domen.

Men domen är trots allt viktig eftersom det är första gången som en fransk arbetsgivare döms för systematisk mobbning.

Arbetsgivare som mobbar

Stefan Blomberg, psykolog som sedan många år arbetar med mobbning i arbetslivet på Arbets- och miljömedicin i Linköping, har följt rapporteringen från Frankrike.

Stefan Blomberg. Foto: Rikard Knutsson

– Det unika här är att det handlar om mobbning från ledningen mot anställda i ett helt bolag. Men jag har många gånger stött på arbetsgivare som mobbar individer för att få dem att gå frivilligt.

Att det finns en koppling mellan utsatthet, mobbning och självmord är dokumenterat genom forskning men hur stor risken är och hur många självmord som kan kopplas till arbetslivet är mer osäkert. Någonstans mellan 100 och 300 fall om året i Sverige brukar uppges. Uppgifterna kommer från studier från 80-talet.

– Med tanke på att psykisk ohälsa ökar i samhället och en utveckling av ökad stress i arbetslivet är det inte alls ett orimligt antagande, säger Stefan Blomberg.

Olyckor på arbetsplatser i Sverige med dödlig utgång har minskat kraftigt genom kampanjer om nollvision. Stefan Blomberg är bekymrad över att inget tyder på att de arbetsrelaterade självmorden minskar.

– Mycket pekar på att fler faktiskt dör i arbetsrelaterade självmord än i arbetsplatsolyckor i Sverige, säger han.

Vad gör Arbetsmiljöverket?

Stefan Blomberg säger att många tror att Arbetsmiljöverket har makt och rätt att utreda skuldfrågan i mobbningsärenden och på så vis agera domstol men myndigheten har inte ett sådant uppdrag. Deras ansvar är att undersöka om arbetsgivare har policy och rutiner, inte vad som händer när en person blir utsatt för mobbning.

– De tar inte ställning till vem som bär skulden och för den drabbade leder detta ofta till en känsla av total maktlöshet.

Arbetsmiljöverket uppger också själva att de inte har något direkt uppdrag att minska självmord kopplade till arbetslivet.

– Den organisatoriska och sociala arbetsmiljön regleras av föreskrifter och i dem finns det riktlinjer för hur arbetsgivare ska hantera till exempel kränkande särbehandling. Orsaker till självmord är komplext och det krävs insatser från många aktörer, säger Ulrich Stoetzer, sakkunnig på Arbetsmiljöverket.

På frågan om myndigheten skulle kunna göra mer för att minska arbetsrelaterade självmord svarar Ulrich Stoetzer att det handlar om resurser men också om forskning.

– Vi har inte tillräckligt många inspektörer för att specifikt arbeta mot självmord och prioriterar att få arbetsgivare att arbeta förebyggande mot många arbetsmiljörisker. När vi får forskningsresultat som kan visa vilka faktorer som ökar risken för självmord kan vi öka kraven genom att ta fram nya föreskrifter.

Det behövs en mobbningsombudsman

Stefan Blomberg tycker att föreskrifterna som finns är bra men att de inte räcker till. Han anser att det behövs en instans som kan utreda enskilda fall på samma sätt som Diskrimineringsombudsmannen och barn- och elevombudet gör inom skolan.

– Om vi ska komma tillrätta med mobbning i arbetslivet krävs det en ansvarig myndighet, det kan vara DO eller en nyinrättad funktion. Det behövs en mobbningsombudsman.

Dessutom ser han en lucka i lagstiftningen. Mobbade får inte tillräcklig hjälp av Arbetsmiljölagen och Diskrimineringslagen. Skadestånd utdöms enligt Diskrimineringslagen bara vid trakasserier på grund av kön, religion, sexuell läggning, funktionshinder, ålder eller etnisk tillhörighet.

Stefan Blomberg vill att mobbning blir ett tillägg i arbetsrätten så att fackförbund kan driva medlemmars ärenden så att de prövas i domstol.

Det är ett förslag som också Sveriges Ingenjörer stödjer. Magnus Skagerfält, ansvarig för arbetsmiljöfrågor på Sveriges Ingenjörer, säger att förbundet har drivit frågan att nuvarande regelverk inte är tillräckligt och effektivt för att förhindra mobbning på arbetsplatser.

– Det skulle behövas en civilrättslig lagstiftning med skadestånd som sanktion för detta så att fackförbunden kan kontrollera att den efterlevs, säger Magnus Skagerfält.

Karin Virgin

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Emils algoritm grundade 18-åringarnas techbolag

För den som behöver köpa en dator eller telefon kan det vara svårt att veta vilken modell som passar de behov man har. Det gav några gymnasiekillar i Jönköping en affärsidé.
Usb-minne

Se upp med vad du sparar – kan vara stöld av företagshemligheter

Sparar du programkod, någon ritning eller en kundlista? Om arbetsgivaren anklagar dig för att ha stulit företagshemligheter kan det bli dyrt. 

Karriären inte slut efter utbrändheten

Sofia Wahling drabbades av utmattning på sitt första jobb. Det fick henne att tänka om. Idag är hon på ett jobb där hon trivs och mår bra. Här delar hon med sig av sina bästa råd.
Johan Westerman, Stockholms universitet

Ny studie: Den som byter jobb ofta lär sig mer

Det är inte bara lönen som ofta höjs när vi byter jobb. Vi lär oss också mer, visar en ny studie. Och det är som tydligast för personer mellan 40 och 55 år. 

Akademikernas ordförande på Volvo: ”Jag vill inte vara med om det här igen”

– Det är inte en hållbar lösning att lägga ett större varsel var tionde år för att företaget behöver ny kompetens, säger Anna Margitin, Akademikerföreningens ordförande på Volvo Cars.
Övervakning

Övervakning på jobbet ökar – också i Sverige

Allt fler arbetsgivare kollar vad anställda skriver i mejl, om de tittar på Youtube eller byter fönster under Teams-mötet. Nu behöver anställda och fack få koll på vad som sker, menar it-experten Mattias Beijmo.

Risk för fler tvister om Las förändras

Helene Robson, chefsjurist på Sveriges Ingenjörer, varnar för fler tvister på arbetsmarknaden om det blir förändringar i Lagen om anställningsskydd.

”Har jag rätt till avdrag för hemmakontoret?”

Se till att din arbetsgivare tillhandahåller den utrustning du behöver. Det är den bästa lösningen enligt Skatteverkets expert.
Annica Norlenius

140 på GKN Aerospace tar erbjudande om avgångsvederlag 

I juni meddelade GKN Aerospace i Trollhättan att var sjätte tjänst, 350 av 2 100, måste bort. För att inte bara yngre ska få sluta har facket och företaget kommit överens om att ha frivilligavtal.

”De största tekniska genombrotten är också våra största utmaningar”

Ingenjörer som yrkesgrupp har haft en avgörande roll i den svenska samhällsutvecklingen. Nu kommer en ny bok som sätter ingenjören i sitt historiska sammanhang.