”Mycket tyder på att fler dör av självmord än av olyckor på jobbet”

0
3264
Foto: Mostphotos

Självmord kan vara en av de vanligaste dödsorsakerna i arbetslivet. Det säger psykologen Stefan Blomberg. Han tycker att det saknas både lagstiftning och en uttalad ambition att minska arbetsrelaterade självmord.

Strax före jul kom domen från en rättegång i Frankrike som fick uppmärksamhet i många länder. Den klargjorde att bolaget France Télécom bar ansvaret för att 35 anställda hade begått självmord.

Efter domen mot France Télécom

En av de dömda cheferna, den förra vd:n Didier Lombard, har överklagat domen.

Företaget har bildat en kommission som arbetar med att gottgöra offren och deras anhöriga.

Sarah Waters, professor i franska vid universitetet i Leeds i Storbritannien, har skrivit boken Suicide Voices: Testimonies of Trauma in the French Workplace. I boken har hon analyserat 65 självmordsbrev från anställda (bland annat från France Télécom) och analyserar vad som drivit dem till att ta sitt liv. Boken kommer ut senare i år.

Det var i början av 00-talet som statligt ägda France Télécom behövde minska antalet anställda för att klara konkurrensen. Eftersom offentliganställda i Frankrike inte kunde sägas upp valde företagets högsta ledning att skapa en hotfull arbetsmiljö och bedriva systematisk mobbning för att tvinga bort anställda.

Konsekvensen blev att 35 anställda under 2005-2008 begick självmord, flera på arbetsplatsen. En kvinna kastade sig ut genom ett fönster på femte våningen, en tände eld på sig själv, en annan stack en kniv i magen under ett möte.

I december dömdes företaget (nu Orange) till 785 000 kronor i böter. Tre toppchefer fick ett års fängelse, varav åtta månader villkorligt.

– Straffen är löjligt låga i jämförelse med brotten, sa en av de anhöriga i en intervju med en fransk radiokanal direkt efter domen.

Men domen är trots allt viktig eftersom det är första gången som en fransk arbetsgivare döms för systematisk mobbning.

Arbetsgivare som mobbar

Stefan Blomberg, psykolog som sedan många år arbetar med mobbning i arbetslivet på Arbets- och miljömedicin i Linköping, har följt rapporteringen från Frankrike.

Stefan Blomberg. Foto: Rikard Knutsson

– Det unika här är att det handlar om mobbning från ledningen mot anställda i ett helt bolag. Men jag har många gånger stött på arbetsgivare som mobbar individer för att få dem att gå frivilligt.

Att det finns en koppling mellan utsatthet, mobbning och självmord är dokumenterat genom forskning men hur stor risken är och hur många självmord som kan kopplas till arbetslivet är mer osäkert. Någonstans mellan 100 och 300 fall om året i Sverige brukar uppges. Uppgifterna kommer från studier från 80-talet.

– Med tanke på att psykisk ohälsa ökar i samhället och en utveckling av ökad stress i arbetslivet är det inte alls ett orimligt antagande, säger Stefan Blomberg.

Olyckor på arbetsplatser i Sverige med dödlig utgång har minskat kraftigt genom kampanjer om nollvision. Stefan Blomberg är bekymrad över att inget tyder på att de arbetsrelaterade självmorden minskar.

– Mycket pekar på att fler faktiskt dör i arbetsrelaterade självmord än i arbetsplatsolyckor i Sverige, säger han.

Vad gör Arbetsmiljöverket?

Stefan Blomberg säger att många tror att Arbetsmiljöverket har makt och rätt att utreda skuldfrågan i mobbningsärenden och på så vis agera domstol men myndigheten har inte ett sådant uppdrag. Deras ansvar är att undersöka om arbetsgivare har policy och rutiner, inte vad som händer när en person blir utsatt för mobbning.

– De tar inte ställning till vem som bär skulden och för den drabbade leder detta ofta till en känsla av total maktlöshet.

Arbetsmiljöverket uppger också själva att de inte har något direkt uppdrag att minska självmord kopplade till arbetslivet.

– Den organisatoriska och sociala arbetsmiljön regleras av föreskrifter och i dem finns det riktlinjer för hur arbetsgivare ska hantera till exempel kränkande särbehandling. Orsaker till självmord är komplext och det krävs insatser från många aktörer, säger Ulrich Stoetzer, sakkunnig på Arbetsmiljöverket.

På frågan om myndigheten skulle kunna göra mer för att minska arbetsrelaterade självmord svarar Ulrich Stoetzer att det handlar om resurser men också om forskning.

– Vi har inte tillräckligt många inspektörer för att specifikt arbeta mot självmord och prioriterar att få arbetsgivare att arbeta förebyggande mot många arbetsmiljörisker. När vi får forskningsresultat som kan visa vilka faktorer som ökar risken för självmord kan vi öka kraven genom att ta fram nya föreskrifter.

Det behövs en mobbningsombudsman

Stefan Blomberg tycker att föreskrifterna som finns är bra men att de inte räcker till. Han anser att det behövs en instans som kan utreda enskilda fall på samma sätt som Diskrimineringsombudsmannen och barn- och elevombudet gör inom skolan.

– Om vi ska komma tillrätta med mobbning i arbetslivet krävs det en ansvarig myndighet, det kan vara DO eller en nyinrättad funktion. Det behövs en mobbningsombudsman.

Dessutom ser han en lucka i lagstiftningen. Mobbade får inte tillräcklig hjälp av Arbetsmiljölagen och Diskrimineringslagen. Skadestånd utdöms enligt Diskrimineringslagen bara vid trakasserier på grund av kön, religion, sexuell läggning, funktionshinder, ålder eller etnisk tillhörighet.

Stefan Blomberg vill att mobbning blir ett tillägg i arbetsrätten så att fackförbund kan driva medlemmars ärenden så att de prövas i domstol.

Det är ett förslag som också Sveriges Ingenjörer stödjer. Magnus Skagerfält, ansvarig för arbetsmiljöfrågor på Sveriges Ingenjörer, säger att förbundet har drivit frågan att nuvarande regelverk inte är tillräckligt och effektivt för att förhindra mobbning på arbetsplatser.

– Det skulle behövas en civilrättslig lagstiftning med skadestånd som sanktion för detta så att fackförbunden kan kontrollera att den efterlevs, säger Magnus Skagerfält.

Karin Virgin

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Hundratusentals följer ingenjörens Coronakarta

Civilingenjören Elin Lütz har utvecklat coronakartan.se som nu har över 50 000 besökare om dagen.  

Jobberfarenhet kan bli genväg till studier

Att kunna dra nytta av sin arbetslivserfarenhet är en viktig komponent för att fler ska kunna utvecklas i yrkeslivet, enligt Valideringsdelegationen. Frågan är hur relevant är det för svenska ingenjörer.

Civilingenjören bytte yrke tre gånger: “Följde min nyfikenhet”

Civilingenjören Marléne Johansson har sadlat om från civilingenjör till lärare, startat eget företag och sedan bytt karriär en gång till. Och det är inget hon ångrar.

Över 8 000 ingenjörer korttidspermitteras

Den här veckan har tre av landets största industriföretag korttidspermitterat merparten av sina anställda. Nära 8 000 medlemmar i Sveriges Ingenjörer berörs.

Vänta med lönesamtalen till hösten

Avtalsrörelsen 2020 skjuts upp med anledning av coronaviruset. Sveriges Ingenjörers råd till företagen som berörs är att vänta med lönesamtalen.

Rekordstor bonus till Scanias anställda

Resultatbonusen för Scanias medarbetare blev rekordstor i år, en ljusglimt i dessa dystra coronatider.

Tre digitala tips som underlättar distansmötet

När allt fler uppmanas att jobba hemma ökar också behovet av att mötas digitalt. Här är tre tips som kan ge dina digitala möten ett lyft. 
Man som har videosamtal

Så kan chefen stötta vid (plötsligt infört) distansarbete

Att jobba hemifrån är annorlunda än att vara på kontoret, särskilt när hemmajobbet införs plötsligt. Här är tips från tre forskare om hur chefer kan stötta i det läget.

Sveriges Ingenjörer har slutit avtal om korttidsarbete

Anställda går ner i arbetstid men får ändå får ut över 90 procent av lönen. Staten står för över hälften av lönekostnaderna. Korttidsavtalen kommer att rädda många jobb.
Skylt Sveriges Ingenjörer

Corona: Sveriges Ingenjörer har beredskap att stötta medlemmarna

Medlemsrådgivningen bemannas med ersättare, kartläggning av rutiner på alla kritiska funktioner och en FAQ på webben uppdateras dagligen för att kunna ge medlemmarna bra service.