Är strejk en möjlighet för ingenjörer?

25
9212
Arbetstidsregler, pensionsfrågor eller löneavtal är frågor som skulle kunna väcka strejkviljan. Foto: Getty Images

Strejk är ett kraftfullt vapen som med små insatser har potential att drabba arbetsgivaren hårt. Men när är det läge att strejka? Och skulle du som medlem vara beredd att ta den striden?

Sista mars löper kollektivavtalen inom industriavtalet ut och just nu pågår förhandlingarna om det nya avtalen. Om parterna inte kommer överens när avtalen löper ut kan man teoretiskt sett varsla om strejk.

Camilla Frankelius, Sveriges Ingenjörer

– Strejkvapnet ligger alltid och ruvar bakom avtalsförhandlingarna. Men det är ingen som strävar efter strejk. Vår gemensamma målsättning är att vi ska träffa ett avtal som båda parter är nöjda med utan att behöva ta till konfliktåtgärder, poängterar Camilla Frankelius.

Om det skulle bli aktuellt med strejk gäller det att medlemmarna förstår och känner engagemang för att gå ut i strejk. Frågor som skulle kunna väcka engagemanget är sådant som berör medlemmarna på ett konkret sätt i deras arbetsvardag – arbetstidsregler, pensionsfrågor eller löneavtal.

– För att vi ska välja att dra det kortet måste det handla om en fråga som många av medlemmarna tycker är så viktiga att de är beredda att gå ut i strejk, säger Camilla Frankelius, förhandlingschef på Sveriges Ingenjörer.

Att vägra strejka är dock inget alternativ – då riskerar man att bli utesluten ur facket.

Vill inte sabba sitt projekt

Det kan tyckas självklart, men hur skulle du själv reagera om du blev uttagen till strejk? Per Norlander är facklig koncernförhandlare för Sveriges Ingenjörer på Ericsson och var själv med om en övertidsblockad för ett antal år sedan. Då var det många medarbetare som på olika sätt sökte vägar att kringgå reglerna för att det egna projektet inte skulle bli försenat.

Per Norlander, facklig koncernförhandlare för Sveriges Ingenjörer på Ericsson.

– Då handlade det ändå bara om övertiden. Många ingenjörer brinner för sitt jobb och det blir en konflikt mellan att se sitt projekt misslyckas och den långsiktiga nyttan med att kämpa för ett bättre avtal. Den konflikten kan vara väldigt svår, poängterar Per Norlander.

Många ingenjörer inom industrin arbetar dessutom i en global miljö där de konkurrerar med företag i andra länder och det finns en underliggande rädsla att verksamheten flyttas till ett annat land om man är krånglig och besvärlig.

– Ibland tror jag att vi har lite dåligt självförtroende. Vi tror att vi existerar på nåder och kan bli utbytta närsomhelst. Den känslan är inte sann. Att vi i Sverige är så framgångsrika bygger på att vi har bra strukturer och hög kompetens. Den kan vi bara bygga vidare på om vi fortsätter att ha bra villkor, konstaterar han.

Mental förberedelse

Kommunikationen, att skapa förståelse, beredskap och kämpavilja för en eventuell strejk, är därför en viktig nyckel i sammanhanget. Men det kan också vara en pedagogisk utmaning. Under det att förhandlingarna pågår är det ofta tyst i avtalsrörelsen. Det är först när avtalstiden närmar sig sitt slut som det blir tydligt hur parterna lyckas komma överens och vilka stridsfrågorna är.

Per Norlander poängterar att det är viktigt att hålla medlemmarna uppdaterade om vad som händer under hela processen, för att på så vis mentalt förbereda dem för en eventuell strejk.

– Det gäller att mobilisera och mana fram strejkviljan, att förstå varför en viss fråga är viktig att kämpa för. Ingenjörer är bra på att ta fram linjalen och räkna ut effekterna av olika scenarier i vanliga fall. Här gäller det att leta fram den linjalen hos folk även i detta fall så att de ser de långsiktiga effekterna.

Missnöjd efter sitt lönesamtal

Tyvärr tycker han att det ofta är först när medlemmarna har haft sina egna lönesamtal som den strejkviljan visar sig. Men när ett nytt avtal är underskrivet är det inte tillåtet att gå ut i strejk även om man är missnöjd med resultatet.

– Det är oftast efter lönesamtalet man är som mest missnöjd –  “vi kan väl strejka”. Men det går inte eftersom vi har den ordningen på svensk arbetsmarknad att det råder fredsplikt fram tills dess att avtalet löper ut, säger Per Norlander.

Kraftfullt vapen

Att ta ut ingenjörer i strejk är dock något som både Per Norlander och Camilla Frankelius ser som en effektiv åtgärd som skulle vara kännbar för industrin, både ekonomiskt och produktionsmässigt.

När kan det bli strejk?

Varsel om strejk kan komma först när det inte längre finns något avtal, för Industriavtalet är det den 1 april. När man har ett påskrivet avtal råder fredsplikt.

Den som blir uttagen i strejk måste strejka –  den som bryter strejken riskerar att bli utesluten ur facket. Om du blir uttagen i strejk betalar förbundets strejkkassa ut din lön.

Andra tillfällen då det är möjligt att varsla om strejk är om en arbetsgivare vägrar att skriva på kollektivavtal.

– Det är ett extremt kraftfullt vapen, poängterar Per Norlander. Industrin är idag en bransch där mycket av det vi gör är nytt och i hård konkurrens och med små marginaler. Att punktera ett spjutspetsprojekt genom att ta ut några nyckelfunktioner i strejk skulle vara enormt kännbart och göra att man förlorar tid som aldrig går att ta igen.

– Vi har en god strejkkassa och med lite kirurgisk precision och en väl genomtänkt plan skulle det bli besvärligt för arbetsgivarna, konstaterar Camilla Frankelius.

Senast Sveriges Ingenjörer var redo att ta till strejkvapnet var 2016. Då handlade konflikten om flexpensioner. Det visade sig dock att det redan fanns ett avtal via ITP, vilket gjorde att förbundet riskerade böter om de skulle gå ut i strejk.

– Nu fick vi till ett bra avtal ändå, men det var en viktig fråga som många var beredda att ta strid för, säger Camilla Frankelius.

Anna Nyström

Tycker du att ingenjörer borde gå ut i strejk? Skriv en kommentar.

25 KOMMENTARER

  1. Sverige har tyvärr ett stort överskott av ingenjörer. De kan lätt via arbetskraftsinvandring då främst via utländska konsulter få tag i sin arbetskraft de behöver. Värre är att näringslivet värderar inte kunskap, erfarenhet och teknisk förståelse samt en välutvecklad åldersdiskriminering som de lätt kan genomföra genom sina inhyrda konsulter. De har rätt att själva eller via ombud välja sina uppdragstagare.

    Strejka är tyvärr ganska meningslöst om inget drastiskt görs på arbetsmarknaden. Facket kan inte påverka lönen och detta är den primära orsaken till våra låga löneökningar.

    Men rätta mig gärna om jag har fel o se till att det sker ordentliga löneökningar. Flertalet löneökningar har främst skett inom finansvärlden, direktörer som styr bolagen, advokater/jurister o andra som inte behöver konkurrera med importerad arbetskraft.

  2. Hålla med Sebastian, vi som grupp har tappat alldeles för mycket inhemskt mot internationellt ingenjörer. Strejk borde absolut vara ett nödvändig alternativ.

  3. Tja…jag har arbetat som ingenjör i 19 år och jag kan inte direkt påstå att Sveriges Ingenjörer under den tiden har brytt sig särskilt mycket om min löneutveckling. Avtalen har närmast genomgående legat på eller under inflationsnivån. Jag har svårt att se att de skulle göra sig så mycket mer besvär framöver. Ibland undrar jag om inte bästa sättet att höja lönen vore att gå ur förbundet.

    Ett avtal som ger en genomsnittlig (men inte garanterad) nivå om 1.5%, när inflationen ligger på 2% känns ju rätt ljummet. Det har varit verkligheten under många av de här åren.

    Under finanskrisen ville facket att vi skulle gå med på låga eller inga löneökningar, vilket vi gjorde. Man menade ju då att vi skulle kompenseras i goda tider. Är det någon som har sett det hända? Företagen gör rekordvinster men inte har det synts i avtalen.

  4. Jag kan tänka mig att strejka för kortare arbetstid eller mer semester. Strejka för högre lön som sen skattas bort känns inte lönt.

  5. Det är alltid fel tid att öka lönen enligt Företagarna. Antingen är det kris, ”risk för svag konjunktur inom 1-3års sikt”, ”dags att förbereda sig för krisen”, ”man måste värna Svenska företags konkurenskraft i en stark marknad” eller så skall man ”ge företagen tid att återhämta sig” och så vidare. Se bara på den senaste tidens rekordlånga tillväxt. Vad hände med våra löner då?

    En annan sak att tänka på är att genom att vara ”smarta” så har företagen underbetalt ingenjörer i 40års tid, en period med ökade vinster och ränta på sagda vinst pga bristande kompensation till ingenjörsskrået.

    Så strejka, var absolut inte rädda för det. Skaffa ett treårigt avtal med löneökningar på 5-8% per år. Sedan kan man låta det första eller till och med det andra året bli år med låga ökningar, så länge att det andra/tredje året balanserar ut totalökningen över tid.

  6. Jag skulle helst se en sänkning av arbetstiden till något som liknar övriga Europa, d.v.s. runt 35-36 timmar per vecka. Högre lön äts ju till allt för stor del upp av marginalskatten.

  7. Jörgen: vi missade att pressa upp lönerna under de 10 senaste åren som var goda. Nu är det inte läge för strejk.
    Garanti på bibehållen arbetsplats borde kravet vara nu.

  8. Jag är förvånad att Sveriges ingenjörer släpper igenom en så slarvig frågeställning som denna. Frågan är ställd i största allmänhet kring om man kan tänka sig att strejka. Svarsalternativen är däremot väldigt specifika.’Vi borde strejkat för länge sedan’. Vad är det då vi borde ha strejkat för? Vilken fråga misslyckades förbundsledningen förhandla kring? Ska ni göra en enkät om hur vi ställer oss till en viss fråga får ni presentera varför. Ge oss fakta så vi vet vad vi väljer mellan. Som enkäten nu är utformad är den lika otydlig och onödig som ni hade frågat ’kan du tänka dig att gå mot röd gubbe’! Inte bra att göra men de flesta hade gjort det för att hinna med sista nattbussen hem. Nä höj ribban och behandla frågan och oss med respekt.

    • Förhandlingarna pågår, inget tyder på att läget är låst och inga fackförbund har heller talat om ett konkret strejkhot. Frågan är precis som du skriver ställd i största allmänhet för att pejla inställningen till att strejka. Det är en stridsåtgärd som historiskt sett varit extremt ovanlig bland akademiker. Vi pejlar läget bland Ingenjörens läsare för att få en generell bild av deras syn på strejk för en extremt angelägen fråga. Om det blir en sådan fråga i den här avtalsrörelsen återstår att se. Både artikeln och frågan är skriven och utformad av redaktionen och inte av förbundet. /Redaktionen

      • Jag har redan givit en kommentar där jag påpekar att just nu är fel tidpunkt att tänka på strejk. Jag hävdar detta även om jag är nybliven pensionär, men vill samtidigt påpeka att jag har varit med i Sveriges Ingenjörers föregångare, CF – Civilingenjörsförbundet, sedan studietiden på 1970-talet på KTH.
        Från mitten av 1980-talet en bit in på 1990-talet var jag med i styrelsen för CF-LME, dvs lokalklubb för dåvarande Ericsson huvudkontor vid Telefonplan, i Kungens Kurva mm som kallades för Stockholm sydväst.
        Under mina år på Ericsson har jag varit med om övertidsblockad, vilket var knepigt att hantera då reglerna i mitt tycke var ”lite fyrkantiga” i och med att användande av flextid var inte tillåtet.
        Jag kan även tillägga att jag varit lönesättande chef, vilket inte är så helt lätt när man får en pott från HR och närmast högre chefer inte kan hjälpa när man vill ha mer till någon eller några personer som gör extra bra jobb. En av de värsta lönerevisionerna var när dåvarande SIF hade ett avtal som hade ett garanterat krontalslyft, vilket inte CF hade, och jag hade person som baserat på prestation borde ha fått högst hälften så mycket (eller kanske till och med 0:-) i lyft.

  9. Intressant citat i artikeln:
    – Vi har en god strejkkassa och med lite kirurgisk precision och en väl genomtänkt plan skulle det bli besvärligt för arbetsgivarna, konstaterar Camilla Frankelius.
    När jag hade bjudit ner Saco ordförande Göran Arrius till Lund den 27 januari och tog upp ämnet om politisk strejk för att sätta stopp för försämrad anställningstrygghet (LAS utredningen) så hävdade han bestämt att det inte fanns nog med pengar i strejk kassorna. Som medlem undrar man såklart då vad våra medlemspengar går till om inte att bygga upp en ordentlig strejkkassa så att vi har ammunition i striden för våra löner och arbetsvillkor som löntagare. Tjänstemän har idag högre organiseringsgrad än arbetare bland löntagarkollektivet. Om vi inte har pengar nog i strejkkassan behöver vi se över våra utgifter för anställda jurister, ombudsmän, informatörer, förbundsdirektörer med flera inom förbunden.
    Facket är skapat och till för oss som medlemmar, inte i första hand för våra anställda tjänstemän.

  10. Företaget som jag jobbar för har kört väldigt aggressivt försökt att locka bort folk från kollektivavtal och avsäga övertid. Det både försvagar facket och tar bort övertidsblockad som verktyg. Fullt fjärt men sverigesingenjörer har varit väldigt passivt i frågan

  11. Alla ingenjörer som utför en godkänd prestation borde få ett reallönelyft och därmed få en större del av de värden de skapar för företagen. Reallönelyftet måste beräknas efter skatt eftersom vi som konsumenter betalar med skattade pengar. Ta med KPI, valutaförändringar mm i beräkningen som leder fram till förhandlingskravet. I mina ögon räcker inte 3%, vilket i praktiken inte ges till de med godkändprestation utan de får nog snarare 1.5-2%. Sänkta räntekostnader som många har haft positiv effekt av, men dock inte alla, är inte speciellt sannolikt längre.

  12. Problemet är att Sveriges Ingenjörer alltid går ut först i lönerörelsen och sätter ”märket” via Industriavtalet.

    Så lyckas man höja ”märket” så kommer det höjas för alla andra avtalsområden på arbetsmarknaden också. Dvs det går inte att ta igen det lönetapp som ingenjörer haft i förhållande till andra kategorier på arbetsmarknaden under de senaste decennierna genom att strejka sig till ett högre ”märke”.

    Tanken var en gång i tiden att industrin skulle vara löneledande, så märket var ett tak. Men sedan många år tillbaka fungerar det snarast tvärtom som ett golv. Dvs ingenjörerna förhandlar fram tex 2.5% i löneökning per år för sina medlemmar. Sedan går andra fackförbund ut och begär samma eller högre löneökningar. Dessa andra fackförbund kan då däremot dra nytta av strejkvapnet, för att få högre löneökningar än ingenjörerna (och andra kategorier på arbetsmarknaden).

    Så med tanke på ovanstående så förstår jag inte hur man har tänkt sig att ingenjörerna ska kunna ta igen lönetappet i förhållande till andra kategorier på arbetsmarknaden genom att strejka. Först måste man väl i så fall dra sig ur Industriavtalet och nuvarande princip där man att alltid går ut och löneförhandla först av alla för att sätta ”märket”?

  13. Volvo löner ligger 20% under det ni kallar för genomsnitt. Dvs att det finns väldig få som tjänar mer än 45.000 även efter 30 år i bolaget. Nyexade börjar vid 36.000. Är det det som kompetensen är värd? Ut nu och fan kämpa för konkurrenskraftiga löner, inte 3% då – ordentligt! Annars blir det jättesvårt för oss att hitta alternativen.

    • Oj! Vilka höga löner ni har på Volvo. På ABB är ingångslönen runt 26000 +- lite grann, beroende på om man har kandidat eller civil. Efter 5 år på firman och dragande i alla trådar jag kommit åt har vissa kämpat sig upp i 35000, men det är långt ifrån alla.

  14. Alla akademikergrupper tex ingenjörer, civilingenjörer har förlorat i samhällets lönekonkurrens sedan 1970. Så går det när man inte sätter emot utan skriver på alla låglönebud. Svårt att ta igen nu givetvis. De senaste årens ras i svenska kronkursen vilket gör oss konsumenter rejält fattigare borde ge lönekrav på +10% och det är värt att gå ut i strejk för.

  15. Ingenjörskollektivet har tappat både inhemskt mot andra yrkesgrupper och internationellt mot andra ingenjörer. Strejk borde absolut vara ett alternativ.

  16. Det är absolut på tiden. Våra löner har halkat efter under en lång tid av högkonjunktur.

  17. I nuvarande läge, med nedåtgående konjunktur bl a pga Covid-19, då arbetsgivare gärna vill sänka kostnader anser jag att ta till strejk vore väldigt otaktiskt. Det skulle tillsammans med konjunkturnedgången kunna leda till att företag behöver sänka kostnaderna ännu mer än man såg för t ex två månader sedan och resultatet kan då mycket väl bli att fler ingenjörer sägs upp (även om det sker med hänvisning till arbetsbrist).
    Det mest taktiska kan vara att uppskjuta avtalsslutande eller bara ha ett kort avtal – max 12 månader.

    • Då skulle vi iallafall få slut på det eviga pratet från näringslivet om ”ingenjörsbristen”.

    • Förra krisen så anpassade man sig till arbetsgivarens krav för att ”rädda jobben” och det var ju en rejäl tabbe. Vad fick man för att vara sjysst och hjälpa bolagen i kris? Absolut inget.

      Ge oss våra 3% och är det kris så inför Korttidsarbete men till våra nya höjda löner!

      Har du fått en löneökning enligt nuvarande avtal så har du haft 0kr i real löneökning senaste 3 åren. Helt oacceptabelt!

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

FMV, Experis och Sigma fortsätter rekrytera.

De fortsätter att rekrytera ingenjörer 

Det är inte tvärstopp på arbetsmarknaden. Många verksamheter rullar på och rekryterar. Vi har pratat med några.

Så laddar du för din första löneförhandling

Glöm inte bort ditt värde i jakten på drömjobbet, även om det just nu är tufft på arbetsmarknaden. De rekommenderade ingångslönerna är ett av flera bra verktyg att luta sig mot.
Lars Mellbin, Mikael Thieme och Martin Enequist, medicintekniska ingenjörer i Region Halland, jobbar nu för fullt för att hantera situationen med Covid-19.

Ingenjörer i vården letar alternativ för att hantera corona

För ingenjörer som jobbar med medicinteknisk utrustning eller fastigheter inom vården har arbetet snabbt fått ställas om.   

Hundratusentals följer ingenjörens Coronakarta

Civilingenjören Elin Lütz har utvecklat coronakartan.se som nu har över 50 000 besökare om dagen.  

Jobberfarenhet kan bli genväg till studier

Att kunna dra nytta av sin arbetslivserfarenhet är en viktig komponent för att fler ska kunna utvecklas i yrkeslivet, enligt Valideringsdelegationen. Frågan är hur relevant är det för svenska ingenjörer.

Civilingenjören bytte yrke tre gånger: “Följde min nyfikenhet”

Civilingenjören Marléne Johansson har sadlat om från civilingenjör till lärare, startat eget företag och sedan bytt karriär en gång till. Och det är inget hon ångrar.

Över 8 000 ingenjörer korttidspermitteras

Den här veckan har tre av landets största industriföretag korttidspermitterat merparten av sina anställda. Nära 8 000 medlemmar i Sveriges Ingenjörer berörs.

Vänta med lönesamtalen till hösten

Avtalsrörelsen 2020 skjuts upp med anledning av coronaviruset. Sveriges Ingenjörers råd till företagen som berörs är att vänta med lönesamtalen.

Rekordstor bonus till Scanias anställda

Resultatbonusen för Scanias medarbetare blev rekordstor i år, en ljusglimt i dessa dystra coronatider.

Tre digitala tips som underlättar distansmötet

När allt fler uppmanas att jobba hemma ökar också behovet av att mötas digitalt. Här är tre tips som kan ge dina digitala möten ett lyft.