- Ingenjören - https://www.ingenjoren.se -

Är strejk en möjlighet för ingenjörer?

Strejk är ett kraftfullt vapen som med små insatser har potential att drabba arbetsgivaren hårt. Men när är det läge att strejka? Och skulle du som medlem vara beredd att ta den striden?

Sista mars löper kollektivavtalen inom industriavtalet ut och just nu pågår förhandlingarna om det nya avtalen. Om parterna inte kommer överens när avtalen löper ut kan man teoretiskt sett varsla om strejk.

Camilla Frankelius, Sveriges Ingenjörer

– Strejkvapnet ligger alltid och ruvar bakom avtalsförhandlingarna. Men det är ingen som strävar efter strejk. Vår gemensamma målsättning är att vi ska träffa ett avtal som båda parter är nöjda med utan att behöva ta till konfliktåtgärder, poängterar Camilla Frankelius.

Om det skulle bli aktuellt med strejk gäller det att medlemmarna förstår och känner engagemang för att gå ut i strejk. Frågor som skulle kunna väcka engagemanget är sådant som berör medlemmarna på ett konkret sätt i deras arbetsvardag – arbetstidsregler, pensionsfrågor eller löneavtal.

– För att vi ska välja att dra det kortet måste det handla om en fråga som många av medlemmarna tycker är så viktiga att de är beredda att gå ut i strejk, säger Camilla Frankelius, förhandlingschef på Sveriges Ingenjörer.

Att vägra strejka är dock inget alternativ – då riskerar man att bli utesluten ur facket.

Vill inte sabba sitt projekt

Det kan tyckas självklart, men hur skulle du själv reagera om du blev uttagen till strejk? Per Norlander är facklig koncernförhandlare för Sveriges Ingenjörer på Ericsson och var själv med om en övertidsblockad för ett antal år sedan. Då var det många medarbetare som på olika sätt sökte vägar att kringgå reglerna för att det egna projektet inte skulle bli försenat.

Per Norlander, facklig koncernförhandlare för Sveriges Ingenjörer på Ericsson.

– Då handlade det ändå bara om övertiden. Många ingenjörer brinner för sitt jobb och det blir en konflikt mellan att se sitt projekt misslyckas och den långsiktiga nyttan med att kämpa för ett bättre avtal. Den konflikten kan vara väldigt svår, poängterar Per Norlander.

Många ingenjörer inom industrin arbetar dessutom i en global miljö där de konkurrerar med företag i andra länder och det finns en underliggande rädsla att verksamheten flyttas till ett annat land om man är krånglig och besvärlig.

– Ibland tror jag att vi har lite dåligt självförtroende. Vi tror att vi existerar på nåder och kan bli utbytta närsomhelst. Den känslan är inte sann. Att vi i Sverige är så framgångsrika bygger på att vi har bra strukturer och hög kompetens. Den kan vi bara bygga vidare på om vi fortsätter att ha bra villkor, konstaterar han.

Mental förberedelse

Kommunikationen, att skapa förståelse, beredskap och kämpavilja för en eventuell strejk, är därför en viktig nyckel i sammanhanget. Men det kan också vara en pedagogisk utmaning. Under det att förhandlingarna pågår är det ofta tyst i avtalsrörelsen. Det är först när avtalstiden närmar sig sitt slut som det blir tydligt hur parterna lyckas komma överens och vilka stridsfrågorna är.

Per Norlander poängterar att det är viktigt att hålla medlemmarna uppdaterade om vad som händer under hela processen, för att på så vis mentalt förbereda dem för en eventuell strejk.

– Det gäller att mobilisera och mana fram strejkviljan, att förstå varför en viss fråga är viktig att kämpa för. Ingenjörer är bra på att ta fram linjalen och räkna ut effekterna av olika scenarier i vanliga fall. Här gäller det att leta fram den linjalen hos folk även i detta fall så att de ser de långsiktiga effekterna.

Missnöjd efter sitt lönesamtal

Tyvärr tycker han att det ofta är först när medlemmarna har haft sina egna lönesamtal som den strejkviljan visar sig. Men när ett nytt avtal är underskrivet är det inte tillåtet att gå ut i strejk även om man är missnöjd med resultatet.

– Det är oftast efter lönesamtalet man är som mest missnöjd –  “vi kan väl strejka”. Men det går inte eftersom vi har den ordningen på svensk arbetsmarknad att det råder fredsplikt fram tills dess att avtalet löper ut, säger Per Norlander.

Kraftfullt vapen

Att ta ut ingenjörer i strejk är dock något som både Per Norlander och Camilla Frankelius ser som en effektiv åtgärd som skulle vara kännbar för industrin, både ekonomiskt och produktionsmässigt.

När kan det bli strejk?

Varsel om strejk kan komma först när det inte längre finns något avtal, för Industriavtalet är det den 1 april. När man har ett påskrivet avtal råder fredsplikt.

Den som blir uttagen i strejk måste strejka –  den som bryter strejken riskerar att bli utesluten ur facket. Om du blir uttagen i strejk betalar förbundets strejkkassa ut din lön.

Andra tillfällen då det är möjligt att varsla om strejk är om en arbetsgivare vägrar att skriva på kollektivavtal.

– Det är ett extremt kraftfullt vapen, poängterar Per Norlander. Industrin är idag en bransch där mycket av det vi gör är nytt och i hård konkurrens och med små marginaler. Att punktera ett spjutspetsprojekt genom att ta ut några nyckelfunktioner i strejk skulle vara enormt kännbart och göra att man förlorar tid som aldrig går att ta igen.

– Vi har en god strejkkassa och med lite kirurgisk precision och en väl genomtänkt plan skulle det bli besvärligt för arbetsgivarna, konstaterar Camilla Frankelius.

Senast Sveriges Ingenjörer var redo att ta till strejkvapnet var 2016. Då handlade konflikten om flexpensioner. Det visade sig dock att det redan fanns ett avtal via ITP, vilket gjorde att förbundet riskerade böter om de skulle gå ut i strejk.

– Nu fick vi till ett bra avtal ändå, men det var en viktig fråga som många var beredda att ta strid för, säger Camilla Frankelius.

Anna Nyström

Tycker du att ingenjörer borde gå ut i strejk? Skriv en kommentar.