Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Forskning & utbildning Forskning Det här krävs för ett genombrott av teknik i äldrevården

Det här krävs för ett genombrott av teknik i äldrevården

En kamera i rummet som övervakar sömnen, geofence, medicinpåminnare och nyckelfria lås. Det är exempel på teknik som används i äldreomsorgen men utvecklingen går långsamt. I dag överlämnas en utredning till regeringen med förslag på förändringar som ska snabba på utvecklingen. 

Att vi lever längre innebär att behovet av vård och omsorg ökar. Det är en tuff utmaning i en sektor som har svårt att rekrytera. Teknik kan avlasta personalen och ge äldre en större självständighet men för att den ska bli tillgänglig för fler krävs det en rad åtgärder. Vilka dessa är har Peter Larsson, seniorrådgivare på Sveriges Ingenjörer funderat på under 1,5 år. Den här veckan överlämnar han den utredning om välfärdsteknik inom äldreomsorgen som han arbetat med sedan oktober 2018.

Utredningens tre viktigaste förslag

  1. Genomför förändringar i patientlagen, hälso- och sjukvårdslagen och socialtjänstlagen. Lagändringarna är nödvändiga för att personal från omsorgen tillsammans med medicinska experter ska kunna ta beslut om av vad som är bäst för den person som själv inte kan säga hur han eller hon vill ha det.
  2. Bygg upp ett Utvecklingscentrum för Äldreomsorgen där teknik och digitalisering är en viktig del. Utredningen föreslår också ett strategiskt innovationsprogram för att uppmuntra utveckling av välfärdsteknik. Lär av framgångarna från industrins strategiska innovationsprogram.
  3. Öka utbyggnadstakten av bredband med fiber eller 5G över hela landet. Det är nödvändigt för att välfärdstekniken ska fungera på ett säkert sätt. Övervakningssystem som handlar om liv och död måste vara pålitliga. Information om patienter måste också hanteras på ett säkert sätt i ett system på nationell nivå.

– Den här ”jävla” tekniken som inte fungerar, jag vill inte veta av den, är den vanligaste kommentaren jag fick när jag träffade personal inom vård och omsorg under utredningsarbetet. Det sätter fingret på ett av problemen som måste lösas, säger Peter Larsson.

Rätten att bestämma själv

Han betonar att det är viktigt att tekniken aldrig blir ett självändamål, den måste fylla ett behov. Utgångspunkten inom vård och omsorg är också att var och en har rätt att bestämma själv. Ingen ska bli påtvingad tekniska lösningar i hemmet eller på ett boende mot sin vilja.

Men hur ska personalen ska känna sig trygg med att kameraövervakning av en dement person inte bryter mot lagen? Peter Larsson säger att han såg en stor osäkerhet bland vårdpersonalen om kravet på samtycke från personer med nedsatt beslutsförmåga. Några av förslagen i utredningen handlar därför om lagändringar som ska ge tydliga mandat att fatta beslut.

– Lagändringarna är nödvändiga för att kunna göra en samlad vårdplanering med omsorgspersonal och medicinska specialister, som utgår från den äldres behov. Osäkerheten måste bort och ingen ska tveka att använda teknik som ger en dement person en trygg och bra omsorg.

För att kunna utveckla teknik är det nödvändigt att förstå vilka behov som finns och teknik som fungerar måste får bättre spridning. Utredningen föreslår därför ett Utvecklingscentrum för Äldreomsorgen.

– Behovet är akut eftersom spridningen av kunskap mellan landets 290 kommuner och 21 regioner är under all kritik, säger Peter Larsson.

Vad är det för teknik som vi kan vänta oss i framtiden?

Peter Larsson, samhällspolitisk chef på Sveriges Ingenjörer. Pressbild
Peter Larsson, seniorrådgivare på Sveriges Ingenjörer.

– Jag hoppas först och främst att den teknik som redan finns kommer att spridas snabbare. Några exempel är nyckelfria lås, medicinpåminnare och träningsinstrument av olika slag, till exempel för personer med minnesstörningar.

Men när kommer robotarna?

– Om vi tittar längre fram och ägnar oss lite mer åt spekulationer tror jag inte att robotar är den främsta lösningen. Sensortekniken utvecklas snabbt inom alla områden och kommer att vara viktig för diagnos och uppföljning och ge större möjligheter till vård i hemmet. En persons rörelsemönster kan avgöra vilka olika typer av behov man har under ett dygn. Jag tror också att vi kommer att se en utveckling teknik för av talsyntes och röststyrning.

Karin Virgin

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Mest lästa artiklar på Ingenjören.se

Löneskillnader, nytt studiestöd och 4-dagarsvecka – det här är mest läst i år

0
Hur stor skillnad är det mellan ingenjörslönerna? Hur fungerar studiestödet för yrkesverksamma? Ska erfarna bli provanställda? Och hur funkar fyradagarsveckan i Belgien? Här är årets mest lästa artiklar på Ingenjören.se.
Johan Kreicbergs i Almedalen

Almedalen: ”Ingenjörerna är verkligen i centrum för diskussionerna”

0
Kompetensutveckling och livslångt lärande. Det är den viktigaste frågan för Sveriges Ingenjörer på Almedalsveckan. "Vi är lite oroliga för att det går för långsamt" säger Johan Kreicbergs.

Bara fyra svenska energibolag (av 284) är helt jämställda

0
Nätverket Kraftkvinnorna har undersökt hur jämställda svenska energibolag är. Fyra bolag finns på topplistan. 57 procent av bolagen fick noll poäng i undersökningens jämställdhetsindex.

Skatteavdrag gör a-kassan billigare

0
Den 1 juli infördes ett skatteavdrag för a-kassan och från och med årsskiftet höjs den övre åldersgränsen för att vara medlem och få ersättning från a-kassan.

Kan du komma med shorts till jobbet?

0
Varma sommardagar kan det vara skönt med shorts, linne och sandaler. Men vilka kläder är okej på jobbet? Ingenjören frågade sju ingenjörer i olika sektorer och branscher.
Camilla Frankelius

Inbetalningar till tjänstepension förlängs till 66 år – ”Hade velat få mer”

0
Ett års extra inbetalningar till tjänstepensionen blir det för alla som har ITP1. Dessutom förlängs sjukpensionen till att gälla till 66 år. Men Sveriges Ingenjörer hade velat se större förbättringar.

”Nu måste vi prata mer om den digitala arbetsmiljön”

0
– Vi måste ställa krav på vår digitala arbetsmiljö och inte acceptera krångliga system, säger Jan Gulliksen, professor och vicerektor på KTH. Han är årets mottagare av Levipriset från Sveriges Ingenjörer.

GUIDE: Intresserad av att bli trainee – det här ska du tänka på

0
Att bli trainee är ett bra sätt att börja karriären. Men kontrollera vilka anställningsvillkor som gäller och att det finns en tydlig plan för hela traineeperioden.
Gunnar Zackrisson, Eva Snis, Karl Stavaeus, Hanna Hartikainen, Pia Krantz, Jenny Strand och Sofia Johannesson

Ingenjörer som är chefer: ”Här är 42 råd om du vill bli chef”

0
En överväldigande majoritet av Sveriges ingenjörers medlemmar under 40 år kan tänka sig att bli chefer. Men hur gör man? Sju ingenjörer som är eller har varit chefer tipsar.

Ska jag tacka ja till ett jobb fast jag hoppas på ett annat?

0
Vad gör jag om jag får ett jobberbjudande men hoppas på ett annat där beskedet dröjer? Ingenjören bad May Molin, rekryteringskonsult på Qrios Engineering, om råd.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

”Hur gör jag om jag blir sjuk på semestern?”

2
Varför ska du sjukanmäla dig om du blir sjuk på semestern? Och kan din chef kräva att du har koll på jobbmejlen när du är ledig? Så här säger förbundsjuristen.

TOPPLISTA