Jobberfarenhet kan bli genväg till studier

0
1093
Validering handlar om ge erkännande och värde åt kunnande som människor har tillägnat sig i sammanhang utanför formell utbildning. Men skulle det vara praktiskt möjligt att validera en hel ingenjörsutbildning? Foto. Getty Images

Att kunna dra nytta av sin arbetslivserfarenhet för vidare utbildning är en viktig komponent för att fler ska kunna utvecklas i yrkeslivet. Det anser Valideringsdelegationen som nyligen överlämnade sitt slutbetänkande till regeringen. Men hur relevant är det för svenska ingenjörer? Inte särskilt, menar Olle Dahlberg på Sveriges Ingenjörer.

Valideringsdelegationen har under fyra år arbetat med att ta fram ett förslag till ett nationellt system för validering. Tanken är att de som saknar formell utbildning, men som har tillägnat sig kunskap och erfarenhet genom sitt arbete, ska kunna tillgodoräkna sig den kunskapen och få sitt kunnande kartlagt, bedömt och erkänt.

I januari överlämnade valideringsdelegationen sitt slutbetänkande till regeringen.

– Jag tror inte att detta kommer att vara jätterelevant för svenska ingenjörer, konstaterar Olle Dahlberg, utbildnings- och arbetsmarknadsutredare på Sveriges Ingenjörer.

Knepigt att validera en hel utbildning

Olle Dahlberg, utredare på Sveriges Ingenjörer. Pressbild
Olle Dahlberg, utredare på Sveriges Ingenjörer.

Enligt Olle Dahlberg kan man se tre olika typer av validering. Det första är att validera ett yrke, att någon exempelvis behöver validera sina kunskaper i svetsning för att kunna ta jobb som svetsare. Den andra typen av validering är för behörighet, att exempelvis bedöma om en person har tillräckliga förkunskaper för att påbörja en viss utbildning.

Den tredje, och mer komplicerade typen av validering som diskuteras, är att validera en utbildning. I detta fall handlar det alltså om att ge erkännande och värde åt kunnande som människor har tillägnat sig i sammanhang utanför formell utbildning. Inom industrin är det exempelvis vanligt att personer har titeln ingenjör och arbetar med ingenjörsliknande uppgifter utan att ha en formell utbildning. Att de genom en valideringsprocess skulle kunna få en hel utbildning bekräftat blir knepigt, tycker Olle Dahlberg.

– Jag tycker det är häpnadsväckande att man tar ingenjörsyrken som exempel i valideringsdebatten och menar att en person som jobbat som ingenjör, men som saknar utbildning, skulle kunna validera och få ut en examen baserat på sin erfarenhet.

Praktiska svårigheter

Olle Dahlberg konstaterar att det finns flera aspekter av problemet. Att validera praktisk erfarenhet i förhållande till en hel utbildning blir svårt rent praktiskt. Hur värderas exempelvis erfarenheten i förhållande till de olika kurserna i kursplanen?

– Högskolan har höga krav på kvalitet och att utbildningarna uppfyller de kriterier som krävs för att kunna utfärda en examen. Hur skulle det bli om någon kom in från sidan och fick ut en examen baserat på att ”de jobbat i 20 år som ingenjör”, undrar Olle Dahlberg.

Validering

Handlar om att synliggöra, bedöma och ge erkännande och värde åt kunnande som människor har tillägnat sig i sammanhang utanför formell utbildning.

Valideringsdelegationen föreslår bland annat:

  • En ny, gemensam definition av validering.
  • En ny förordning med generella bestämmelser om validering.
  • Ökad tydlighet om validering inom högskolan och yrkeshögskolan.
  • En nationell strategi för kompetensförsörjning och livslångt lärande.
  • Ett råd för validering under ledning av ansvarigt statsråd.

Läs mer:
SOU 2019:69 Validering – för kompetensförsörjning och livslångt lärande

SOU 2018:29 Validering i högskolan

Samtidigt tvekar han om någon verkligen skulle kunna validera en hel civilingenjörsutbildning baserat på erfarenhet i yrket. Erfarenhet är inte utbildning och utbildning är inte heller erfarenhet.

– Rent krasst, jag är tveksam till att jag som är utbildad civilingenjör skulle kunna validera min egen utbildning. Det är mycket man lär sig under utbildningen som man sedan aldrig använder i yrkeslivet, men det förminskar ändå inte värdet av min utbildning, poängterar han.

Viktigt för livslångt lärande

En viktig utgångspunkt i valideringsdelegationen arbete är behovet av kompetensförsörjning och livslångt lärande. Här bedöms validering vara en viktig beståndsdel för att människor ska kunna fortsätta utvecklas i yrkeslivet.

Idag genomförs validering av en rad olika aktörer inom utbildningsväsendet och arbetslivet, som alla gör på sitt eget sätt, vilket skapar osäkerhet kring dess värde. Därför föreslår kommissionen bland annat en ny förordning med generella bestämmelser om validering.

I delegationens delbetänkande som överlämnades i april 2018 gjordes bedömningen att utvecklingen av validering inom högskolan är ett av de områden som bör prioriteras. Här efterlyste man generösa, flexibla och rättvisa erkännanden av tidigare lärande, oberoende av var, när och hur individen har utvecklat sin kompetens.

– Att vara generös och flexibel och samtidigt hålla de höga kvalitetskrav som ställs på utbildningar kommer inte att bli en lätt uppgift för högskolorna, konstaterar Olle Dahlberg.

Inte relevant för ingenjörer

Olle Dahlberg tror att validering har störst värde för den som exempelvis inte gått färdigt gymnasiet eller som behöver validera sin kunskap för behörighet att läsa vidare. Yrkesverksamma med 20 års erfarenhet av ett ingenjörsliknande yrke har i praktiken inte någon större nytta av en examen, utan kan vila på just sin erfarenhet.

– Erfarenhet väger alltid tungt i yrkeslivet. Det vet alla nyutbildade som söker jobb som ingenjör. För de som jobbat länge och redan har jobb tror jag därför att detta får liten praktisk betydelse.

Inte heller när det gäller utländska ingenjörer tror han att det finns ett behov av en nationell strategi för validering. Idag valideras deras kunskaper genom att man gör grundliga bedömningar av innehållet i de utbildningar de gått.

– De kan då få sin utbildning bekräftad och att den motsvarar en svensk ingenjörsutbildning med en viss inriktning. Däremot kan de inte få en examen från ett svenskt lärosäte baserat på sina kunskaper. Därför tror jag inte att validering blir relevant för ingenjörsyrket.

Anna Nyström

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Ökad risk för stress och ohälsa bland lärare på högskolan

Nu kommer signaler om att stress och ohälsa ökar bland lärare på universitet och högskolor. Här är några varningstecken som du bör vara vaksam på.
Ulrika Lindstrand

Medlemsavgiften höjs: “Måste ta höjd för att det kan bli många arbetslösa” 

Sveriges Ingenjörers ordförande Ulrika Lindstrand kommenterar beslutet att höja medlemsavgiften. 

”Las-förslag gör oss provanställda hela arbetslivet”

Osäkra anställningar och risk för godtyckliga uppsägningar. Det är några av riskerna som Sveriges Ingenjörer ser med förslaget om förändrad arbetsrätt.

Hon tar smarta lösningar från rymden till jorden

Cecilia Hertz lyssnade inte på tvivlarna utan följde sin dröm. Sedan snart 20 år driver hon det enda svenska företaget inom rymddesign.

Vad vet du om rymden? Testa dina kunskaper

Hur kan en tvättmaskin i rymden fungera och vad packade Christer Fuglesang på sin första rymdfärd? Svaren i vårt rymdqiz finns i Cecilia Hertz bok "Rymden och allt den har att lära oss."
Camilla Frankelius

Fyra gånger så många varsel – men oklart hur många som blir uppsagda 

Sveriges Ingenjörers förhandlingschef Camilla Frankelius kommenterar arbetsmarknadsläget för ingenjörer. 
Betala räkning med bankid

Flera a-kassor planerar att höja avgiften

Fler arbetslösa och högre ersättningsnivåer ger ett nytt läge för a-kassorna. Akademikernas a-kassa avvaktar med eventuell avgiftshöjning och klarar handläggningstiden för de flesta.

Akut läge ökar intresset för att jobba med förändring

Ingenjören David Andersson märker av ett ökat intresse för förändringsarbete. "Det handlar både om att företag har tid, men framför allt om att läget är akut" säger han.

Nu ska utbyggnaden av ingenjörsutbildningar granskas

Riksrevisionen ska granska regeringens uppdrag till universitet och högskolor att ordna fler platser på vissa utbildningar, bland annat för ingenjörer. Sveriges Ingenjörer välkomnar granskningen.

Så kan Sverige få ut mer av forskningen

Förutsättningarna för innovationer och nyttiggörande av forskning ser olika ut på olika lärosäten. Mer tydlighet i uppdraget efterlyses.