Jobberfarenhet kan bli genväg till studier

0
1283
Validering handlar om ge erkännande och värde åt kunnande som människor har tillägnat sig i sammanhang utanför formell utbildning. Men skulle det vara praktiskt möjligt att validera en hel ingenjörsutbildning? Foto. Getty Images

Att kunna dra nytta av sin arbetslivserfarenhet för vidare utbildning är en viktig komponent för att fler ska kunna utvecklas i yrkeslivet. Det anser Valideringsdelegationen som nyligen överlämnade sitt slutbetänkande till regeringen. Men hur relevant är det för svenska ingenjörer? Inte särskilt, menar Olle Dahlberg på Sveriges Ingenjörer.

Valideringsdelegationen har under fyra år arbetat med att ta fram ett förslag till ett nationellt system för validering. Tanken är att de som saknar formell utbildning, men som har tillägnat sig kunskap och erfarenhet genom sitt arbete, ska kunna tillgodoräkna sig den kunskapen och få sitt kunnande kartlagt, bedömt och erkänt.

I januari överlämnade valideringsdelegationen sitt slutbetänkande till regeringen.

– Jag tror inte att detta kommer att vara jätterelevant för svenska ingenjörer, konstaterar Olle Dahlberg, utbildnings- och arbetsmarknadsutredare på Sveriges Ingenjörer.

Knepigt att validera en hel utbildning

Olle Dahlberg, utredare på Sveriges Ingenjörer. Pressbild
Olle Dahlberg, utredare på Sveriges Ingenjörer.

Enligt Olle Dahlberg kan man se tre olika typer av validering. Det första är att validera ett yrke, att någon exempelvis behöver validera sina kunskaper i svetsning för att kunna ta jobb som svetsare. Den andra typen av validering är för behörighet, att exempelvis bedöma om en person har tillräckliga förkunskaper för att påbörja en viss utbildning.

Den tredje, och mer komplicerade typen av validering som diskuteras, är att validera en utbildning. I detta fall handlar det alltså om att ge erkännande och värde åt kunnande som människor har tillägnat sig i sammanhang utanför formell utbildning. Inom industrin är det exempelvis vanligt att personer har titeln ingenjör och arbetar med ingenjörsliknande uppgifter utan att ha en formell utbildning. Att de genom en valideringsprocess skulle kunna få en hel utbildning bekräftat blir knepigt, tycker Olle Dahlberg.

– Jag tycker det är häpnadsväckande att man tar ingenjörsyrken som exempel i valideringsdebatten och menar att en person som jobbat som ingenjör, men som saknar utbildning, skulle kunna validera och få ut en examen baserat på sin erfarenhet.

Praktiska svårigheter

Olle Dahlberg konstaterar att det finns flera aspekter av problemet. Att validera praktisk erfarenhet i förhållande till en hel utbildning blir svårt rent praktiskt. Hur värderas exempelvis erfarenheten i förhållande till de olika kurserna i kursplanen?

– Högskolan har höga krav på kvalitet och att utbildningarna uppfyller de kriterier som krävs för att kunna utfärda en examen. Hur skulle det bli om någon kom in från sidan och fick ut en examen baserat på att ”de jobbat i 20 år som ingenjör”, undrar Olle Dahlberg.

Validering

Handlar om att synliggöra, bedöma och ge erkännande och värde åt kunnande som människor har tillägnat sig i sammanhang utanför formell utbildning.

Valideringsdelegationen föreslår bland annat:

  • En ny, gemensam definition av validering.
  • En ny förordning med generella bestämmelser om validering.
  • Ökad tydlighet om validering inom högskolan och yrkeshögskolan.
  • En nationell strategi för kompetensförsörjning och livslångt lärande.
  • Ett råd för validering under ledning av ansvarigt statsråd.

Läs mer:
SOU 2019:69 Validering – för kompetensförsörjning och livslångt lärande

SOU 2018:29 Validering i högskolan

Samtidigt tvekar han om någon verkligen skulle kunna validera en hel civilingenjörsutbildning baserat på erfarenhet i yrket. Erfarenhet är inte utbildning och utbildning är inte heller erfarenhet.

– Rent krasst, jag är tveksam till att jag som är utbildad civilingenjör skulle kunna validera min egen utbildning. Det är mycket man lär sig under utbildningen som man sedan aldrig använder i yrkeslivet, men det förminskar ändå inte värdet av min utbildning, poängterar han.

Viktigt för livslångt lärande

En viktig utgångspunkt i valideringsdelegationen arbete är behovet av kompetensförsörjning och livslångt lärande. Här bedöms validering vara en viktig beståndsdel för att människor ska kunna fortsätta utvecklas i yrkeslivet.

Idag genomförs validering av en rad olika aktörer inom utbildningsväsendet och arbetslivet, som alla gör på sitt eget sätt, vilket skapar osäkerhet kring dess värde. Därför föreslår kommissionen bland annat en ny förordning med generella bestämmelser om validering.

I delegationens delbetänkande som överlämnades i april 2018 gjordes bedömningen att utvecklingen av validering inom högskolan är ett av de områden som bör prioriteras. Här efterlyste man generösa, flexibla och rättvisa erkännanden av tidigare lärande, oberoende av var, när och hur individen har utvecklat sin kompetens.

– Att vara generös och flexibel och samtidigt hålla de höga kvalitetskrav som ställs på utbildningar kommer inte att bli en lätt uppgift för högskolorna, konstaterar Olle Dahlberg.

Inte relevant för ingenjörer

Olle Dahlberg tror att validering har störst värde för den som exempelvis inte gått färdigt gymnasiet eller som behöver validera sin kunskap för behörighet att läsa vidare. Yrkesverksamma med 20 års erfarenhet av ett ingenjörsliknande yrke har i praktiken inte någon större nytta av en examen, utan kan vila på just sin erfarenhet.

– Erfarenhet väger alltid tungt i yrkeslivet. Det vet alla nyutbildade som söker jobb som ingenjör. För de som jobbat länge och redan har jobb tror jag därför att detta får liten praktisk betydelse.

Inte heller när det gäller utländska ingenjörer tror han att det finns ett behov av en nationell strategi för validering. Idag valideras deras kunskaper genom att man gör grundliga bedömningar av innehållet i de utbildningar de gått.

– De kan då få sin utbildning bekräftad och att den motsvarar en svensk ingenjörsutbildning med en viss inriktning. Däremot kan de inte få en examen från ett svenskt lärosäte baserat på sina kunskaper. Därför tror jag inte att validering blir relevant för ingenjörsyrket.

Anna Nyström

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Karriären inte slut efter utbrändheten

Sofia Wahling drabbades av utmattning på sitt första jobb. Det fick henne att tänka om. Idag är hon på ett jobb där hon trivs och mår bra. Här delar hon med sig av sina bästa råd.
Johan Westerman, Stockholms universitet

Ny studie: Den som byter jobb ofta lär sig mer

Det är inte bara lönen som ofta höjs när vi byter jobb. Vi lär oss också mer, visar en ny studie. Och det är som tydligast för personer mellan 40 och 55 år. 

Akademikernas ordförande på Volvo: ”Jag vill inte vara med om det här igen”

– Det är inte en hållbar lösning att lägga ett större varsel var tionde år för att företaget behöver ny kompetens, säger Anna Margitin, Akademikerföreningens ordförande på Volvo Cars.
Övervakning

Övervakning på jobbet ökar – också i Sverige

Allt fler arbetsgivare kollar vad anställda skriver i mejl, om de tittar på Youtube eller byter fönster under Teams-mötet. Nu behöver anställda och fack få koll på vad som sker, menar it-experten Mattias Beijmo.

Risk för fler tvister om Las förändras

Helene Robson, chefsjurist på Sveriges Ingenjörer, varnar för fler tvister på arbetsmarknaden om det blir förändringar i Lagen om anställningsskydd.

”Har jag rätt till avdrag för hemmakontoret?”

Se till att din arbetsgivare tillhandahåller den utrustning du behöver. Det är den bästa lösningen enligt Skatteverkets expert.
Annica Norlenius

140 på GKN Aerospace tar erbjudande om avgångsvederlag 

I juni meddelade GKN Aerospace i Trollhättan att var sjätte tjänst, 350 av 2 100, måste bort. För att inte bara yngre ska få sluta har facket och företaget kommit överens om att ha frivilligavtal.

”De största tekniska genombrotten är också våra största utmaningar”

Ingenjörer som yrkesgrupp har haft en avgörande roll i den svenska samhällsutvecklingen. Nu kommer en ny bok som sätter ingenjören i sitt historiska sammanhang. 

Chalmers erbjuder anställda avgångspaket

I juni varslade Chalmers 180 personer om uppsägning. Nu erbjuder man samtliga tillsvidareanställda möjlighet till avgångspaket.

Arbetstid och stress blir viktiga frågor i statens avtalsrörelse

Större inflytande, bland annat över arbetstiden, blir en viktig fråga i förhandlingarna om ett nytt avtal för akademikerna inom staten.