Ingenjörer i vården letar alternativ för att hantera corona

0
4308
Lars Mellbin, Mikael Thieme och Martin Enequist, medicintekniska ingenjörer i Region Halland, jobbar nu för fullt för att hantera situationen med Covid-19.
Lars Mellbin, Mikael Thieme och Martin Enequist, medicintekniska ingenjörer i Region Halland, jobbar liksom sina kollegor runt om i landet, nu för fullt för att hantera situationen med Covid-19.

Det är inte bara vårdpersonalens jobb som påverkas av coronapandemin. För ingenjörer som jobbar inom vården har arbetet snabbt fått ställas om. Och det gäller både ingenjörer som jobbar med medicinteknisk utrustning och de som jobbar med fastigheterna.   

För att behandla coronapatienter har behovet av respiratorer/ventilatorer och annan utrustning ökat kraftigt   

Göran Mårdhed
Göran Mårdhed

– Nu tittar vi på vad vi har och vad vi kan få fram. Förutom att köpa in utrustning så har det blivit fokus på att se alternativ. Vi har tömt lagret av låneutrustning som vi vanligtvis använder när vi gör underhållsarbete. Och vi tittar på att frigöra utrustning genom att flytta från stängda avdelningar, säger Göran Mårdhed, medicinteknisk ingenjör i Region Blekinge.

I Region Halland ser ingenjörerna över vad man har undanställt och ställer i ordning utrustningen så att den kan användas igen, säger Lars Mellbin, projektingenjör inom medicinteknik. Man försöker också köpa utrustning, men tillgången är starkt begränsad. 

Ejla Nyman
Ejla Nyman

Ejla Nyman, medicinteknisk ingenjör på Visby Lasarett, pekar också på att utvecklingen är svårbedömd vilket gör besluten om inköp extra svåra  

– Det är som att sätta upp ett finger i luften, man vet inte vart det här tar vägen. Då är det svårt att fatta beslut om att köpa in maskinersom dessutom resten av vården också vill ha. Men vi gör så gott vi kan. Vtar fram listor på vad vi har och tar ett helikopterperspektiv för att fördela resurserna rätt. 

Nya vårdplatser

Malin Svensson
Malin Svensson

Regionerna jobbar också med att få fram fler intensivvårdsplatser och tillfälliga coronaavdelningar. För varje plats behöver utrustning sättas upp, säger Malin Svensson, medicinteknisk ingenjör i Region Jönköpings län.

– Vi flyttar, sätter upp sug,- syrgas och inhalationsutrustning vid varje vårdplats och testar att det fungerar. På intensivvårdsplatserna behövs dessutom ventilatorer och dialysutrustning. För att få in data från dessa utrustningar i vårt patientdatajournalsystem har vi behövt att konfigurera systemet.    

Nya lösningar

Mikael Thieme, medicinteknisk ingenjör i Region Halland, pekar på att ingenjörerna är vana att vara flexibla och nu sätts det på prov. 

– Vi får hela tiden anpassa och använda apparater för nya ändamål. Vår roll är att hålla koll på medicintekniska risker, att inte använda apparaterna på osäkra sätt.  

Det gäller till exempel narkosapparater som nu används som ventilatorer. Då gäller det att se vad som skiljer sig mot vanlig användningExempelvis behöver förbrukningsmaterial som annars byts en gång i veckan nu bytas två, tre gånger per dag.  

När vården omdisponerar personal som inte har erfarenhet av apparaturen får ingenjörerna också hjälpa till med att underlätta för dem 

Martin Enequist, också han medicinteknisk ingenjör i Region Halland, berättar att man ser över möjligheten att återanvända engångsmaterial. 

Lars Mellbin, Mikael Thieme och Martin Enequist.
Lars Mellbin, Mikael Thieme och Martin Enequist.

– Till exempel slangset som används vid transport av patienter. Där säger tillverkaren nu att vi själva får ta ställning till om de kan användas igen. Det har de aldrig öppnat för tidigare. Vi får också frågor om gasanläggningar, att beräkna vad de klarar. Vi har ett slutet sugsystem på intensiven som vi inte använt tidigareDå får vi läsa specifikationer, mycket om filter och vad de klarar. Normalt kan vi sitta i veckor med det, nu behöver det göras på några dagar. 

– Men alla hjälps åt. Vårt nära samarbete med vården är guld värt, liksom den kunskap vi har, säger Lars Mellbin.  

Saknas riktlinjer för byggnaderna

Anpassningarna handlar ibland också om att snabbt bygga om lokalerna för att kunna hantera patienter med Covid-19. I Region Norrbotten, där Helena Klasson är brandingenjör och byggprojektledare satte man igång tidigt för att vara klar innan vården behöver lokalerna.

Helena Klasson
Helena Klasson

– Vecka 11 fick vi signaler om att det var på gång. På fredagskvällen fick vi order om att anpassa delar av Piteå sjukhus och startade projektering direkt. Redan klockan 7 på söndagsmorgonen träffade vi entreprenörer och påbörjade ombyggnationen.

Det som behövdes var bland annat separata ingångar, salar med undertryck, luftslussar och att försegla delar så att smitta inte kan ta sig vidare.

– Jag jobbar normalt med brandskydd och utrymning och det får ju inte sättas ur spel på grund av det här. Men nu har jag också fått avlasta kollegor med andra typer av arbetsuppgifter.

Samtliga fem sjukhus i länet och andra lokaler såsom hälsocentraler har även anpassats för att kunna hantera provtagning, slutenvård och intensivvård. För att minimera påverkan på vården har Regionfastigheter även skjutit på besiktningar och provningar av fastighetstekniska system.

Helena Klasson säger att det finns en stark drivkraft hos alla inblandade, vilket har gjort att arbetet gått förvånansvärt bra, sett till situationen.

– Det jag saknar är styrning från myndigheter om hur vi ska bygga för att minimera smittspridning. Det finns riktlinjer från USA och WHO, men vad gäller i Sverige? Till exempel tydliga riktlinjer för undertryck och luftomsättning samt hur försegling ska utföras. För ändring av yttre entréer har vi fått ansöka om bygglov som vanligt. Där borde det göras lättnader på grund av rådande omständigheter.  

Inte bara ventilatorer

Göran Mårdhed i Region Blekinge berättar att förutom ventilatorer (som reglerar in- och utandning) så är det en rad olika utrustningar som behövs. Till exempel apparater för högflödesbehandling för inandning där luft och syrgas blandas, samt fuktas. Och lågflödesbehandling som används inom prematurvården.

Man behöver också tillräckligt med apparatur för att ta snabbsänka, blodgasprover (att kontrollera syre- och koldioxidhalter i blodet), termometrar och skyddutrustning som visir.

– Studenter på Blekinge Tekniska Högskola tog initiativ till att 3D-printa fästen till visir. De får fram tio per timme dygnet runt, som man kan lägga i sprit efter att man använt dem. Det gjorde att bristen på visir dämpades. Jag tror att CE-märkning är något man inte bryr sig om nu, när det gäller sådant som visir. När det gäller den utrustning som ska föras in i patienterna till exempel vid intubering, görs däremot inga frånsteg.

Skyddsutrustning inget nytt

Risken för smitta är inget nytt för de medicintekniska ingenjörerna. Alla har tillgång till skyddsutrustning även i vanliga fall.  

– När vi är ute i vården har vi alltid behövt fråga om det är ok att gå in och vad vi behöver skydda oss emot. Och när vi tar emot utrustning för underhåll behöver vi veta om den har smitta eller inte. Men nu är det extra mycket säkerhet runt det, säger Martin Enequist i Region Halland. 

Malin Svensson i Region Jönköpings län säger att respektive vårdavdelning bestämmer vilka skyddsåtgärder som gäller för Medicinsk teknik när de kommer för arbete hos dem, men att ingenjörerna nu bara besöker en avdelning om de verkligen måste.

Karin Thorsell

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Dra nytta av rekryterarens knep i jakten på nytt jobb

Vill du vidare i karriären? Den nya tjänsten Fråga rekryteraren kan ge dig goda råd och smarta tips på vägen till ditt nya jobb.
Sverige

Så mycket skiljer sig ingenjörers löner

Hur mycket skiljer lönen mellan ingenjörer som är chefer och de som inte är det? Mellan storstäder och övriga landet, privat och offentlig sektor och mellan civil- och högskoleingenjörer? Det får du svar på här.

Gör testet som mäter din trötthet

Hur trött känner du dig efter jobbet? Gör Sahlgrenska sjukhusets test som ger svar på din situation. Isolering vid hemarbete är en riskfaktor för trötthet.

Klarar du dig om du blir arbetslös?

Gör en riskanalys, se över din budget och testa kriståligheten för just din ekonomi. Det är tre bra tips för att slippa känna oro.

”Utan oss stannar sjukhusen”

När coronapandemin belastade sjukvården till bristningsgränsen arbetade också medicinteknikerna långa pass, ofta nära smittade patienter. Men i mediabevakningen har de hamnat i skuggan.

Högskolor tar fram utbildningar för ingenjörer i industrin

Tretton lärosäten har tillsammans tagit fram digitala utbildningar för yrkesverksamma ingenjörer inom industrin. Efter årsskiftet kan 1 000 utbildningsplatser bli tillgängliga.

Göteborgs första stadsbonde är en ingenjör

Klara Hansson är stadsbonde i Göteborg. "Jag inser att jag har stor nytta av mina ingenjörskunskaper i det jobb jag har nu" berättar hon.
Hemarbetsplats

Tänk på ljuset på (hemma)kontoret

Får kökslampan eller mysbelysningen fungera som arbetslampor när du jobbar hemma? Här ger synergonomen Per Nylén råd för hemmakontoret och kontoret. 

Ställ krav på din arbetsmiljö i hemmet

"Det är inte rimligt att anställda själva står för kostnaden att anpassa en arbetsplats i hemmet för en god arbetsmiljö" säger Magnus Skagerfält, sakkunnig på Sveriges Ingenjörer.

AB Volvo avslutar alla permitteringar

– Vi tror att våra medlemmar tycker att det är positivt och ger en signal i rätt riktning, säger Peter Månsson, koncernförhandlare för akademikerna på AB Volvo, om företagets beslut att avsluta permitteringarna.