Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Arbetsliv Ingenjörer i vården letar alternativ för att hantera corona

Ingenjörer i vården letar alternativ för att hantera corona

Det är inte bara vårdpersonalens jobb som påverkas av coronapandemin. För ingenjörer som jobbar inom vården har arbetet snabbt fått ställas om. Och det gäller både ingenjörer som jobbar med medicinteknisk utrustning och de som jobbar med fastigheterna.   

För att behandla coronapatienter har behovet av respiratorer/ventilatorer och annan utrustning ökat kraftigt   

Göran Mårdhed
Göran Mårdhed

– Nu tittar vi på vad vi har och vad vi kan få fram. Förutom att köpa in utrustning så har det blivit fokus på att se alternativ. Vi har tömt lagret av låneutrustning som vi vanligtvis använder när vi gör underhållsarbete. Och vi tittar på att frigöra utrustning genom att flytta från stängda avdelningar, säger Göran Mårdhed, medicinteknisk ingenjör i Region Blekinge.

I Region Halland ser ingenjörerna över vad man har undanställt och ställer i ordning utrustningen så att den kan användas igen, säger Lars Mellbin, projektingenjör inom medicinteknik. Man försöker också köpa utrustning, men tillgången är starkt begränsad. 

Ejla Nyman
Ejla Nyman

Ejla Nyman, medicinteknisk ingenjör på Visby Lasarett, pekar också på att utvecklingen är svårbedömd vilket gör besluten om inköp extra svåra  

– Det är som att sätta upp ett finger i luften, man vet inte vart det här tar vägen. Då är det svårt att fatta beslut om att köpa in maskinersom dessutom resten av vården också vill ha. Men vi gör så gott vi kan. Vtar fram listor på vad vi har och tar ett helikopterperspektiv för att fördela resurserna rätt. 

Nya vårdplatser

Malin Svensson
Malin Svensson

Regionerna jobbar också med att få fram fler intensivvårdsplatser och tillfälliga coronaavdelningar. För varje plats behöver utrustning sättas upp, säger Malin Svensson, medicinteknisk ingenjör i Region Jönköpings län.

– Vi flyttar, sätter upp sug,- syrgas och inhalationsutrustning vid varje vårdplats och testar att det fungerar. På intensivvårdsplatserna behövs dessutom ventilatorer och dialysutrustning. För att få in data från dessa utrustningar i vårt patientdatajournalsystem har vi behövt att konfigurera systemet.    

Nya lösningar

Mikael Thieme, medicinteknisk ingenjör i Region Halland, pekar på att ingenjörerna är vana att vara flexibla och nu sätts det på prov. 

– Vi får hela tiden anpassa och använda apparater för nya ändamål. Vår roll är att hålla koll på medicintekniska risker, att inte använda apparaterna på osäkra sätt.  

Det gäller till exempel narkosapparater som nu används som ventilatorer. Då gäller det att se vad som skiljer sig mot vanlig användningExempelvis behöver förbrukningsmaterial som annars byts en gång i veckan nu bytas två, tre gånger per dag.  

När vården omdisponerar personal som inte har erfarenhet av apparaturen får ingenjörerna också hjälpa till med att underlätta för dem 

Martin Enequist, också han medicinteknisk ingenjör i Region Halland, berättar att man ser över möjligheten att återanvända engångsmaterial. 

Lars Mellbin, Mikael Thieme och Martin Enequist.
Lars Mellbin, Mikael Thieme och Martin Enequist.

– Till exempel slangset som används vid transport av patienter. Där säger tillverkaren nu att vi själva får ta ställning till om de kan användas igen. Det har de aldrig öppnat för tidigare. Vi får också frågor om gasanläggningar, att beräkna vad de klarar. Vi har ett slutet sugsystem på intensiven som vi inte använt tidigareDå får vi läsa specifikationer, mycket om filter och vad de klarar. Normalt kan vi sitta i veckor med det, nu behöver det göras på några dagar. 

– Men alla hjälps åt. Vårt nära samarbete med vården är guld värt, liksom den kunskap vi har, säger Lars Mellbin.  

Saknas riktlinjer för byggnaderna

Anpassningarna handlar ibland också om att snabbt bygga om lokalerna för att kunna hantera patienter med Covid-19. I Region Norrbotten, där Helena Klasson är brandingenjör och byggprojektledare satte man igång tidigt för att vara klar innan vården behöver lokalerna.

Helena Klasson
Helena Klasson

– Vecka 11 fick vi signaler om att det var på gång. På fredagskvällen fick vi order om att anpassa delar av Piteå sjukhus och startade projektering direkt. Redan klockan 7 på söndagsmorgonen träffade vi entreprenörer och påbörjade ombyggnationen.

Det som behövdes var bland annat separata ingångar, salar med undertryck, luftslussar och att försegla delar så att smitta inte kan ta sig vidare.

– Jag jobbar normalt med brandskydd och utrymning och det får ju inte sättas ur spel på grund av det här. Men nu har jag också fått avlasta kollegor med andra typer av arbetsuppgifter.

Samtliga fem sjukhus i länet och andra lokaler såsom hälsocentraler har även anpassats för att kunna hantera provtagning, slutenvård och intensivvård. För att minimera påverkan på vården har Regionfastigheter även skjutit på besiktningar och provningar av fastighetstekniska system.

Helena Klasson säger att det finns en stark drivkraft hos alla inblandade, vilket har gjort att arbetet gått förvånansvärt bra, sett till situationen.

– Det jag saknar är styrning från myndigheter om hur vi ska bygga för att minimera smittspridning. Det finns riktlinjer från USA och WHO, men vad gäller i Sverige? Till exempel tydliga riktlinjer för undertryck och luftomsättning samt hur försegling ska utföras. För ändring av yttre entréer har vi fått ansöka om bygglov som vanligt. Där borde det göras lättnader på grund av rådande omständigheter.  

Inte bara ventilatorer

Göran Mårdhed i Region Blekinge berättar att förutom ventilatorer (som reglerar in- och utandning) så är det en rad olika utrustningar som behövs. Till exempel apparater för högflödesbehandling för inandning där luft och syrgas blandas, samt fuktas. Och lågflödesbehandling som används inom prematurvården.

Man behöver också tillräckligt med apparatur för att ta snabbsänka, blodgasprover (att kontrollera syre- och koldioxidhalter i blodet), termometrar och skyddutrustning som visir.

– Studenter på Blekinge Tekniska Högskola tog initiativ till att 3D-printa fästen till visir. De får fram tio per timme dygnet runt, som man kan lägga i sprit efter att man använt dem. Det gjorde att bristen på visir dämpades. Jag tror att CE-märkning är något man inte bryr sig om nu, när det gäller sådant som visir. När det gäller den utrustning som ska föras in i patienterna till exempel vid intubering, görs däremot inga frånsteg.

Skyddsutrustning inget nytt

Risken för smitta är inget nytt för de medicintekniska ingenjörerna. Alla har tillgång till skyddsutrustning även i vanliga fall.  

– När vi är ute i vården har vi alltid behövt fråga om det är ok att gå in och vad vi behöver skydda oss emot. Och när vi tar emot utrustning för underhåll behöver vi veta om den har smitta eller inte. Men nu är det extra mycket säkerhet runt det, säger Martin Enequist i Region Halland. 

Malin Svensson i Region Jönköpings län säger att respektive vårdavdelning bestämmer vilka skyddsåtgärder som gäller för Medicinsk teknik när de kommer för arbete hos dem, men att ingenjörerna nu bara besöker en avdelning om de verkligen måste.

Karin Thorsell

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Ingenjörer i riksdagen 2022

Fler ingenjörer i riksdagen efter valet

0
De senaste två mandatperioderna har 12–13 av riksdagens 349 ledamöter varit ingenjörer. Nu har antalet ökat till minst 18 – och alla partier har minst en ledamot som är ingenjör.

Så här fungerar det nya omställningsstudiestödet

0
Från den 1 oktober kan du söka stöd för att börja plugga nästa år med upp till 80 procent av lönen. Sveriges Ingenjörers förhandlingschef Camilla Frankelius svara på 21 frågor om hur stödet fungerar.

Så söker du omställningsstudiestödet – en guide i sex steg

0
Den 1 oktober öppnar ansökan för att söka omställningsstudiestödet. Ingenjören  guidar dig i sex steg genom ansökningsprocessen. 

När Volvo Cars ställer om måste ingenjörerna ställa om

0
Om åtta år ska Volvo Cars inte längre göra bilar med förbränningsmotorer. För många ingenjörer på Volvo krävs att de kompetensutvecklar sig för att klara framtidens produktion och utvecklingsarbete.

8 av 10 unga ingenjörer vill bli chef

0
Bland ingenjörer under 40 år kan 80 procent tänka sig att bli chef. Det finns tecken på att den administrativa belastningen på chefer har minskat men fler pressas av oklara förväntningar och orealistiska mål.
V-huset LTH

Så skiljer andelen kvinnliga professorer mellan högskolorna – och inriktningarna

0
19,4 procent av professorerna inom teknik i Sverige är kvinnor. Här är statistiken och kommentarer från Lund, Jönköping och Högskolan Väst.  

Se upp så att flextiden inte blir en arbetsmiljöfälla

0
Flextid är en uppskattad förmån, men det finns också risker. Läs på hur avtalet är tänkt att tillämpas på din arbetsplats och var vaksam på hur mycket du egentligen jobbar.

Myndigheter med växtvärk – så här gör de för att hantera den 

0
Flera statliga myndigheter ligger i startgroparna för en kraftig tillväxt. Tusentals nya medarbetare ska anställas – och en stor del är ingenjörer.
Kraftledningar

Sveriges Ingenjörer Syd och Väst: Ta ställning för ett elprisområde

1
Sveriges Ingenjörer bör ta ställning för att Sverige bara ska ha ett elprisområde. Det föreslår Sveriges Ingenjörer Syd och Väst i en av de 39 motioner som kommit in till Ingenjörsfullmäktige.

19 tips: Så kan du påverka elräkningen

0
Många av Sveriges energirådgivare är ingenjörer. Här ger tre av dem sina bästa tips och berättar hur rusande elpriser ändrat jobbet från rådgivning till jourhavande medmänniska.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Ska jag tacka ja till ett jobb fast jag hoppas på ett annat?

0
Vad gör jag om jag får ett jobberbjudande men hoppas på ett annat där beskedet dröjer? Ingenjören bad May Molin, rekryteringskonsult på Qrios Engineering, om råd.

TOPPLISTA