Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Arbetsliv Ingenjörer studerar coronavirus i luften

Ingenjörer studerar coronavirus i luften

Finns coronaviruset i luften? Det är en viktig fråga som forskare i Lund nu söker svaret på. ”Resultaten ger oss viktig kunskap om hur viruset smittar och hur vi kan skydda oss på bästa sätt” säger Sara Thuresson, civilingenjör med inriktning på nanoteknik som är en av forskarna i projektet.

Coronaviruset smittar genom kontakt och droppsmitta, exempelvis när någon hostar eller nyser. Men man tror att viruset även kan smitta via aerosoler, det vill säga små luftburna partiklar i luften. Hur och på vilket sätt coronaviruset sprids via luften är något som forskargruppen vid Lunds tekniska högskola nu ska ta reda på.

– Vi vill ta reda på hur viruset sprids. Hur mycket virus finns det i luften? Är det så mycket att någon blir sjuk av det? Och finns det situationer när viruset sprids mer?, säger Sara Thuresson som är doktorand i aerosolteknologi och en av forskarna i projektet.

Ser hur långt viruset färdas

Forskargruppen har under ett antal år byggt upp metoder för att mäta och analysera luftburen smitta och har tidigare arbetat med att studera hur bland annat vinterkräksjukevirus sprids i luften. När coronaviruset dök upp i början av året såg de möjligheten att använda sina mätinstrument för att även studera detta virus.

Sara Thuresson, doktorand i aerosolteknologi.

– Vi har placerat ut mätinstrument på sjukhusen i Malmö och Lund, dels i korridorerna, dels inne hos patienter som är bekräftat sjuka i covid-19, berättar Sara Thuresson.

Mätinstrumenten fångar in virus från luften och suger ned det i en vätska som sedan kan analyseras. Luftprover tas både i rummen där patienter vårdas och i omkringliggande utrymmen som korridorer och luftslussar. Genom att placera ut instrumenten på olika platser kan forskarna få en bild av hur långt viruset färdas.

Hur sprids det och när?

För coronastudierna använder de tre olika typer av instrument; ett som samlar in virus under en veckas tid och två som samlar in luftprover under kortare tid, nittio respektive tio minuter. Instrumenten registrerar även annan data, som luftfuktighet och temperatur, för att se om det har någon betydelse för spridningen.

De korta mätningarna på tio minuter används framför allt i patientrummen och kan ge värdefull information om hur smittan sprids i olika vårdsituationer.

– Vi för noga anteckningar om vad personalen gör, om patienten sitter upp eller ligger ner, om de hostar eller pratar. Vi vet ju väldigt lite om vad som påverkar spridningen i luften, så vi försöker samla in så mycket fakta som möjligt, säger Sara Thuresson.

Om studien

Mätningarna om covid-19 och luftburen smittspridning ingår i två forskningsprojekt vid Ergonomi och aerosolteknologi vid Lunds universitet, med finansiering från AFA försäkring och Formas. Insamlingen av luftprover sker vid infektionskliniken, intensivvårdsavdelningen och den medicinska akutvårdsavdelningen i Lund och Malmö.

Ansvarig för projektet är Jakob Löndahl, docent i aerosolteknologi samt föreståndare för aerosollaboratoriet vid Designvetenskaper, vid Lunds tekniska universitet.

Under luftmätningarna har forskarna på sig samma skydd som personalen som vårdar coronapatienter – munskydd, visir för ansiktet, handskar och skyddsförkläde. Men för att spara på skyddsutrustning undviker forskarna själva att gå in i patientrummen, utan får hjälp av sjukvårdspersonalen att placera in och ta ut instrumenten i samband med att de ska vårda patienten.

Svar inom några veckor

Resultaten från studien kommer att vara viktiga för att utarbeta rutiner och ta fram skyddsutrustning för vård av patienter med covid-19 – hur och i vilka situationer smittar patienter, vilket skyddsmaterial behövs i olika situationer och vilka krav bör man ha på ventilationen? Sammanlagt räknar man med att samla in cirka 200 luftprover som sedan ska analyseras så snabbt som möjligt. De första preliminära resultaten väntas komma inom några veckor.

– Resultaten av våra studier kommer att ha betydelse för de som jobbar i vården med smittade patienter och ge kunskap om hur man skyddar sig på bästa sätt, säger Sara Thuresson.

Anna Nyström

8 KOMMENTARER

    • Hej Bo! Nej, inte än, men vi håller kontakt med forskarna och skriver så fort de har något klart. /Hälsningar Redaktionen

    • Hej Jonas. Resultaten är tyvärr inte klara än. Redaktionen har kontakt med forskarna och vi kommer att få göra en intervju och skriva om resultaten så fort de är klara. Preliminärt om några veckor. /Redaktionen

    • Vi ska kontakta forskarna igen och fråga. Redaktionens förhoppning är att kunna skriva en uppföljning om resultatet så snart det är möjligt. /Redaktionen

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Camilla Frankelius

Inbetalningar till tjänstepension förlängs till 66 år – ”Hade velat få mer”

0
Ett års extra inbetalningar till tjänstepensionen blir det för alla som har ITP1. Dessutom förlängs sjukpensionen till att gälla till 66 år. Men Sveriges Ingenjörer hade velat se större förbättringar.

”Nu måste vi prata mer om den digitala arbetsmiljön”

0
– Vi måste ställa krav på vår digitala arbetsmiljö och inte acceptera krångliga system, säger Jan Gulliksen, professor och vicerektor på KTH. Han är årets mottagare av Levipriset från Sveriges Ingenjörer.

GUIDE: Intresserad av att bli trainee – det här ska du tänka på

0
Att bli trainee är ett bra sätt att börja karriären. Men kontrollera vilka anställningsvillkor som gäller och att det finns en tydlig plan för hela traineeperioden.
Gunnar Zackrisson, Eva Snis, Karl Stavaeus, Hanna Hartikainen, Pia Krantz, Jenny Strand och Sofia Johannesson

Ingenjörer som är chefer: ”Här är 42 råd om du vill bli chef”

0
En överväldigande majoritet av Sveriges ingenjörers medlemmar under 40 år kan tänka sig att bli chefer. Men hur gör man? Sju ingenjörer som är eller har varit chefer tipsar.

Ska jag tacka ja till ett jobb fast jag hoppas på ett annat?

0
Vad gör jag om jag får ett jobberbjudande men hoppas på ett annat där beskedet dröjer? Ingenjören bad May Molin, rekryteringskonsult på Qrios Engineering, om råd.

Karriärplanen ger dig fördelar – genom hela arbetslivet

0
En karriärplan hjälper dig oavsett om du är i början, mitten eller i slutet av din karriär, om du söker ett nytt jobb, vill byta bransch eller helt enkelt vill fortsätta att utvecklas där du är. Så här gör du.

Klas jobbar på distans – 80 mil från kontoret

0
Sedan tio år sitter civilingenjören Klas Fredriksson oftast hemma i ett villaområde i Göteborg och sköter sitt arbete för Permascand, vars huvudkontor ligger ungefär 80 mil norrut.
Signatur

Klausuler kan bli hinder när du vill byta jobb

0
Det är inte ovanligt att arbetsgivare vill skriva in klausuler i anställningsavtalet som reglerar vad som gäller när du slutar. Men det här vill Sveriges Ingenjörer varna för. ”Det du skriver under gäller, så var försiktig.”

Mer kompetensutveckling när facket driver frågorna

0
Facklig representation på arbetsplatsen kan vara en fördel för anställda som vill utveckla sin kompetens. Det visar en studie från Umeå universitet.

Nya studiestödet är klart – studera med upp till 80 procent av lönen

15
Nu införs ett studiestöd som gör att yrkesverksamma kan studera med 80 procent av lönen. Redan 1 oktober kan du skicka din ansökan till CSN och från och med 1 januari 2023 kan du börja studera.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

”Jag var en överviktig stressad chef”

2
Med livet på högvarv och ett jobb han drömt om sa plötsligt kroppen stopp.  "Jag hade glömt bort att ta hand om mig själv" berättar Johan Hansson som nu vill varna andra för att göra samma misstag.

TOPPLISTA