Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Arbetsliv Ingenjörer studerar coronavirus i luften

Ingenjörer studerar coronavirus i luften

Finns coronaviruset i luften? Det är en viktig fråga som forskare i Lund nu söker svaret på. ”Resultaten ger oss viktig kunskap om hur viruset smittar och hur vi kan skydda oss på bästa sätt” säger Sara Thuresson, civilingenjör med inriktning på nanoteknik som är en av forskarna i projektet.

Coronaviruset smittar genom kontakt och droppsmitta, exempelvis när någon hostar eller nyser. Men man tror att viruset även kan smitta via aerosoler, det vill säga små luftburna partiklar i luften. Hur och på vilket sätt coronaviruset sprids via luften är något som forskargruppen vid Lunds tekniska högskola nu ska ta reda på.

– Vi vill ta reda på hur viruset sprids. Hur mycket virus finns det i luften? Är det så mycket att någon blir sjuk av det? Och finns det situationer när viruset sprids mer?, säger Sara Thuresson som är doktorand i aerosolteknologi och en av forskarna i projektet.

Ser hur långt viruset färdas

Forskargruppen har under ett antal år byggt upp metoder för att mäta och analysera luftburen smitta och har tidigare arbetat med att studera hur bland annat vinterkräksjukevirus sprids i luften. När coronaviruset dök upp i början av året såg de möjligheten att använda sina mätinstrument för att även studera detta virus.

Sara Thuresson, doktorand i aerosolteknologi.

– Vi har placerat ut mätinstrument på sjukhusen i Malmö och Lund, dels i korridorerna, dels inne hos patienter som är bekräftat sjuka i covid-19, berättar Sara Thuresson.

Mätinstrumenten fångar in virus från luften och suger ned det i en vätska som sedan kan analyseras. Luftprover tas både i rummen där patienter vårdas och i omkringliggande utrymmen som korridorer och luftslussar. Genom att placera ut instrumenten på olika platser kan forskarna få en bild av hur långt viruset färdas.

Hur sprids det och när?

För coronastudierna använder de tre olika typer av instrument; ett som samlar in virus under en veckas tid och två som samlar in luftprover under kortare tid, nittio respektive tio minuter. Instrumenten registrerar även annan data, som luftfuktighet och temperatur, för att se om det har någon betydelse för spridningen.

De korta mätningarna på tio minuter används framför allt i patientrummen och kan ge värdefull information om hur smittan sprids i olika vårdsituationer.

– Vi för noga anteckningar om vad personalen gör, om patienten sitter upp eller ligger ner, om de hostar eller pratar. Vi vet ju väldigt lite om vad som påverkar spridningen i luften, så vi försöker samla in så mycket fakta som möjligt, säger Sara Thuresson.

Om studien

Mätningarna om covid-19 och luftburen smittspridning ingår i två forskningsprojekt vid Ergonomi och aerosolteknologi vid Lunds universitet, med finansiering från AFA försäkring och Formas. Insamlingen av luftprover sker vid infektionskliniken, intensivvårdsavdelningen och den medicinska akutvårdsavdelningen i Lund och Malmö.

Ansvarig för projektet är Jakob Löndahl, docent i aerosolteknologi samt föreståndare för aerosollaboratoriet vid Designvetenskaper, vid Lunds tekniska universitet.

Under luftmätningarna har forskarna på sig samma skydd som personalen som vårdar coronapatienter – munskydd, visir för ansiktet, handskar och skyddsförkläde. Men för att spara på skyddsutrustning undviker forskarna själva att gå in i patientrummen, utan får hjälp av sjukvårdspersonalen att placera in och ta ut instrumenten i samband med att de ska vårda patienten.

Svar inom några veckor

Resultaten från studien kommer att vara viktiga för att utarbeta rutiner och ta fram skyddsutrustning för vård av patienter med covid-19 – hur och i vilka situationer smittar patienter, vilket skyddsmaterial behövs i olika situationer och vilka krav bör man ha på ventilationen? Sammanlagt räknar man med att samla in cirka 200 luftprover som sedan ska analyseras så snabbt som möjligt. De första preliminära resultaten väntas komma inom några veckor.

– Resultaten av våra studier kommer att ha betydelse för de som jobbar i vården med smittade patienter och ge kunskap om hur man skyddar sig på bästa sätt, säger Sara Thuresson.

Anna Nyström

8 KOMMENTARER

    • Hej Bo! Nej, inte än, men vi håller kontakt med forskarna och skriver så fort de har något klart. /Hälsningar Redaktionen

    • Hej Jonas. Resultaten är tyvärr inte klara än. Redaktionen har kontakt med forskarna och vi kommer att få göra en intervju och skriva om resultaten så fort de är klara. Preliminärt om några veckor. /Redaktionen

    • Vi ska kontakta forskarna igen och fråga. Redaktionens förhoppning är att kunna skriva en uppföljning om resultatet så snart det är möjligt. /Redaktionen

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Erika Svanström, ingenjör på Folkhälsomyndigheten

Ingenjör på Folkhälsomyndigheten: ”Intensivt men konstruktiv stämning”

0
Att jobba på Folkhälsomyndigheten har varit extra intensivt det gångna året – också för ingenjörerna.

Kreativa ingenjörer löser kriser i covidvården

0
För medicintekniska ingenjörer har det senaste året varit allt annat än normalt. Brist på utrustning och förbrukningsmaterial har krävt snabba beslut, hårt arbete och problemlösning.

Neddragningarna på Chalmers – så många fick gå

0
juni varslade Chalmers 180 anställda om uppsägning. Nu är de fackliga förhandlingarna avslutade och uppsägningarna blev färre än befarat.
Karta över relativa löneläget per län

Så skiljer sig ingenjörernas löner mellan länen

6
Lönerna för ingenjörer skiljer sig ganska mycket över landet. Utifrån ett medelvärde på 100 ligger Stockholms län på 106,9 medan Västernorrland bara har 91,4.

Hemarbetet sätter arbetsmiljöarbetet på nya prov

1
Förutsättningarna för en god arbetsmiljö i hemmet varierar från person till person. Det behövs därför mer kunskap om hur man hanterar det på ett systematiskt sätt, konstaterar Myndigheten för arbetsmiljökunskap.

Bisarra krav på utländska forskare

23
Går Migrationskommitténs förslag igenom kommer tusentals utländska forskare och ingenjörer att tvingas lämna landet. Det skriver Ulrika Lindstrand och Mats Ericson i en debattartikel.
Stefan Westergård med Freedesk

Ingenjören med 12 språk skapade ett mobilt ståbord

1
Under pandemin har många staplat skokartonger eller haft datorn på strykbrädan för att kunna stå och jobba. Men civilingenjören Stefan Westergård hade redan en egen lösning.   

Därför behövs ingenjörer i det fackliga arbetet

0
Att engagera sig fackligt är både roligt och utvecklande. "Det är en häftig resa att göra" säger Jörgen Lundqvist, ombudsman på Sveriges Ingenjörer.

Nytt jobb vid 60 – Lourdes tog stöd av facket och lyckades

1
Byggnadsingenjören Lourdes Valencia var lite orolig inför chansen att få nytt jobb som 60-åring. Envishet och goda råd från Sveriges Ingenjörer var betydde mycket för att hon lyckades.
Sveriges Ingenjörers styrelse 2020-2021

Fem platser i styrelsen uppe för omval – nu vill valberedningen få förslag

0
Vid Ingenjörsfullmäktige i höst är fem av platserna i Sveriges Ingenjörers förbundsstyrelse uppe för omval. Nu vill valberedningen få förslag på personer som vill vara med och ser till att förbundet är relevant.

VI REKOMMENDERAR

Man som ligger i gräs

Så här fungerar förskottssemester

0
Enligt semesterlagens regler har alla rätt till 25 dagars semester per år. Men man har inte rätt till betald semester direkt när man börjar...

TOPPLISTA