Så klarar högskolorna omställningen under coronakrisen

0
2160
Snabbt har universitet och högskolor fått ställa om till en digital verklighet. "Det innebär också att vi lär oss massor som vi kommer att ha nytta av framöver" säger Fredrik Edman, Lunds universitet. Foto: Getty Images

Coronapandemin har satt tydliga spår inom universitet och högskola. På kort tid har lärosäten ställt om till en ny verklighet med undervisning på distans, digitala disputationer och nya former för examination. Men högskolan spelar också en nyckelroll i spåren av den ekonomiska krisen.

Social distansering och förbudet att samla mer än 50 personer har satt universitet och högskola på hårda prov. Från en dag till en annan var många svenska lärosäten tvungna att ställa om.

Fredrik Edman är ordförande för Sveriges Ingenjörers lokalförening vid Lunds universitet. Han berättar att de tidigt hade coronaviruset på kartan, i och med att de har ett tätt samarbete med kinesiska universitet, både när det gäller forskning och undervisning.

Fredrik Edman, Lunds universitet

– Vi följde händelserna i Wuhan och tog det på allvar. Dels har vi många som arbetar hos oss som kommer från Kina, dels har vi ett nära samarbete med kinesiska universitet, inte minst när det gäller forskning inom den tekniska fakulteten. Men även om vi såg vad som var på gång tycker jag att universitetet var lite långsamt i reaktionen med att införa tydliga åtgärder, berättar Fredrik Edman.

Fler möten, men kortare

Sedan några veckor tillbaka har dock den vanliga katederundervisningen ställts in, istället sker all undervisning på distans via digitala verktyg. De flesta medarbetarna sitter hemma och jobbar, vissa uppskattar möjligheten att kunna arbeta ostört, medan andra som exempelvis är beroende av att kunna utföra laborationer, får större problem att genomföra sitt arbete.

– En skillnad är att vi har betydligt fler möten nu, fler men kortare. Vi diskuterar mycket om hur vi ska agera nu och på sikt för att möta de nya utmaningarna men också hur vi kan dra nytta av de lärdomar vi får under den här tiden, säger Fredrik Edman.

Den unika situationen som coronakrisen innebär har även väckt engagemanget hos både studenter och anställda att hitta kreativa lösningar för hur man kan bidra till samhället. På kemilabbet tillverkas numera alcogel för sjukvården på kvällar och helger och 3d-printrar går varma i tillverkningen av visir. Många studenter har även engagerat sig som frivilliga för att hjälpa till med handling och andra ärenden för äldre som inte får gå ut.

– Jag tycker att alla inser allvaret och har stor förståelse för de förändringar som görs. Mitt intryck är att man tar det på allvar, men med ro och med stort lösningsfokus, säger Fredrik Edman.

Tvingas tänka nytt

Den stora omställningen har också gett en hel del positiva effekter. Fredrik Edman konstaterar att universitetet länge pratat om att ställa om till mer digital verksamhet. Det som händer nu innebär stora steg i den utvecklingen.

– Nu tvingas alla att sätta sig in i verktygen och börja tänka nytt. Även de som tidigare varit lite motvilliga är uppe på banan. Det innebär också att vi lär oss massor som vi kommer att ha nytta av framöver, berättar han.

Dessutom kommer de att kunna återanvända mycket av det material som nu tas fram för digitala plattformar, något som Fredrik Edman hoppas kan förändra undervisningen framöver.

– Allt behöver inte vara katederundervisning och många upptäcker nu möjligheterna med de digitala systemen. Jag hoppas att vi kan fortsätta att utveckla vår undervisning med hjälp av digitalt material och på så vis även underlätta lärarnas arbete.

Osäkerheten stressar mest

Den största källan till stress just nu är osäkerheten. Hur länge kommer detta att pågå, när kan man komma tillbaka till en mer normal arbetsvardag?

– Osäkerheten gör det svårt att planera. Jag förstår att det är svårt och att datum kan ändras, men jag skulle ändå önska att ledningen var lite tydligare och kunde säga ett datum så att vi har något att förhålla oss till, säger Fredrik Edman.

På Chalmers tekniska högskola har man däremot varit tydliga med datum. Fram till den tredje maj jobbar alla hemifrån och all undervisning sker på distans fram till första veckan i juni.

– Vi blev ju inkastade i detta över en natt och jag är faktiskt positivt överraskad att det gått så bra hittills, säger Lars Bengtsson, ordförande för Sveriges Ingenjörers lokalförening vid Chalmers.

Snabb omställning för tentamen

Beslutet kom precis i slutet av en läsperiod, två dagar innan tentamen för många av studenterna. I och med förbudet att samla studenter var man snabbt tvungen att tänka om.

Lars Bengtsson, Chalmers
Lars Bengtsson, Chalmers

– Vi fick genomföra tentamen på distans istället. I vissa ämnen har vi gjort muntliga examinationer och i andra har vi gjort om tentorna till inlämningsuppgifter där studenterna får tillgång till alla hjälpmedel.

Att genomföra examinationer på ett rättssäkert och rättvist sätt är en av de stora utmaningarna i omställningen, liksom praktiska moment som är svåra att genomföra på distans. Lars Bengtsson är dock imponerad av hur snabbt och smidigt omställningen till digital undervisning har gått.

– Det är positivt för framtiden, vi ser att det går att göra mycket med digitala hjälpmedel och det är något som jag hoppas att vi kan dra lärdomar av efteråt.

Disputationer livesänds

När det gäller forskning ser det väldigt olika ut inom olika forskningsområden, beroende på om man är beroende av att vara på plats för praktiska laborationer eller om man kan göra sin forskning från hemmet.

Lars Bengtsson är dock oroad över att detta kan få konsekvenser för exempelvis doktorander.

– Vissa har svårt att genomföra sin forskning och detta är något som vi kommer att lyfta i Saco-rådet. Jag tycker att man borde kunna ge doktoranderna förlängd tid om det är så att de inte kan genomföra sin forskning som planerat.

En ny företeelse som dykt upp i spåren av coronakrisen är disputationer på distans där opponenter och åskådare kan delta via video.

Måns Östring, ordförande i Sveriges Ingenjörers Högskoleråd.

– Det har fungerat väldigt väl, vissa disputationer har till och med lockat fler deltagare än de skulle gjort tidigare. Det är häftigt att vi nu kan vara med på en disputation var vi än befinner oss i världen, det är kanske något vi borde fortsätta med framöver, säger Måns Östring, ordförande i Sveriges Ingenjörers Högskoleråd och verksam vid Uppsala universitet.

Satsningar på högskolan

Han tycker att det är för tidigt att uttala sig om vilka konsekvenser coronakrisen kan få för högskolan i stort, men konstaterar att högskolan spelar en viktig roll. I slutet av mars beslutade regeringen om ett omfattande krispaket som ger ökade möjligheter att vidareutbilda sig eller ställa om. Paketet innehåller bland annat satsningar på sommarkurser, basår och fler utbildningsplatser. Dessutom avsätter man pengar för att stärka arbetet med övergången till undervisning på distans.

– Framöver kan det även bli aktuellt med både kompetensutveckling för yrkesverksamma och utbildning i omställningssyfte. Men man kan ju misstänka att det blir ett ökat behov av utbildningsinsatser framöver, säger Måns Östring.

Anna Nyström

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Usb-minne

Se upp med vad du sparar – kan vara stöld av företagshemligheter

Sparar du programkod, någon ritning eller en kundlista? Om arbetsgivaren anklagar dig för att ha stulit företagshemligheter kan det bli dyrt. 

Karriären inte slut efter utbrändheten

Sofia Wahling drabbades av utmattning på sitt första jobb. Det fick henne att tänka om. Idag är hon på ett jobb där hon trivs och mår bra. Här delar hon med sig av sina bästa råd.
Johan Westerman, Stockholms universitet

Ny studie: Den som byter jobb ofta lär sig mer

Det är inte bara lönen som ofta höjs när vi byter jobb. Vi lär oss också mer, visar en ny studie. Och det är som tydligast för personer mellan 40 och 55 år. 

Akademikernas ordförande på Volvo: ”Jag vill inte vara med om det här igen”

– Det är inte en hållbar lösning att lägga ett större varsel var tionde år för att företaget behöver ny kompetens, säger Anna Margitin, Akademikerföreningens ordförande på Volvo Cars.
Övervakning

Övervakning på jobbet ökar – också i Sverige

Allt fler arbetsgivare kollar vad anställda skriver i mejl, om de tittar på Youtube eller byter fönster under Teams-mötet. Nu behöver anställda och fack få koll på vad som sker, menar it-experten Mattias Beijmo.

Risk för fler tvister om Las förändras

Helene Robson, chefsjurist på Sveriges Ingenjörer, varnar för fler tvister på arbetsmarknaden om det blir förändringar i Lagen om anställningsskydd.

”Har jag rätt till avdrag för hemmakontoret?”

Se till att din arbetsgivare tillhandahåller den utrustning du behöver. Det är den bästa lösningen enligt Skatteverkets expert.
Annica Norlenius

140 på GKN Aerospace tar erbjudande om avgångsvederlag 

I juni meddelade GKN Aerospace i Trollhättan att var sjätte tjänst, 350 av 2 100, måste bort. För att inte bara yngre ska få sluta har facket och företaget kommit överens om att ha frivilligavtal.

”De största tekniska genombrotten är också våra största utmaningar”

Ingenjörer som yrkesgrupp har haft en avgörande roll i den svenska samhällsutvecklingen. Nu kommer en ny bok som sätter ingenjören i sitt historiska sammanhang. 

Chalmers erbjuder anställda avgångspaket

I juni varslade Chalmers 180 personer om uppsägning. Nu erbjuder man samtliga tillsvidareanställda möjlighet till avgångspaket.