Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Ingenjören Sommarjobb kan ge nyexaminerade rätt till a-kassa

Sommarjobb kan ge nyexaminerade rätt till a-kassa

Nyutexaminerade som har studerat heltid och jobbat på sommarloven kan ha rätt till a-kassa. Reglerna tillåter att man lägger ihop arbetstiden sex år bakåt. Titta på några räkneexempel för att förstå hur a-kassan räknar arbetstid. 

Att nyutexaminerade inte kan få ersättning från a-kassan om de inte hittar ett jobb efter examen är en vanlig uppfattning, men den stämmer inte riktigt. För att vara berättigad till a-kassa behöver man under den senaste tolvmånadersperioden ha arbetat minst sex månader, minst 60 timmar per kalendermånad. Villkoret kallas för huvudregeln men vad många inte vet är att studenter får förlänga tolvmånadersperioden, den så kallade ramtiden, för att ha en chans att uppnå kravet.

Heltidsstuderande som har fyllt 25 när de tar examen får räkna maximalt fem års studier som överhoppningsbar tid. Det innebär att tolvmånadersperioden för att uppfylla arbetsvillkoret kan dras ut som ett dragspel över en studieperiod på fem år plus ett år innan studierna påbörjades – alltså totalt sex år bakåt i tiden.

– Om man jobbar under sommarloven eller har jobbat under året innan man började studera finns det goda möjligheter att få a-kassa efter examen, säger Suzanne Klaiber, avdelningschef på Akademikernas a-kassa.

Corona-lättnader för
a-kassa

Tidigare var arbetsvillkoret 80 timmar per kalendermånad i sex månader men i coronakrisens spår har regeringen beslutat om att sänka det till 60 timmar per kalendermånad i sex månader. Sänkningen är tillfällig och gäller under 2020.

Källa: Arbetsmarknadsdepartementet

Räkneexempel – så mycket måste du ha arbetat

Lisa är 26 år och tar sin civilingenjörsexamen i juni 2020. De senaste tre somrarna har hon arbetat tre veckor heltid – 1,5 veckor i juni och 1,5 veckor i juli – alltså 60 timmars arbete. Hon får lägga ihop jobbtimmarna från sina tre sommarlov när hon prövas för a-kassa och uppfyller därmed arbetsvillkoret på minst 60 timmar per kalendermånad under minst sex månader.

Sebastian är 24 år, går i samma årskurs som Lisa och har jobbat lika mycket under de senaste sommarloven. Eftersom han inte kommer att ha fyllt 25 år när han tar sin examen måste han uppfylla ytterligare ett arbetskrav – han måste ha arbetat heltid i minst fem sammanhängande månader innan han påbörjade sina studier. Sebastian, som började på högskolan direkt efter gymnasiet, uppfyller inte det kravet och kan därmed inte få a-kassa om han blir arbetslös efter examen.

En månad räknas som fyra

Från och med mars 2020 beslutade regeringen att varje medlemsmånad i a-kassan räknas som fyra. Det innebär att en person som gick med i a-kassan den 31 mars 2020 kommer att kunna få inkomstbaserad ersättning från och med 1 juni 2020. Ändringen är tillfällig och gäller under 2020.

Källa: Arbetsmarknadsdepartementet

– Jag hoppas att riksdagen tar bort extraregeln för nyexade som inte har fyllt 25 år, säger Suzanne Klaiber.

Ersättningens storlek beror på medlemstid i a-kassan, den genomsnittliga arbetstiden samt månadslönen innan du blev arbetslös. För en medlemstid på kortare än tolv månader betalas en grundersättning. För att få inkomstbaserad ersättning krävs en medlemstid på minst tolv månader.

  • Grundersättning ger max 510 kronor per dag vid heltidsarbete under ramtiden på 12 månader innan arbetslöshet. (Läs om ramtid i början av artikeln.)
  • Inkomstbaserad ersättning ger max 80 procent av en månadslön upp till 33 000 kronor, motsvarande 1 200 kronor per dag.

Räkneexempel – så mycket kan du få

Studenten Lisa, från exemplet tidigare, gick med i a-kassan i maj 2020. På sin examensdag i juni har hon varit medlem i a-kassan i mindre än tolv månader och kan därför endast få grundersättning. Eftersom hon inte har arbetat heltid under ramtidens (läs om ramtid i början av artikeln) samtliga tolv månader, alltså 52 veckor, kan hon inte få maximal grundersättning. Lisa har arbetat:

  • Tre veckor heltid under tre somrar – totalt nio veckors heltidsarbete under ramtiden på 52 veckor.
  • Noll timmar under ramtidens resterande 43 veckor.

Hennes ersättning blir därför:

100% × 9 + 0 × 43 veckor  × grundersättningen 510 kr/dag = 88 kr/dag.
52

Det motsvarar en ersättning på 1 936 kronor per månad (beräknat på 22 arbetsdagar). Om hon hade arbetat mer under sommarloven eller under året innan hon började studera hade hennes genomsnittliga arbetstid varit högre vilket hade gett henne högre ersättning.

Caroline Le Ridou

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Håkan Samuelsson, Kerstin Lindell och Daniel Ek

Årets siffror: Så mycket tjänar it-topparna och några andra

0
Nu har nya listor över de högsta lönerna publicerats. Vi har samlat några med koppling till ingenjörer. Det är mest it-toppar och it-chefer, men också några andra.   

Netlight satsar på delat vd-skap

1
Företaget utan chefer tar nu nästa steg i att utmana synen på ledarskap. Verksamheten leds numera av en vd-duo som utses på årsbasis.

Kan arbetsgivare kräva privat försäkring för distansarbete?

0
I arbetsskadeförsäkringen i kollektivavtalen finns en oklarhet när man jobbar hemma. Kan chefen därför kräva en privat olycksfallsförsäkring?

Fem steg som ger dig koll på dina pensionspengar

2
Det behöver inte vara krångligt att få koll på sitt pensionssparande. Men det finns en sak som många glömmer bort.
IT, finans, bygg och kemi

Rekordlåg arbetslöshet – men skillnad mellan inriktningarna

6
Arbetslösheten bland Sveriges Ingenjörers medlemmar är nu nere på 1,0 procent – den näst lägsta nivån på tio år. Men arbetslösheten skiljer sig mellan olika inriktningar och för vissa har den svängt mycket under pandemin.   
Ingenjörsfullmäktige 2021

Hittills: 17 listor ställer upp i Ingenjörsvalet

0
I vår är det val till Ingenjörsfullmäktige och den 15 februari är det deadline för att registrera listor till valet. Hittills har 17 listor anmält sig och nu kan enskilda ingenjörer också ställa upp i valet. 

Så svarar du chefen som nobbar ditt lönekrav

2
För att lyckas med lönesamtalet är det viktigt att fundera på vad chefen kommer att svara på ditt lönekrav. Läs om ombudsmannens tips för hur du bemöter chefens argument.

“Varför existerar dåligt ledarskap fortfarande?”

4
Varför finns det så många dåliga chefer, trots all kunskap vi har om ledarskap? Det är en fråga som vi borde diskutera mer, menar professor Anders Örtenblad.
Pengar, KTH, Ericsson

Lön, antagningspoäng och att jobbet inte känns kul – det här läste flest 2021

0
Vad säger jag när chefen nobbar mitt lönekrav? Är det ett problem att Ericsson vill överge fasta arbetsplatser? Varför krävdes det en ingenjör för att avslöja bluffen i Allra?

Nu ska arbetsgivarna avgöra vad som är friskvård

0
Nu ska arbetsgivarna själva bestämma hur friskvårdsbidraget ska användas. Men det blir inte fritt fram för vad som helst. Reglerna har inte förändrats. 

VI REKOMMENDERAR

Civilingenjören som avslöjade pensionsbluffen i Allra

1
Varför krävdes det en civilingenjör i teknisk fysik för att avslöja hur pensionsföretaget Allra hade lurat spararna på hundratals miljoner kronor? Läs vad som fick Patrick Siegbahn att granska dem.

TOPPLISTA