Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Ingenjören Sommarjobb kan ge nyexaminerade rätt till a-kassa

Sommarjobb kan ge nyexaminerade rätt till a-kassa

Nyutexaminerade som har studerat heltid och jobbat på sommarloven kan ha rätt till a-kassa. Reglerna tillåter att man lägger ihop arbetstiden sex år bakåt. Titta på några räkneexempel för att förstå hur a-kassan räknar arbetstid. 

Att nyutexaminerade inte kan få ersättning från a-kassan om de inte hittar ett jobb efter examen är en vanlig uppfattning, men den stämmer inte riktigt. För att vara berättigad till a-kassa behöver man under den senaste tolvmånadersperioden ha arbetat minst sex månader, minst 60 timmar per kalendermånad. Villkoret kallas för huvudregeln men vad många inte vet är att studenter får förlänga tolvmånadersperioden, den så kallade ramtiden, för att ha en chans att uppnå kravet.

Heltidsstuderande som har fyllt 25 när de tar examen får räkna maximalt fem års studier som överhoppningsbar tid. Det innebär att tolvmånadersperioden för att uppfylla arbetsvillkoret kan dras ut som ett dragspel över en studieperiod på fem år plus ett år innan studierna påbörjades – alltså totalt sex år bakåt i tiden.

– Om man jobbar under sommarloven eller har jobbat under året innan man började studera finns det goda möjligheter att få a-kassa efter examen, säger Suzanne Klaiber, avdelningschef på Akademikernas a-kassa.

Corona-lättnader för
a-kassa

Tidigare var arbetsvillkoret 80 timmar per kalendermånad i sex månader men i coronakrisens spår har regeringen beslutat om att sänka det till 60 timmar per kalendermånad i sex månader. Sänkningen är tillfällig och gäller under 2020.

Källa: Arbetsmarknadsdepartementet

Räkneexempel – så mycket måste du ha arbetat

Lisa är 26 år och tar sin civilingenjörsexamen i juni 2020. De senaste tre somrarna har hon arbetat tre veckor heltid – 1,5 veckor i juni och 1,5 veckor i juli – alltså 60 timmars arbete. Hon får lägga ihop jobbtimmarna från sina tre sommarlov när hon prövas för a-kassa och uppfyller därmed arbetsvillkoret på minst 60 timmar per kalendermånad under minst sex månader.

Sebastian är 24 år, går i samma årskurs som Lisa och har jobbat lika mycket under de senaste sommarloven. Eftersom han inte kommer att ha fyllt 25 år när han tar sin examen måste han uppfylla ytterligare ett arbetskrav – han måste ha arbetat heltid i minst fem sammanhängande månader innan han påbörjade sina studier. Sebastian, som började på högskolan direkt efter gymnasiet, uppfyller inte det kravet och kan därmed inte få a-kassa om han blir arbetslös efter examen.

En månad räknas som fyra

Från och med mars 2020 beslutade regeringen att varje medlemsmånad i a-kassan räknas som fyra. Det innebär att en person som gick med i a-kassan den 31 mars 2020 kommer att kunna få inkomstbaserad ersättning från och med 1 juni 2020. Ändringen är tillfällig och gäller under 2020.

Källa: Arbetsmarknadsdepartementet

– Jag hoppas att riksdagen tar bort extraregeln för nyexade som inte har fyllt 25 år, säger Suzanne Klaiber.

Ersättningens storlek beror på medlemstid i a-kassan, den genomsnittliga arbetstiden samt månadslönen innan du blev arbetslös. För en medlemstid på kortare än tolv månader betalas en grundersättning. För att få inkomstbaserad ersättning krävs en medlemstid på minst tolv månader.

  • Grundersättning ger max 510 kronor per dag vid heltidsarbete under ramtiden på 12 månader innan arbetslöshet. (Läs om ramtid i början av artikeln.)
  • Inkomstbaserad ersättning ger max 80 procent av en månadslön upp till 33 000 kronor, motsvarande 1 200 kronor per dag.

Räkneexempel – så mycket kan du få

Studenten Lisa, från exemplet tidigare, gick med i a-kassan i maj 2020. På sin examensdag i juni har hon varit medlem i a-kassan i mindre än tolv månader och kan därför endast få grundersättning. Eftersom hon inte har arbetat heltid under ramtidens (läs om ramtid i början av artikeln) samtliga tolv månader, alltså 52 veckor, kan hon inte få maximal grundersättning. Lisa har arbetat:

  • Tre veckor heltid under tre somrar – totalt nio veckors heltidsarbete under ramtiden på 52 veckor.
  • Noll timmar under ramtidens resterande 43 veckor.

Hennes ersättning blir därför:

100% × 9 + 0 × 43 veckor  × grundersättningen 510 kr/dag = 88 kr/dag.
52

Det motsvarar en ersättning på 1 936 kronor per månad (beräknat på 22 arbetsdagar). Om hon hade arbetat mer under sommarloven eller under året innan hon började studera hade hennes genomsnittliga arbetstid varit högre vilket hade gett henne högre ersättning.

Caroline Le Ridou

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Jag är omplacerad – kan jag tacka nej?

0
Kan min arbetsgivare omplacera mig till en mindre kvalificerad tjänst? Får jag då behålla min lön? Vad händer om jag tackar nej? Ullika Dalén, förbundsjurist på Sveriges Ingenjörer, reder ut vad som gäller.

Satsningar på lön och karriär – så lockar regionerna ingenjörer

0
Särskilda lönesatsningar och möjlighet till fler karriärvägar har blivit nödvändiga för att regionerna ska klara att rekrytera ingenjörer.

Mer pengar till forskning när MDH blir universitet

1
Anslagen till forskningen kommer i det närmaste att fördubblas när Mälardalens högskola blir universitet.

Därför vill (relativt många) kvinnliga ingenjörer jobba i offentlig sektor

2
Andelen kvinnor bland ingenjörerna är lägst i privat sektor. Högst ligger kommunerna, följt av stat, region och högskola. Att kvinnor attraheras av offentlig sektor har sina förklaringar.

Distans eller kontor – måste alla följa samma regler?

1
Maral Babapour Chafi får årets Levipris för forskning om aktivitetsbaserade kontor. Nu forskar hon om hur vi bäst kombinerar arbete på kontor och distans.

Blunda inte för misstagen – men se upp med fallgroparna

0
Hur hanterar du fel och misstag på din arbetsplats? Att ta ansvar är viktigt, men se upp för fallgroparna. 

Över 20 000 i studiebidrag – för alla som jobbat

16
20 458 kronor i studiebidrag per månad under ett år. Det ska alla som jobbat i åtta år kunna få från vårterminen 2023 - även de som inte har kollektivavtal.

Nya grepp krävs för att säkra kompetensen i norr

0
Grönt stål, batteritillverkning och satsning på vätgas. Så här jobbar företagen för att säkra kompetensen för framtiden.
Västervik

Facket varnar: Kan bli reallönesänkning

0
Sveriges Ingenjörer i Västerviks kommun protesterar mot att kommunen bara vill avsätta 2,0 procent för löneökningar under 2022.

Ingenjören valde bort storstaden – fann drömjobb och hus på landsbygden

1
Civilingenjören Lisa Jodensvi har följt trenden. Hon flyttade från en lägenhet i Göteborg till en prästgård i Ångermanland.

VI REKOMMENDERAR

IT, finans, bygg och kemi

Så skiljer sig ingenjörers löner mellan branscherna

4
I vilka branscher tjänar ingenjörer mest? Inom IT, bygg, telekom – eller bank? Här är statistik över det relativa löneläget för ingenjörer inom 16 branschavtal.

TOPPLISTA