- Ingenjören - https://www.ingenjoren.se -

Sommarjobb kan ge nyexaminerade rätt till a-kassa

Nyutexaminerade som har studerat heltid och jobbat på sommarloven kan ha rätt till a-kassa. Reglerna tillåter att man lägger ihop arbetstiden sex år bakåt. Titta på några räkneexempel för att förstå hur a-kassan räknar arbetstid. 

Att nyutexaminerade inte kan få ersättning från a-kassan om de inte hittar ett jobb efter examen är en vanlig uppfattning, men den stämmer inte riktigt. För att vara berättigad till a-kassa behöver man under den senaste tolvmånadersperioden ha arbetat minst sex månader, minst 60 timmar per kalendermånad. Villkoret kallas för huvudregeln men vad många inte vet är att studenter får förlänga tolvmånadersperioden, den så kallade ramtiden, för att ha en chans att uppnå kravet.

Heltidsstuderande som har fyllt 25 när de tar examen får räkna maximalt fem års studier som överhoppningsbar tid. Det innebär att tolvmånadersperioden för att uppfylla arbetsvillkoret kan dras ut som ett dragspel över en studieperiod på fem år plus ett år innan studierna påbörjades – alltså totalt sex år bakåt i tiden.

– Om man jobbar under sommarloven eller har jobbat under året innan man började studera finns det goda möjligheter att få a-kassa efter examen, säger Suzanne Klaiber, avdelningschef på Akademikernas a-kassa.

Corona-lättnader för
a-kassa

Tidigare var arbetsvillkoret 80 timmar per kalendermånad i sex månader men i coronakrisens spår har regeringen beslutat om att sänka det till 60 timmar per kalendermånad i sex månader. Sänkningen är tillfällig och gäller under 2020.

Källa: Arbetsmarknadsdepartementet

Räkneexempel – så mycket måste du ha arbetat

Lisa är 26 år och tar sin civilingenjörsexamen i juni 2020. De senaste tre somrarna har hon arbetat tre veckor heltid – 1,5 veckor i juni och 1,5 veckor i juli – alltså 60 timmars arbete. Hon får lägga ihop jobbtimmarna från sina tre sommarlov när hon prövas för a-kassa och uppfyller därmed arbetsvillkoret på minst 60 timmar per kalendermånad under minst sex månader.

Sebastian är 24 år, går i samma årskurs som Lisa och har jobbat lika mycket under de senaste sommarloven. Eftersom han inte kommer att ha fyllt 25 år när han tar sin examen måste han uppfylla ytterligare ett arbetskrav – han måste ha arbetat heltid i minst fem sammanhängande månader innan han påbörjade sina studier. Sebastian, som började på högskolan direkt efter gymnasiet, uppfyller inte det kravet och kan därmed inte få a-kassa om han blir arbetslös efter examen.

En månad räknas som fyra

Från och med mars 2020 beslutade regeringen att varje medlemsmånad i a-kassan räknas som fyra. Det innebär att en person som gick med i a-kassan den 31 mars 2020 kommer att kunna få inkomstbaserad ersättning från och med 1 juni 2020. Ändringen är tillfällig och gäller under 2020.

Källa: Arbetsmarknadsdepartementet

– Jag hoppas att riksdagen tar bort extraregeln för nyexade som inte har fyllt 25 år, säger Suzanne Klaiber.

Ersättningens storlek beror på medlemstid i a-kassan, den genomsnittliga arbetstiden samt månadslönen innan du blev arbetslös. För en medlemstid på kortare än tolv månader betalas en grundersättning. För att få inkomstbaserad ersättning krävs en medlemstid på minst tolv månader.

Räkneexempel – så mycket kan du få

Studenten Lisa, från exemplet tidigare, gick med i a-kassan i maj 2020. På sin examensdag i juni har hon varit medlem i a-kassan i mindre än tolv månader och kan därför endast få grundersättning. Eftersom hon inte har arbetat heltid under ramtidens (läs om ramtid i början av artikeln) samtliga tolv månader, alltså 52 veckor, kan hon inte få maximal grundersättning. Lisa har arbetat:

Hennes ersättning blir därför:

100% × 9 + 0 × 43 veckor  × grundersättningen 510 kr/dag = 88 kr/dag.
52

Det motsvarar en ersättning på 1 936 kronor per månad (beräknat på 22 arbetsdagar). Om hon hade arbetat mer under sommarloven eller under året innan hon började studera hade hennes genomsnittliga arbetstid varit högre vilket hade gett henne högre ersättning.

Caroline Le Ridou