Industriforskning bromsar in när företagen permitterar

0
1553
Foto: Getty Images

När industrin permitterar och skär i verksamheten drabbas den långsiktiga forskningen. På forskningsinstitutet RISE har man tvingats bromsa pågående projekt och att söka nya anslag för forskning stöter på problem.   

När Sveriges Ingenjörer i april genomförde en enkätundersökning med fackligt förtroendevalda på privata företag svarade fyra av tio att viktiga projekt har stannat av eller att tempot i projekten är lägre. Ekonomiska problem och permitteringar påverkar bland annat satsningar på innovation och forskning.

Lazaros Tsantaridis

– Vi märker tydligt ett minskat intresse från många företag att satsa på forskning och utveckling, säger Lazaros Tsantaridis, ordförande för Akademikerföreningen på forskningsinstitutet RISE.

Omkring hälften av RISE omsättning på drygt 3,5 miljarder kronor kommer från näringsliv och offentlig sektor genom uppdrag och forskningssamarbeten. Möjligheterna att fortsätta pågående projekt varierar mellan olika branscher. Inom fordonsindustrin har flera projekt bromsat in.

Den 6 april tog RISE beslutet att korttidspermittera 325 av omkring 2800 anställda. Övriga forskare fortsätter arbetet men har tvingats hitta nya samarbetsformer.

Företag kan inte medverka

Lazaros Tsantaridis får signaler från sina kollegor att det finns problem både med att bedriva pågående projekt och att söka nya anslag.

– Vi kan inte driva forskningssamarbeten när industriföretagens kontaktpersoner är permitterade, säger Lazaros Tsantaridis.

Han arbetar själv med forskning inom träbyggnader och även där börjar företag få svårigheter att delta i de gemensamma projekten.

För att inte hamna i ett tomrum behöver RISE också fortsätta att söka pengar och planera nya projekt men det arbetet går trögt.

– När företag inte kan garantera sin medverkan kan vi inte uppfylla de krav på forskningssamarbete som finansiärerna ställer, säger Lazaros Tsantaridis.

Vinnova försöker vara flexibla

En stor andel av RISE forskningsmedel kommer från Vinnova som just nu finansierar omkring 400 av RISE pågående forskningssamarbeten.

Peter Eriksson, Vinnova

– Vi försöker vara generösa och flexibla för de svårigheter som uppstår när industriföretagen tvingas bromsa in sin forskning, säger Peter Eriksson, enhetschef för verksamhetsutveckling och stöd på Vinnova.

Han säger att Vinnova får en hel del frågor om problem kopplade till coronapandemin. Bland annat på grund av permitteringar kan forskare inte rapportera, projekt pausas eller förlängas och ibland krävs det mer pengar för att kunna genomföra projektet.

– Vi gör vad vi kan för att stötta den forskning som pågår, säger Peter Eriksson och tipsar om Vinnovas hemsida där det finns svar på många av de frågor som kommer nu.

När det gäller nya ansökningar om forskningsfinansiering tror han inte att Vinnovas krav på forskningssamarbete är det huvudsakliga problemet.

– Det är inte villkoren som är ett hinder utan snarare de praktiska möjligheterna till forskningssamarbete. I de internationella projekten ser vi att det är mycket svårt att få till ett fungerande samarbete men i Sverige är det lite för tidigt för att se effekterna.

Vinnova ser hittills inte att intresset för att söka forskningsanslag har minskat. Ett normalt år får myndigheten in 4 000-5 000 ansökningar och hittills i år har omkring 2 000 ansökningar kommit in.

Coronapandemin gör också att många företag ställs inför nya utmaningar. Därför har Vinnova öppnat utlysningen till ett helt nytt forskningsprogram – Innovationer i krisens spår: Omställning av samhälle, verksamheter och produktion i spåren av coronapandemin.

Sista dag för ansökan till programmet är den 10 juni.

Karin Virgin

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Karriären inte slut efter utbrändheten

Sofia Wahling drabbades av utmattning på sitt första jobb. Det fick henne att tänka om. Idag är hon på ett jobb där hon trivs och mår bra. Här delar hon med sig av sina bästa råd.
Johan Westerman, Stockholms universitet

Ny studie: Den som byter jobb ofta lär sig mer

Det är inte bara lönen som ofta höjs när vi byter jobb. Vi lär oss också mer, visar en ny studie. Och det är som tydligast för personer mellan 40 och 55 år. 

Akademikernas ordförande på Volvo: ”Jag vill inte vara med om det här igen”

– Det är inte en hållbar lösning att lägga ett större varsel var tionde år för att företaget behöver ny kompetens, säger Anna Margitin, Akademikerföreningens ordförande på Volvo Cars.
Övervakning

Övervakning på jobbet ökar – också i Sverige

Allt fler arbetsgivare kollar vad anställda skriver i mejl, om de tittar på Youtube eller byter fönster under Teams-mötet. Nu behöver anställda och fack få koll på vad som sker, menar it-experten Mattias Beijmo.

Risk för fler tvister om Las förändras

Helene Robson, chefsjurist på Sveriges Ingenjörer, varnar för fler tvister på arbetsmarknaden om det blir förändringar i Lagen om anställningsskydd.

”Har jag rätt till avdrag för hemmakontoret?”

Se till att din arbetsgivare tillhandahåller den utrustning du behöver. Det är den bästa lösningen enligt Skatteverkets expert.
Annica Norlenius

140 på GKN Aerospace tar erbjudande om avgångsvederlag 

I juni meddelade GKN Aerospace i Trollhättan att var sjätte tjänst, 350 av 2 100, måste bort. För att inte bara yngre ska få sluta har facket och företaget kommit överens om att ha frivilligavtal.

”De största tekniska genombrotten är också våra största utmaningar”

Ingenjörer som yrkesgrupp har haft en avgörande roll i den svenska samhällsutvecklingen. Nu kommer en ny bok som sätter ingenjören i sitt historiska sammanhang. 

Chalmers erbjuder anställda avgångspaket

I juni varslade Chalmers 180 personer om uppsägning. Nu erbjuder man samtliga tillsvidareanställda möjlighet till avgångspaket.

Arbetstid och stress blir viktiga frågor i statens avtalsrörelse

Större inflytande, bland annat över arbetstiden, blir en viktig fråga i förhandlingarna om ett nytt avtal för akademikerna inom staten.