Industriforskning bromsar in när företagen permitterar

0
1284
Foto: Getty Images

När industrin permitterar och skär i verksamheten drabbas den långsiktiga forskningen. På forskningsinstitutet RISE har man tvingats bromsa pågående projekt och att söka nya anslag för forskning stöter på problem.   

När Sveriges Ingenjörer i april genomförde en enkätundersökning med fackligt förtroendevalda på privata företag svarade fyra av tio att viktiga projekt har stannat av eller att tempot i projekten är lägre. Ekonomiska problem och permitteringar påverkar bland annat satsningar på innovation och forskning.

Lazaros Tsantaridis

– Vi märker tydligt ett minskat intresse från många företag att satsa på forskning och utveckling, säger Lazaros Tsantaridis, ordförande för Akademikerföreningen på forskningsinstitutet RISE.

Omkring hälften av RISE omsättning på drygt 3,5 miljarder kronor kommer från näringsliv och offentlig sektor genom uppdrag och forskningssamarbeten. Möjligheterna att fortsätta pågående projekt varierar mellan olika branscher. Inom fordonsindustrin har flera projekt bromsat in.

Den 6 april tog RISE beslutet att korttidspermittera 325 av omkring 2800 anställda. Övriga forskare fortsätter arbetet men har tvingats hitta nya samarbetsformer.

Företag kan inte medverka

Lazaros Tsantaridis får signaler från sina kollegor att det finns problem både med att bedriva pågående projekt och att söka nya anslag.

– Vi kan inte driva forskningssamarbeten när industriföretagens kontaktpersoner är permitterade, säger Lazaros Tsantaridis.

Han arbetar själv med forskning inom träbyggnader och även där börjar företag få svårigheter att delta i de gemensamma projekten.

För att inte hamna i ett tomrum behöver RISE också fortsätta att söka pengar och planera nya projekt men det arbetet går trögt.

– När företag inte kan garantera sin medverkan kan vi inte uppfylla de krav på forskningssamarbete som finansiärerna ställer, säger Lazaros Tsantaridis.

Vinnova försöker vara flexibla

En stor andel av RISE forskningsmedel kommer från Vinnova som just nu finansierar omkring 400 av RISE pågående forskningssamarbeten.

Peter Eriksson, Vinnova

– Vi försöker vara generösa och flexibla för de svårigheter som uppstår när industriföretagen tvingas bromsa in sin forskning, säger Peter Eriksson, enhetschef för verksamhetsutveckling och stöd på Vinnova.

Han säger att Vinnova får en hel del frågor om problem kopplade till coronapandemin. Bland annat på grund av permitteringar kan forskare inte rapportera, projekt pausas eller förlängas och ibland krävs det mer pengar för att kunna genomföra projektet.

– Vi gör vad vi kan för att stötta den forskning som pågår, säger Peter Eriksson och tipsar om Vinnovas hemsida där det finns svar på många av de frågor som kommer nu.

När det gäller nya ansökningar om forskningsfinansiering tror han inte att Vinnovas krav på forskningssamarbete är det huvudsakliga problemet.

– Det är inte villkoren som är ett hinder utan snarare de praktiska möjligheterna till forskningssamarbete. I de internationella projekten ser vi att det är mycket svårt att få till ett fungerande samarbete men i Sverige är det lite för tidigt för att se effekterna.

Vinnova ser hittills inte att intresset för att söka forskningsanslag har minskat. Ett normalt år får myndigheten in 4 000-5 000 ansökningar och hittills i år har omkring 2 000 ansökningar kommit in.

Coronapandemin gör också att många företag ställs inför nya utmaningar. Därför har Vinnova öppnat utlysningen till ett helt nytt forskningsprogram – Innovationer i krisens spår: Omställning av samhälle, verksamheter och produktion i spåren av coronapandemin.

Sista dag för ansökan till programmet är den 10 juni.

Karin Virgin

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Arbeta hemifrån gör att livspusslet fungerar bättre

I en medlemsundersökning av Sveriges Ingenjörer svarar hälften av kvinnorna som arbetar hemifrån under krisen att de upplever en bättre balans mellan arbetsliv och privatliv.
Droger, coronakarta, lönestatistik och ingenjören som hoppade av ekorrhjulet.

Värdet av examen, coronakartan och droger – det är mest läst i år

Här är de 20 artiklar som flest läst på Ingenjören.se under första halvåret 2020.
Kvinna tar det lugnt på balkong

Så får du en bra semester – trots krisen

Går det att få semesterkänsla i en tid av hemarbete, restriktioner och varsel? Ja, säger psykologen Kerstin Jeding. Här är hennes tips. 

Korttidsarbete räcker inte – varsel på Volvo och Sandvik 

Två stora industriföretag, AB Volvo och Sandvik, varslade om uppsägningar veckan före midsommar. Varslen berör tillsammans omkring 1300 jobb för tjänstemän.

Vad kan du om solen? Testa dina kunskaper!

Hur många jordklot ryms det i solen och hur ljust ska det vara för att räknas som dagsljus? Gör sol-quizet och sätt dina kunskaper på prov!

Semestertips: Lyssna på radioserien ”AI och jobben”

Hur påverkar AI jobben, vilka försvinner och vilka förändras? Och vad är etiskt försvarbart när nästan allt är möjligt? Missa inte radioserien AI och jobben som tar upp de viktiga frågorna.

”Viktigt ämne för alla blivande ingenjörer”

"Arbetsmiljö är en av vår tids viktigaste frågor som borde få en högre status i utbildningarna" säger Jonas Borell, årets vinnare av Levipriset.

Fem tips för en lyckad digital anställningsintervju

Med bra förberedelser kan en digital anställningsintervju faktiskt fungera bättre än en vanlig fysisk intervju. Det finns några saker som är särskilt viktiga att tänka på.
Stefan Blomberg

Så kan du agera mot mobbning på jobbet

Mobbning på jobbet är nedbrytande för den som utsätts och skadligt för hela arbetsgruppen. Men det går att göra något åt. Här är psykologen Stefan Blombergs råd.    

Fem misstag som hämmar verksamheten

Vad är det som utmärker Sveriges bästa verksamheter och vad gör alla andra för fel? Henrik Eriksson, biträdande professor på Chalmers, har svaret.