Industriforskning bromsar in när företagen permitterar

0
1135
Foto: Getty Images

När industrin permitterar och skär i verksamheten drabbas den långsiktiga forskningen. På forskningsinstitutet RISE har man tvingats bromsa pågående projekt och att söka nya anslag för forskning stöter på problem.   

När Sveriges Ingenjörer i april genomförde en enkätundersökning med fackligt förtroendevalda på privata företag svarade fyra av tio att viktiga projekt har stannat av eller att tempot i projekten är lägre. Ekonomiska problem och permitteringar påverkar bland annat satsningar på innovation och forskning.

Lazaros Tsantaridis

– Vi märker tydligt ett minskat intresse från många företag att satsa på forskning och utveckling, säger Lazaros Tsantaridis, ordförande för Akademikerföreningen på forskningsinstitutet RISE.

Omkring hälften av RISE omsättning på drygt 3,5 miljarder kronor kommer från näringsliv och offentlig sektor genom uppdrag och forskningssamarbeten. Möjligheterna att fortsätta pågående projekt varierar mellan olika branscher. Inom fordonsindustrin har flera projekt bromsat in.

Den 6 april tog RISE beslutet att korttidspermittera 325 av omkring 2800 anställda. Övriga forskare fortsätter arbetet men har tvingats hitta nya samarbetsformer.

Företag kan inte medverka

Lazaros Tsantaridis får signaler från sina kollegor att det finns problem både med att bedriva pågående projekt och att söka nya anslag.

– Vi kan inte driva forskningssamarbeten när industriföretagens kontaktpersoner är permitterade, säger Lazaros Tsantaridis.

Han arbetar själv med forskning inom träbyggnader och även där börjar företag få svårigheter att delta i de gemensamma projekten.

För att inte hamna i ett tomrum behöver RISE också fortsätta att söka pengar och planera nya projekt men det arbetet går trögt.

– När företag inte kan garantera sin medverkan kan vi inte uppfylla de krav på forskningssamarbete som finansiärerna ställer, säger Lazaros Tsantaridis.

Vinnova försöker vara flexibla

En stor andel av RISE forskningsmedel kommer från Vinnova som just nu finansierar omkring 400 av RISE pågående forskningssamarbeten.

Peter Eriksson, Vinnova

– Vi försöker vara generösa och flexibla för de svårigheter som uppstår när industriföretagen tvingas bromsa in sin forskning, säger Peter Eriksson, enhetschef för verksamhetsutveckling och stöd på Vinnova.

Han säger att Vinnova får en hel del frågor om problem kopplade till coronapandemin. Bland annat på grund av permitteringar kan forskare inte rapportera, projekt pausas eller förlängas och ibland krävs det mer pengar för att kunna genomföra projektet.

– Vi gör vad vi kan för att stötta den forskning som pågår, säger Peter Eriksson och tipsar om Vinnovas hemsida där det finns svar på många av de frågor som kommer nu.

När det gäller nya ansökningar om forskningsfinansiering tror han inte att Vinnovas krav på forskningssamarbete är det huvudsakliga problemet.

– Det är inte villkoren som är ett hinder utan snarare de praktiska möjligheterna till forskningssamarbete. I de internationella projekten ser vi att det är mycket svårt att få till ett fungerande samarbete men i Sverige är det lite för tidigt för att se effekterna.

Vinnova ser hittills inte att intresset för att söka forskningsanslag har minskat. Ett normalt år får myndigheten in 4 000-5 000 ansökningar och hittills i år har omkring 2 000 ansökningar kommit in.

Coronapandemin gör också att många företag ställs inför nya utmaningar. Därför har Vinnova öppnat utlysningen till ett helt nytt forskningsprogram – Innovationer i krisens spår: Omställning av samhälle, verksamheter och produktion i spåren av coronapandemin.

Sista dag för ansökan till programmet är den 10 juni.

Karin Virgin

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Ökad risk för stress och ohälsa bland lärare på högskolan

Nu kommer signaler om att stress och ohälsa ökar bland lärare på universitet och högskolor. Här är några varningstecken som du bör vara vaksam på.
Ulrika Lindstrand

Medlemsavgiften höjs: “Måste ta höjd för att det kan bli många arbetslösa” 

Sveriges Ingenjörers ordförande Ulrika Lindstrand kommenterar beslutet att höja medlemsavgiften. 

”Las-förslag gör oss provanställda hela arbetslivet”

Osäkra anställningar och risk för godtyckliga uppsägningar. Det är några av riskerna som Sveriges Ingenjörer ser med förslaget om förändrad arbetsrätt.

Hon tar smarta lösningar från rymden till jorden

Cecilia Hertz lyssnade inte på tvivlarna utan följde sin dröm. Sedan snart 20 år driver hon det enda svenska företaget inom rymddesign.

Vad vet du om rymden? Testa dina kunskaper

Hur kan en tvättmaskin i rymden fungera och vad packade Christer Fuglesang på sin första rymdfärd? Svaren i vårt rymdqiz finns i Cecilia Hertz bok "Rymden och allt den har att lära oss."
Camilla Frankelius

Fyra gånger så många varsel – men oklart hur många som blir uppsagda 

Sveriges Ingenjörers förhandlingschef Camilla Frankelius kommenterar arbetsmarknadsläget för ingenjörer. 
Betala räkning med bankid

Flera a-kassor planerar att höja avgiften

Fler arbetslösa och högre ersättningsnivåer ger ett nytt läge för a-kassorna. Akademikernas a-kassa avvaktar med eventuell avgiftshöjning och klarar handläggningstiden för de flesta.

Akut läge ökar intresset för att jobba med förändring

Ingenjören David Andersson märker av ett ökat intresse för förändringsarbete. "Det handlar både om att företag har tid, men framför allt om att läget är akut" säger han.

Nu ska utbyggnaden av ingenjörsutbildningar granskas

Riksrevisionen ska granska regeringens uppdrag till universitet och högskolor att ordna fler platser på vissa utbildningar, bland annat för ingenjörer. Sveriges Ingenjörer välkomnar granskningen.

Så kan Sverige få ut mer av forskningen

Förutsättningarna för innovationer och nyttiggörande av forskning ser olika ut på olika lärosäten. Mer tydlighet i uppdraget efterlyses.