Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Forskning & utbildning Nu ska utbyggnaden av ingenjörsutbildningar granskas

Nu ska utbyggnaden av ingenjörsutbildningar granskas

Universitet och högskolor har under flera år fått regeringens uppdrag att skapa fler platser på ingenjörsutbildningarna. Sveriges Ingenjörer är kritiska av flera skäl. Och nu ska Riksrevisionen granska regeringens styrning av högskolorna.

Sverige har stor brist på högskoleutbildad arbetskraft inom flera yrkesgrupper. För att bidra till en lösning har regeringen gett universitet och högskolor uppdraget att skapa fler utbildningsplatser inom vissa bristyrken. Det handlar framför allt om läkar- tandläkar- och vårdutbildningar, lärar- och förskollärarutbildningar. Men också om ingenjörsutbildningar.

– Satsningen har fått kritik, bland annat för att fler utbildningsplatser inte alltid lett till fler utexaminerade studenter, säger riksrevisor Helena Lindberg i ett pressmeddelande.

Det är skälet till att Riksrevisionen nu beslutat att granska regeringens styrning och utformning av uppdraget. I grunden har universitet och högskolor en stor frihet att själva utforma sin verksamhet, vilket det här uppdraget går stick i stäv mot.

Regeringens satsning har också kritiserats för att den inte uppenbart leder till fler utbildade. Riksrevisionen har tagit fram frågor som ska besvaras i granskningen, bland annat hur många examinerade studenter satsningarna har lett till och vilka förutsättningar lärosätena har att nå målen.

Prognos pekar på balans

Sveriges Ingenjörer välkomnar granskningen av flera skäl. Bilden av att ingenjör är ett bristyrke delar man inte med regeringen.

Olle Dahlberg, utredare på Sveriges Ingenjörer. Pressbild
Olle Dahlberg, utredare på Sveriges Ingenjörer.

– Här har regeringen tagit på sig arbetsgivarens glasögon. SCB bedömer i sin långtidsprognos att det kommer att vara balans mellan tillgång och efterfrågan på högskoleutbildade ingenjörer, säger Olle Dahlberg, utredare inom utbildningsfrågor på Sveriges Ingenjörer.

Arbetsgivare har under många år hävdat att det är svårt att få tag i ingenjörer men Olle Dahlberg menar att de måste skärskåda sitt eget erbjudande.

– Löneutvecklingen för högskoleutbildade ingenjörer har under flera år varit svag, dessutom finns det många utrikesfödda med akademisk ingenjörsexamen som inte får jobb. Det här är indikationer på att bristen på ingenjörer inte kan vara ett allvarligt problem.

Olle Dahlberg menar också att både regering och arbetsgivare behöver bredda synen på teknisk kompetens.

– Regeringen fokuserar sina satsningar på högskoleutbildningar men det är inte säkert att det är ingenjörer med tre- eller femåriga utbildningar alla arbetsgivare som söker teknisk kompetens behöver, säger han.

Hälften tar examen

Riksrevisionen kommer att granska hur väl utbyggnaden av utbildningarna leder till att fler tar examen. När det gäller ingenjörer har genomströmningen under många år legat på en nedslående låg nivå.

– I genomsnitt tar bara hälften av alla som påbörjar en ingenjörsutbildning examen. Det är inte fler nybörjarplatser som behövs, resurserna bör istället läggas på att öka ersättningen per student, säger Olle Dahlberg, på Sveriges Ingenjörer.

Regeringen har tidigare riktat mer pengar till utbildningar inom humaniora och samhällsvetenskap för att höja kvaliteten. Sveriges Ingenjörer vill att man på liknande vis ska höja ersättningen per student även inom ingenjörsutbildningarna.

– Vår bedömning är att många nybörjare inte klarar utbildningen, bland annat för att de har för dåliga förkunskaper i matematik och får dåligt stöd under utbildningen, säger Ing-Marie Olofsdotter Nilsson, chef för politikutveckling och opinion på Sveriges Ingenjörer.

Riksrevisionens granskning planeras vara klar i slutet av 2020.

Karin Virgin

10 KOMMENTARER

  1. Bra! Äntligen börjar man ställa motfrågor! Jag har länge sagt att det är inte ingenjörer som företagen efterfrågar, utan folk som kan tex kan, oftast, programmering. Ingenjörer lär sig så mycket mer men utnyttjar sällan dessa kunskaper. Det är ett tecken på en mättad bransch…då ingenjörer gick ner i nivå.
    Det låter som företag har dålig koll vad som gäller och/eller vill dumpa löner och politiker vill visa fina siffror genom att ha folk i ”sysselsättning”. Skit samma om det urholkar känns det som.

    • Jag får dock intrycket att Riksrevisionens granskning till stor del består av att undersöka varför fler utbildningsplatser inte alltid leder till lika många examinerade som förväntat. Man vill helt enkelt undersöka hur man kan öka examinationsgraden, så det blir fler som examineras. Det betyder även att målet är fler examinerade ingenjörer.

      Så det handlar det inte om att ifrågasätta om det verkligen behövs så många utbildningsplatser och examinerade ingenjörer som vi har per år nu. Det är synd, för det är egentligen det borde granskas istället anser jag.

    • Även för programmering behövs ju förvisso ingenjörer. Vi har tex civilingenjörsutbildning i datateknik för det. Men frågan är bara hur många utbildningsplatser som behövs. Jag tycker det verkar finnas alldeles för stort överskott på ingenjörer inom IT-området också.

      • Absolut kan Datateknik-ingejlrer programmera. Men alltför ofta är det endast det ingenjörer gör. Hur många jobbar som arkitekter tex? Vill man ha en avdelning med programmerare kan man anställa folk som studerat programmering i högst 3 år ist.
        Men riktigt tråkigt att höra att Riksrevisionen inte kan lämna det gamla spåret och ist ha mer kritiskt och logiskt tänkande. Det är som man har en tanke sedan hittar dom stöd för att bevisa denna. När dom ist ska sakligt analysera och kritisera. Suck. Strejk är egentligen det som får någon större slagkraft. Facken tar ej vår strid längre.

        • Det beror på hur avancerad programmeringsuppgiften är. Ofta måste man även ha viss domänkunskap också. Det är liksom inte ”program som program”. Skillnad på AI, krypto, realtidsprogrammering, GUI, osv.

          Dessutom kan ju samma sak sägas för de de flesta andra utbildningar; civilingenjör i maskinteknik/kemiteknik, läkare, jurist osv. Det är sällan samtliga kunskaper i deras utbildningar tillämpas i yrkeslivet och en kortare utbildning hade i många fall räckt. Så det är ingen som är unikt för programmering / civilingenjör i datateknik.

          Om man inte håller med om det borde ju civilingenjörsutbildningen i datateknik läggas ner, eftersom ungefär halva utbildningen då anses vara bortkastad tid om det går lika bra med en kortare utbildning.

          • Jag säger att så dom uppgifterna ser ut på företagen, iaf på mjukvarusidan, så löser en som studerat programmering det minst lika bra som en ingenjör. I alla år jag arbetat har jag haft ungefär lika många ingenjörer som YH eller nackademin utbildat folk. Och dom fick samma titlar, minst samma lön och samma uppgifter. Sällan man fick något uppgift som krävde högre kunskap. Och ibland lärde dom sig det dom då behövde. Utöver det är väldigt mycket automatiserat och kompletta lösningar som tex Azure, Amazon mm. Så ja, jag anser ingenjören betydelse har minskat. Skulle vara intressant att höra vad andra har för erfarenheter

            • Men menar du att detta är något som unikt för just IT-området och i så fall varför?

              Samma borde väl gälla för tex civilingenjör i kemiteknik/maskinteknik/…? Borde gå lika bra med en person som gått högskoleingenjör, YH eller motsvarande.

              Samma för civilekonom, borde gå lika bra med 2-3 åriga utbildningar där också i så fall.

              Även för läkare och jurist i teorin, fast problemet är att det är legitimationsyrken. Så även om det i teorin borde gå bra för någon med ”liknande men kortare utbildning” att utföra deras jobb och pressa ner deras löner, så är de skyddade mot det. Kanske är en del av orsaken till att de haft så bra löneutveckling de senaste decennierna jämfört med ingenjörer.

              • Unikt har jag aldrig sagt. Däremot skulle jag våga påstå att IT syns det mest. Alla bolag har IT system, tom dom som arbetar med kemiteknik/maskinteknik mm. IT-jobb är även Stockholms vanligaste yrke. Så ja, när det är fler på en marknad så pressas lönerna ner. Mer behov uppstår. Så arbete inom programmering eller IT har gett upphov till flera YH utbildningar. Samtidigt pumpar man ut platser på ingenjörsutbildningar vilket urvattnar vår roll och yrke då fler tar jobb som är på en lägre nivå (iom konkurrens ökar). Eventuellt borde man byta riktning på data-ingenjörsutbildningar.

                Men ja, skulle efterfrågan öka och alla bolag började med maskinteknik skulle vi nog se samma utveckling där.

                Kan inget om läkarlinjen men man skulle kunna tänka sig att där skulle man kan utöka med mer utbildningar ist för läkarlinjen. Tex kirurg som en egen utb. Men som du säger är den utbildningen skyddad. Medans ingenjörer vattnas ut.

  2. Enligt artikeln har löneutvecklingen för ingenjörer under flera år varit svag. Det indikeras även att företagens egentliga behöv inte är fler högskoleutbildade ingenjörer, utan istället exempelvis gymnasieingenjörer. Sammantaget ges en tydlig indikation på att det är ett överskott på högskoleutbildade ingenjörer, vilket implicerar att antalet utbildningsplatser borde minska kraftigt.

    I en tidigare artikel i tidningen Ingenjören framgår även att det är mångdubbelt fler högskoleutbilndade ingenjörer som tillförs arbetsmarknaden per år jämfört med de som pensioneras:
    https://www.ingenjoren.se/2019/11/11/sa-manga-ingenjorer-tar-ut-examen/
    Skapas det verkligen så många högkvalificerade ingenjörsjobb per år så att det kan absorbera detta stora nettotillskott, utan att det leder till lägre kvalificerade jobb och lägre löner för ingenjörerna?

    Vidare ges det inget tydligt besked från Sveriges Ingenjörer i frågan. Så jag undrar vad SI:s policy är? Anser de att antalet utbildningsplatser på högskolornas ingenjörsutbildningar bör minska, behållas på nuvarande nivå, eller öka? Och vad är motiveringen till denna policy?

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Reglerna kring tjänsteställe styr inte möjligheten att jobba hemifrån

0
Kan mitt tjänsteställe ändras om jag arbetar för mycket hemifrån? Skatteverkets expert Pia Blank Thörnroos reder ut vad som gäller.
Kursmoduler i Ingenjör4.0.

Modulkurser ska ge ingenjörer ny kunskap – nu skalas Ingenjör4.0 upp

0
Ett lättillgängligt system med spetskunskap inom AI och robotisering. Kurserna i Ingenjör4.0 ska fortbilda yrkesverksamma ingenjörer och nu skalas konceptet upp.
Ingenjörsfullmäktige 2021

Här är besluten som fattades på Ingenjörsfullmäktige

0
Efter het debatt om kärnkraft klubbades Sveriges Ingenjörers miljö- och klimatpolitiska program igenom. Motionerna om löner röstades ner – men enigheten var stor om att något måste göras åt ingenjörernas lönenivå.

Lön och kärnkraft några av de viktigaste diskussionerna på fullmäktige

0
Vi frågade sex ledamöter vilka som var de viktigaste besluten eller diskussionerna på Sveriges Ingenjörers fullmäktige.

Fullmäktige vill driva fram bra villkor för distansarbete genom kollektivavtal

2
Lön, arbetsmiljö, försäkringar och andra villkor ska inte vara sämre när man jobbar på distans. Ingenjörsfullmäktige beslutade att Sveriges Ingenjörer ska driva kraven i förhandlingar om nya kollektivavtal.

Så många ingenjörer rekryterar arbetsgivarna 2022

3
En klar majoritet av ingenjörsföretagen planerar att rekrytera fler ingenjörer 2022 än i år. Sex företag behöver anställa minst 1 000 ingenjörer, visar en undersökning av Ingenjören.

Så förbereder du dig för livet som pensionär

0
Att gå i pension är en stor förändring i livet som kan vara tuff att hantera. Här är psykologens tips på hur du kan förbereda dig för livet som pensionär.

Forskare undersöker hur virtuella kontor påverkar oss

0
Hur känns det att jobba i ett virtuellt kontor? Nu ska forskare vid Chalmers undersöka hur VR-kontor kan påverka våra kroppar och hjärnor. 

Så hanterar du en dålig chef

0
Ett dåligt ledarskap kan vara förödande för verksamheten, slå sönder arbetsgrupper och skapa stress och osäkerhet i organisationen. Så här får du upp ögonen för ett destruktivt ledarskap.

Jazzspelande AI-trummis prisas som bästa exjobb

0
Kan en trummaskin lära sig spela jazz med hjälp av AI? Det var utgångspunkten i Oscar Thörns examensarbete som nu vinner Wimanska priset.

VI REKOMMENDERAR

Skulle du gå i pension om du vann på Lotto?

0
Antag att du vinner 5 miljoner kronor på Lotto. Vad skulle du göra? En stor studie ställde frågan till personer över 65 som fortfarande arbetar. Vad tror du att de svarade?

TOPPLISTA