Ökad risk för stress och ohälsa bland lärare på högskolan

1
2165
Många lärare säger att de är tröttare efter en arbetsdag än de brukar vara. Osäkerheten kring framtiden och oro för allt som händer i omvärlden bidrar också till stressen. Foto: Getty Images

Plötsligt och ofrivilligt distansarbete, otydliga riktlinjer och osäkerhet inför hösten. Nu kommer signaler om att stress och ohälsa ökar bland lärare på universitet och högskolor. Här är några varningstecken som du bör vara vaksam på.

Från en dag till en annan gick många lärosäten över till digital undervisning. Läget var akut och det fanns en stor förståelse bland medarbetarna för behovet av att hålla den sociala distansen. Nu när det gått drygt tre månader av distanslösningar växer också behovet av mer tydlighet.

Fredrik Edman, Lunds universitet

– Smekmånaden är över, konstaterar Fredrik Edman, ordförande för Sveriges Ingenjörers lokalförening vid Lunds universitet.

Osäkerhet kring rättigheter

Några av de konkreta frågor som behöver redas ut är hur man ska förhålla sig till immaterialrättsfrågor, till exempel det digitala material som lärare producerat under den här tiden.

– Vem äger rätten till det? Vad händer med filmer som lagts ut? Och är det rimligt att det materialet ska finnas kvar och kunna användas framöver i kommande kurser? Det är bara några av de frågor som vi diskuterar just nu.

Ett annat problem rör rättssäkerheten kring tentor. Det handlar både om hur studenterna ska kunna föra en dialog med lärarna kring rättningen av tentorna och hur materialet ska lagras, men även själva tentamenstillfället – hur genomför man det på ett säkert sätt och hur säkerställer man att det inte går att fuska?

Eva Nordlander, Mälardalens Högskola.

– När beslutet om distansundervisning kom var det precis innan tentamensperioden drog igång och många lärare kämpade hårt för att göra om tentorna så att de skulle kunna genomföra dem digitalt. Men det finns fortfarande inget tydligt ramverk för hur man ska hantera digitala tenor och övervakningen kring dem, säger Eva Nordlander, Sveriges Ingenjörers representant i den lokala SACO-styrelsen på Mälardalens Högskola, MDH.

Vem betalar för övertiden?

Både Fredrik Edman och Eva Nordlander konstaterar att situationen påverkar arbetsmiljö och hälsa. Den praktiska omställningen kring distansundervisning och att man nu arbetar i huvudsak hemifrån är en förklaring, men den osäkerheten om framtiden spelar också in.

Tre vanliga varningssignaler

  • Sömnen fungerar inte.
  • Oro, rädsla och ältande hindrar och begränsar dig i din vardag. Du känner dig låg, har nära till tårarna och blir passiv och nedstämd.
  • Rastlöshet. Du är otålig och blir irriterad av småsaker. Du kan även känna huvudvärk, yrsel eller tryck över bröstet.

Hur man reagerar ser dock väldigt olika ut. För de som är vana vid distansundervisning sedan tidigare har omställningen inte lika stor påverkan, medan det för andra har det inneburit mycket merarbete på sena kvällar och helger.

Eva Nordlander berättar att det dessutom finns oklarheter kring hur lärare ska ersättas för den extra tid de lagt ned på att få allt att fungera. Eftersom det finns ett krav på att hålla nere utgifterna har man tidigare satt stopp för möjligheten att arbeta övertid på vissa akademier.

– Det finns ingen tydlighet kring vad som gäller. Det har blivit upp till individen att diskutera det med sin chef. Samtidig känner många lärare stort ansvar för sitt jobb och såg till att lösa situationen, men vissa har sedan haft svårt att få ut ersättning för extratid, berättar hon.

Tröttare än vanligt

Fredrik Edman konstaterar att han fått många signaler om att distansarbetet påverkat hälsan, både den fysiska med problem i axlar och rygg, men även den psykiska.

– Det finns en klar risk att lärarna bränner ut sig. Många säger att de är tröttare efter en arbetsdag än de brukar vara, säger han.

Den nya och oklara arbetssituationen i kombination med ett nytt sätt att jobba som kräver ett helt annat fokus tar mycket energi. Ett annat bekymmer är att arbetsdagen fylls av mer möten och färre pauser.

– Jag märker själv att möten tenderar att haka i varandra, när ett möte slutar så ska man in i nästa. Det blir inga ställtider mellan arbetsuppgifter, man går inte upp och rör sig för att hämta kaffe eller småprata med kollegor och det gör att man blir mycket mer sittande framför datorn, berättar Fredrik Edman.

”Vad ska vi tillbaka till?”

När arbetet ska dra igång igen till hösten hoppas han på mer tydlighet från ledningen kring uppstarten av verksamheten när det gäller planering och samordning. Prioriteringen av verksamheten blir viktig, då många aktiviteter flyttats från vår till höst. Dessutom behöver de diskutera framtiden och hur de kan dra nytta av ett mer digitalt arbetssätt.

– Vad är det vi ska tillbaka till? Inte det gamla i alla fall. Vi har lärt oss enormt mycket under den här tiden och den erfarenheten behöver vi ta tillvara, säger Fredrik Edman.

Catarina Vesslund, psykolog Avonova

Catarina Vesslund är psykolog på Avonova som erbjuder företagshälsovård, bland annat till lärare på universitet och högskolor. Hon känner väl igen den problematik kring stress och ohälsa som de fackliga företrädarna beskriver.

– Omställningen innebar en högre arbetsbelastning samtidigt som många var på väg in i en intensiv period där många kurser skulle avslutas. Många lärare brinner för sitt arbete och har lagt ner mycket jobb för att få detta att fungera, konstaterar hon.

Dränerad på energi

Att inte kunna möta sina studenter i vardagen är också stressande. Man saknar samspelet, det är svårt att nå ut genom skärmen och många uppger att de inte får den energi som de brukar få av att undervisa. När dagen är slut är de istället helt dränerade på energi. Den ofrivilliga isoleringen kan också vara tuff och leda till en känsla av tristess. Många saknar kollegorna och distansen mellan fritid och arbete suddas ut.

Fyra tips som minskar stressen

  1. Ta tillbaka kontrollen. Planera din dag och vecka, lägg in tid för pauser, promenader och träning. Ge dig själv utrymme för att göra de saker du mår bra av.
  2. Skapa mikropauser. Planera in småsaker som du gör under dagen, vattna blommor, plocka ur disken eller starta en tvätt. Se till att det finns marginaler mellan möten.
  3. Avgränsa arbetet från hemmiljön. Ta en promenad före och efter jobbet som markerar början och slutet på arbetsdagen. Plocka undan “kontoret” efter dagens slut eller stäng dörren till kontoret om du har en sådant utrymme. Håll arbetstiderna.
  4. Var snäll mot dig själv. Dra ner på tempot om du känner att du är trött, gör saker långsammare.

Samtidigt som vardagen blir tråkigare så ökar också stresspåslaget. Många jobbar långa daga utan avbrott, med fler möten än tidigare. Möjligheten att bolla med kollegor och ta hjälp av andra blir svårare när alla jobbar på olika håll. Små pauser för att hämta kaffe, hämta utskrifter i kopieringsrummet eller gå till ett möte försvinner. Många beskriver också hur möten avlöser varandra, utan paus däremellan. Catarina Vesslund tipsar om att boka in 45-minutersmöten istället för en timme.

– Säg att du har ett annat möte efter som du måste förbereda. Om du börjar så kommer fler att följa efter, tipsar hon.

Hjärnan arbetar konstant

Osäkerheten kring framtiden och oro för allt som händer i omvärlden bidrar också till stressen.

– Man blir extremt trött. Hjärnan arbetar konstant för att ta in fakta och information i ett försök att få kontroll över situationen, vilket tar mycket energi, förklarar Catarina Vesslund.

Att leva med stress under en längre tid är riskabelt. Det kan leda till depression och annan stressproblematik som rastlöshet, ångest och utmattning.

Ett tydligt varningstecken för att du är på väg in i ohälsa är att sömnen inte fungerar. Du har svårt att somna på kvällarna, tankarna mal och du känner dig inte utvilad när du vaknar på morgonen. Oro och ältande tankar som blir ett hinder i vardagen eller rastlöshet och fysiska åkommor som huvudvärk, yrsel och tryck över brösten är andra varningssignaler.

– Risken för ohälsa är stor. Vi ser att det nu drabbar sådana som aldrig drabbats tidigare, de känner inte igen sig själva, säger Catarina Vesslund.

Ta tillbaka kontrollen

Några viktiga nycklar för att förebygga ohälsa är att skapa rutiner, ge utrymme för återhämtning och ta tillbaka kontrollen över sin situation.

– Det är lätt att känna hopplöshet inför allt det vi inte kan förutsäga. Se då istället till att ta tillbaka kontrollen över det du själv kan styra över. Skapa rutiner, planera din dag, se till att ge dig själv tid för träning, promenader eller andra saker som du vill göra och som du mår bra av.

Dessutom tipsar hon om att prata med sin chef eller en personalansvarig om det man känner och upplever. Det är viktigt att uppmärksamma problem för att bilden av hur medarbetarna mår ska nå uppåt i organisationen.

– Bolla med din chef och ta hjälp av företagshälsan som erbjuder både samtalsstöd, utbildningar och föreläsningar. Idag finns det också många digitala tjänster för de som vill undvika fysiska kontakter, tipsar Catarina Vesslund.

Anna Nyström

1 KOMMENTAR

  1. För oss som befinner sig mitt i detta är det som står i artikeln väl känt. För mig personligen, som undervisar 100%, innebar det att 4 skriftliga tentamen skulle distans-anpassas på ca 1,5 vecka. Dessutom var den kommande kursen tvungen distans-anpassas.
    Som tur var hade jag bara en kurs den här läsperioden. Jag har ändå inte klarat av att ”hålla näsan ovanför vattenytan” vilket medfört att rättning av studenters inlämningar blivit lidande. Jag ser inte heller slutet på läsperioden än trots att den redan har slutat.
    Nu har jag ändå tur eftersom att jag har god rutin efter ca 15-års undervisning, rutin som gör att jag vet t.ex. vilka möten jag kan skippa.
    Tydliga riktlinjer efterlyses i artikeln och det kan man inte säga emot. Bara nu inte detta utmynnar i ytterligare administrativt arbete för oss som undervisar, arbete som kommet att ta tid från vår kärnuppgift.
    Sen kan man ju fundera över hur man ska kunna ta till sig av de ”tydliga riktlinjerna” när man inte ens hinner med det som är viktigast.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Karriären inte slut efter utbrändheten

Sofia Wahling drabbades av utmattning på sitt första jobb. Det fick henne att tänka om. Idag är hon på ett jobb där hon trivs och mår bra. Här delar hon med sig av sina bästa råd.
Johan Westerman, Stockholms universitet

Ny studie: Den som byter jobb ofta lär sig mer

Det är inte bara lönen som ofta höjs när vi byter jobb. Vi lär oss också mer, visar en ny studie. Och det är som tydligast för personer mellan 40 och 55 år. 

Akademikernas ordförande på Volvo: ”Jag vill inte vara med om det här igen”

– Det är inte en hållbar lösning att lägga ett större varsel var tionde år för att företaget behöver ny kompetens, säger Anna Margitin, Akademikerföreningens ordförande på Volvo Cars.
Övervakning

Övervakning på jobbet ökar – också i Sverige

Allt fler arbetsgivare kollar vad anställda skriver i mejl, om de tittar på Youtube eller byter fönster under Teams-mötet. Nu behöver anställda och fack få koll på vad som sker, menar it-experten Mattias Beijmo.

Risk för fler tvister om Las förändras

Helene Robson, chefsjurist på Sveriges Ingenjörer, varnar för fler tvister på arbetsmarknaden om det blir förändringar i Lagen om anställningsskydd.

”Har jag rätt till avdrag för hemmakontoret?”

Se till att din arbetsgivare tillhandahåller den utrustning du behöver. Det är den bästa lösningen enligt Skatteverkets expert.
Annica Norlenius

140 på GKN Aerospace tar erbjudande om avgångsvederlag 

I juni meddelade GKN Aerospace i Trollhättan att var sjätte tjänst, 350 av 2 100, måste bort. För att inte bara yngre ska få sluta har facket och företaget kommit överens om att ha frivilligavtal.

”De största tekniska genombrotten är också våra största utmaningar”

Ingenjörer som yrkesgrupp har haft en avgörande roll i den svenska samhällsutvecklingen. Nu kommer en ny bok som sätter ingenjören i sitt historiska sammanhang. 

Chalmers erbjuder anställda avgångspaket

I juni varslade Chalmers 180 personer om uppsägning. Nu erbjuder man samtliga tillsvidareanställda möjlighet till avgångspaket.

Arbetstid och stress blir viktiga frågor i statens avtalsrörelse

Större inflytande, bland annat över arbetstiden, blir en viktig fråga i förhandlingarna om ett nytt avtal för akademikerna inom staten.