Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Arbetsliv Arbetsmarknad Semestertips: Lyssna på radioserien "AI och jobben"

Semestertips: Lyssna på radioserien ”AI och jobben”

AI kan lösa många samhällsproblem men var går gränsen för vad som är etiskt försvarbart? Och hur påverkar AI jobben, vilka jobb kan försvinna eller förändras? Missa inte sommarens radioserie AI och jobben som tar upp många av de viktiga frågorna.

I en radioserie på sex delar som startar 2 juli undersöker reportrarna Anna Frey och Erik Jerdén hur AI påverkar arbetsmarknaden.

– Det är tydligt att det finns många olika uppfattningar om hur många jobb som kan försvinna. En del säger hälften, andra betydligt färre. Men det är uppenbart att många jobb kommer att kräva andra kvalifikationer än i dag, säger Erik Jerdén.

Varje avsnitt i serien har ett tema och i det första har reportrarna träffat människor som påverkas av AI på jobbet redan idag. Umud är operatör på en förarlös buss i Barkarby utanför Stockholm och Henrik kodar data för Amazon. Programmet tar också upp vad som är definitionen av AI och hur maskininlärning fungerar.

Grönsaksodling och socialtjänst

I radioserien AI och jobben träffar reportrarna Robin Lee på företaget Grönska som odlar kryddor och grönsaker i ett industriområde i Huddinge. Han använder AI för att reglera temperatur, ljus och bevattning för att maximera skörden.

Det andra avsnittet skildrar några av de stora satsningar på AI som sker i Sverige i dag. Ett exempel är de AI-center som finns på flera platser i landet. Reportrarna besöker centret på Lindholmen i Göteborg och tar reda på vad som pågår där. De träffar också Robin Lee som driver en krydd- och grönsaksodling i ett industriområde söder om Stockholm. Han använder AI för att optimera förhållandena och maximera skörden.

Det tredje avsnittet är en historisk tillbakablick över de stora teknikskiften som skett tidigare. Reportrarna intervjuar företrädare för Arbetets museum och Tekniska museet och Francis Lee som forskar i teknik och social förändring på Chalmers.

Det fjärde avsnittet tar upp de etiska aspekterna av AI. Reportrarna träffar socialtjänsten i Norrtälje kommun som planerar att bli först i Sverige med ett AI-baserat system som hanterar orosanmälningar mot barn. Genom att mata in all tidigare erfarenhet av sådana ärenden ska systemet kunna ge rekommendationer till socialarbetarna om inkomna anmälningar behöver utredas, något som i dag kräver ett mänskligt omdöme. Avsnittet tar också upp hur metoder för att begränsa smittspridningen av corona kan vara ett etiskt dilemma.

Vinnare och förlorare

I det femte avsnittet försöker reportrarna få svar på hur många jobb som kan ersättas av AI och vilka yrken som är vinnare och förlorare. Anställda i en kundtjänst kan ersättas av en chat bot medan ingenjörer snarare kan dra nytta av AI-verktyg för att slippa mer rutinartade uppgifter och får mer tid för kvalificerad problemlösning. Här diskuteras också frågan vem som egentligen styr utvecklingen av AI och varför företag som Google och Facebook är vinnarna och många av oss användare är förlorarna.

Det sista avsnittet spanar in i framtiden och målar upp några scenarier, både utopiska och dystopiska. Vad händer med samhället om AI tar över många jobb? Hur finansierar vi samhällstjänster om skatteintäkterna sjunker när färre arbetar? Och vilka gränser har AI om vi tittar längre fram? Reportrarna besöker en teater i Göteborg som spelar en pjäs med ett manus som inte skrivits av en människa utan av ett AI-baserat datasystem.

Ett viktigt vägval

Reportrarna har förstås träffat flera ingenjörer under arbetet med programmet men det är faktiskt ingen som medverkar i något av avsnitten.

– Frågorna som vi tar upp berör i högsta grad ingenjörer men de yrken som vi har valt att skildra är några där AI är mer oväntat, exempelvis jordbrukare, socialarbetare och bussförare, säger Anna Frey.

Vilken är er kvardröjande känsla efter att ha gjort serien?

– Det är en ödesmättad känsla av att vi står inför ett viktigt vägval. Vi måste förstå vad tekniken är kapabel till men också bestämma oss för vad vi vill använda den till, säger Anna Frey.

– Vi hoppas att serien ska ge en större inblick och förståelse för både hot och möjligheter med AI. Det här är vår generations största fråga, säger Erik Jerdén.

Avsnitten är 30 minuter och sänds i P1 på torsdagar klockan 14.30 med start den 2 juli och repris på lördagar klockan 9.30. Programmen publiceras i appen SverigesRadioPlay och på hemsidan. 

Karin Virgin

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Träna luktsinnet hemma med ett datorspel

0
Ett vanligt symptom vid covid-19 är att luktsinnet försvinner eller förändras. Nu har en grupp forskare i Sverige utvecklat ett enkelt datorspel för doftträning.

Så agerar ni lokalt för att påverka ledningen globalt

0
Som en del av en stor global koncern kan det vara en svårt att nå fram i det fackliga arbetet. Carl Johan Sandelin, tidigare fackordförande på Alstom och GE, delar med sig av strategier och smarta tips.
Ingenjörshuset

Avgiftshöjningen: Så ska överskottet användas

0
Den tillfälliga höjningen av medlemsavgiften till Sveriges Ingenjörer avslutas i förtid. Men vad händer med pengarna som är kvar?

”Hur gör jag om jag blir sjuk på semestern?”

2
Varför ska du sjukanmäla dig om du blir sjuk på semestern? Och kan din chef kräva att du har koll på jobbmejlen när du är ledig? Så här säger förbundsjuristen.
Studenter på KTH

Färre nyexade ingenjörer hade jobb i oktober

0
Hur har det gått för nyexaminerade ingenjörer att få jobb under pandemin? Klart sämre än året innan, visar statistik från UKÄ. Samtidigt kan det finnas fler förklaringar bakom.

Jag är omplacerad – kan jag tacka nej?

4
Kan min arbetsgivare omplacera mig till en mindre kvalificerad tjänst? Får jag då behålla min lön? Vad händer om jag tackar nej? Ullika Dalén, förbundsjurist på Sveriges Ingenjörer, reder ut vad som gäller.

Satsningar på lön och karriär – så lockar regionerna ingenjörer

0
Särskilda lönesatsningar och möjlighet till fler karriärvägar har blivit nödvändiga för att regionerna ska klara att rekrytera ingenjörer.

Mer pengar till forskning när MDH blir universitet

2
Anslagen till forskningen kommer i det närmaste att fördubblas när Mälardalens högskola blir universitet.

Därför vill (relativt många) kvinnliga ingenjörer jobba i offentlig sektor

3
Andelen kvinnor bland ingenjörerna är lägst i privat sektor. Högst ligger kommunerna, följt av stat, region och högskola. Att kvinnor attraheras av offentlig sektor har sina förklaringar.

Distans eller kontor – måste alla följa samma regler?

1
Maral Babapour Chafi får årets Levipris för forskning om aktivitetsbaserade kontor. Nu forskar hon om hur vi bäst kombinerar arbete på kontor och distans.

VI REKOMMENDERAR

Kvinna tar det lugnt på balkong

Så får du en bra semester – trots krisen

0
Går det att få semesterkänsla i en tid av distansarbete och restriktioner? Ja, säger psykologen Kerstin Jeding. Här är hennes tips. 

TOPPLISTA