Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Arbetsliv Arbetsmarknad ”Ingenjörerna säger nej till ett nollbud”

”Ingenjörerna säger nej till ett nollbud”

Om åtta veckor ska fack och arbetsgivare enas om årets löneökningar inom industrin. Svenskt Näringsliv menar att frysta löner är det enda rimliga i det läge som råder nu. Men Sveriges Ingenjörers förhandlingschef Camilla Frankelius håller inte med.

Vilka förväntningar kan ingenjörerna ha på avtalen som kommer att förhandlas under hösten?

– De ska förvänta sig löneökningar för den arbetsinsats som de har gjort och för det viktiga arbete som väntar.

Det här kräver Sveriges Ingenjörer

Sveriges Ingenjörer har tillsammans med Unionen och IF Metall krävt löneökningar på 3 procent och en individgaranti på minst 530 kronor inom industrin. Läs hela artikeln om kraven inom industrin nedan.

Sveriges Ingenjörer kräver minst 530 kronor i löneökning

Så vad svarar du på arbetsgivarna hot om nollbud?

– Vi säger nej och nollbudet var väntat. Jag betraktar det som ett förhandlingsutspel. Arbetsgivarna är aldrig sugna på löneökningar, inte ens när det är högkonjunktur, men vi menar att svensk ekonomi i nuläget behöver stimuleras och där spelar löneutvecklingen stor roll. Frysta löner ger inte företagen ny fart. De behöver istället öka sin innovationsförmåga, utveckla och investera i sina anställda. En satsning på ingenjörerna ökar industrins konkurrenskraft.

Arbetsgivarna varnar för att krav på löneökningar kan tvinga fram uppsägningar. Är det bara ett hot?

– Det är givetvis en parameter som vi tittar på när vi överväger vad som är en rimlig nivå men allt för låga löneökningar är dålig för svensk ekonomi och förstärker konjunktursvängningar. Lönebildningen bör vara en stabiliserande faktor, inte elda på konjunktursvängningar. Företagen ska inte betala löner som hotar arbetstillfällen men en frysning av lönerna ställer vi inte upp på. Vi vill se en löneökning som sätter fart på hjulen och gör ingenjörerna motiverade att fortsätta göra ett bra jobb.

Hur hårt har pandemin slagit mot industrin i Sverige?

– Situationen för företagen ser väldigt olika ut. En del har aldrig haft så hög belastning som nu medan andra har gått rakt ner.

Men det är väl normalt att vissa branscher går bättre än andra?

– Så är det alltid men den här situationen är exceptionell. Det innebär också att återhämtningen till det normala kommer att ta olika lång tid i olika branscher. För dem som har nått botten kan återhämtningen att ta längre tid.

Hur ska man kunna hitta en nivå för märket när förutsättningarna är så olika mellan företag och branscher?

– Det är vi vana vid. I varje avtalsrörelse har vi en del branscher som går bättre och en del som har det tuffare. Där spelar normeringen en viktig roll och på sikt jämnar det ut sig. Det är varken bra med för höga eller för låga avtal men en viktig uppgift är att se till att vi har reallöneökningar.

Hur ser hösten ut när det gäller förhandlingarna?

– Sveriges Ingenjörer har avtal på många delar av arbetsmarknaden och vi kommer att förhandla under större delen av hösten. På privat sektor är industrin först, tätt följd av energibranschen, byggbranschen och tjänstesektorn. Samtidigt pågår förhandlingar inom offentlig sektor, både inom staten och regioner och för kommunala bolag.

Vad kommer att hända de närmaste veckorna?

– Nu samtalar vi med våra delegationer och förbereder förhandlingarna. Läget i branscherna är olika. En del kommer att lägga sina yrkanden och utifrån dem föra sina förhandlingar. Andra har en kortare startsträcka och kommer att slå upp böckerna och fortsätta där vi var i mars när vi beslutade att skjuta upp förhandlingarna. Inom industrin träder OPO (Opartisk Ordförande) in i förhandlingarna redan den första oktober. Vi förväntar oss att de kommer att arbeta som under tidigare avtalsrörelser.

Hur kommer avtalsrörelsen att corona-anpassas?

– All kontakt med delegationerna sker på distans men det är inget nytt för oss. Tidigare avtalsrörelser har vi träffats både fysiskt och på distans, det är nödvändigt eftersom deltagarna är spridda i landet. Förhandlingarna genomförs däremot som vanligt i fysiska möten. Det går inte att förhandla framför en skärm men självklart måste vi anpassa lokalen och våra rutiner för att minska risken för smittspridning.

Karin Virgin

7 KOMMENTARER

  1. Ska man ha någon real löneutveckling måste man byta jobb tyvärr. Avtalen fungerar inte som det är tänkt. De lägsta siffrorna man kommer överens om i avtalet blir i verkligheten den högsta löneökningen. Att sitta kvar på ett jobb och hoppas på en 3% höjning av ens lön i absolut bästa fall blir lite löjligt när man höjer lönen med 10-20% när man byter jobb.

  2. Varför lämnar man inom industrin gemensamt krav med IF Metall om det är ingenjörers löner vi vill få upp? Jag förstår att företagen inte höjer ingenjörslönerna om det samtidigt innebär att de behöver höja ofta många fler redan förhållandevis överbetalda Metallare på samma gång.

    • Med tanke på hur många ingenjörer det finns på arbetsmarknaden nuförtiden är frågan om det inte är dyrare att höja deras löner med X% än att höja metallarnas med X%. Jag tror att ingenjörernas löner utgör en större del av den totala lönekostnaden på många företag i dagsläget.

      • Förhållandet antal ingenjörer/antal LO-anslutna brukar vara relativt låg i de flesta tillverkande företag.
        Antal medlemmar i SI: ca 156 000
        Antal medlemmar IF Metall: ca 242 000
        Antal yrkesaktiva medlemmar i LO: ca 1,223 miljoner (dec 2019)

        • Det varierar nog kraftigt per bransch. För tex IT-branschen är det i många mjukvaruföretag knappast någon i produktion/tillverkning, och för hårdvarubolag ligger produktionen oftast i tex Asien.

          Sen vill jag även tillägga före 90-talet utbildades betydligt färre civilingenjörer (ca 1500 per år) och det fanns inte en massa andra högskoleutbildade ingenjörer (högskoleingenjörer, kandidat/magister, …). Då fick civilingenjörerna nästan alltid högkvalificerade jobb och det var ”billigt” att ge dem bra betalt eftersom de var få och det påverkade därför inte den totala lönekostnaden i företagen så mycket.

          Men numera har civilingenjörerna (och även andra ingenjörer) blivit många fler till antalet. De anställs därför ofta även för lägre kvalificerade arbetsuppgifter. Och eftersom det är många ingenjörer blir det kostsamt att höja deras löner.

          Det är troligtvis en av förklaringarna till varför tex jurister dragit ifrån lönemässigt de senaste decennierna. Det utbildas fortfarande få av dem och det blir billigt att höja deras löner, då det inte påverkar den totala lönekostnaden mycket.

          Så för att summera så har ingenjörerna blivit de nya industriarbetarna. Många, enklare arbetsuppgifter, dyrt att ge högre lön. Trist utveckling. Jag hade hoppats SI skulle gjort mer för att motverka detta. Nu är SI i en dålig sits där det blir svårt att få upp ingenjörernas löner tyvärr. Så ingenjörernas löner lär fortsätta att tappa jämfört med övriga på arbetsmarknaden är jag rädd.

      • Det finns säkert arbetsgivare där så är fallet även om jag har svårt att tro att det gäller de större arbetsgivarna inom industrin. Oavsett bör SIs huvudintresse vara att förbättra löneutvecklingen för ingenjörer och jag är nyfiken hur man kommit fram till att det bästa sättet att göra det är som parhäst till ett annat fackförbund vars medlemmar har helt andra arbetsuppgifter, utbildningsbakgrund och förväntad löneutveckling.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Neddragningarna på Chalmers – så många fick gå

0
juni varslade Chalmers 180 anställda om uppsägning. Nu är de fackliga förhandlingarna avslutade och uppsägningarna blev färre än befarat.
Karta över relativa löneläget per län

Så skiljer sig ingenjörernas löner mellan länen

0
Lönerna för ingenjörer skiljer sig ganska mycket över landet. Utifrån ett medelvärde på 100 ligger Stockholms län på 106,9 medan Västernorrland bara har 91,4.

Hemarbetet sätter arbetsmiljöarbetet på nya prov

0
Förutsättningarna för en god arbetsmiljö i hemmet varierar från person till person. Det behövs därför mer kunskap om hur man hanterar det på ett systematiskt sätt, konstaterar Myndigheten för arbetsmiljökunskap.

Bisarra krav på utländska forskare

2
Går Migrationskommitténs förslag igenom kommer tusentals utländska forskare och ingenjörer att tvingas lämna landet. Det skriver Ulrika Lindstrand och Mats Ericson i en debattartikel.
Stefan Westergård med Freedesk

Ingenjören med 12 språk skapade ett mobilt ståbord

1
Under pandemin har många staplat skokartonger eller haft datorn på strykbrädan för att kunna stå och jobba. Men civilingenjören Stefan Westergård hade redan en egen lösning.   

Därför behövs ingenjörer i det fackliga arbetet

0
Att engagera sig fackligt är både roligt och utvecklande. "Det är en häftig resa att göra" säger Jörgen Lundqvist, ombudsman på Sveriges Ingenjörer.

Nytt jobb vid 60 – Lourdes tog stöd av facket och lyckades

0
Byggnadsingenjören Lourdes Valencia var lite orolig inför chansen att få nytt jobb som 60-åring. Envishet och goda råd från Sveriges Ingenjörer var betydde mycket för att hon lyckades.
Sveriges Ingenjörers styrelse 2020-2021

Fem platser i styrelsen uppe för omval – nu vill valberedningen få förslag

0
Vid Ingenjörsfullmäktige i höst är fem av platserna i Sveriges Ingenjörers förbundsstyrelse uppe för omval. Nu vill valberedningen få förslag på personer som vill vara med och ser till att förbundet är relevant.

Därför blir vi utmattade av digitala möten

0
Forskare vid Stanford University har identifierat fyra orsaker till zoom-trötthet, och vad du själv kan göra för att undvika att drabbas av det.

Högskolans otrygga anställningar ses över

0
Regeringen har gett Universitetskanslersämbetet i uppdrag att se över lärosätenas anställningsformer och karriärvägar.

VI REKOMMENDERAR

Man som ligger i gräs

Så här fungerar förskottssemester

0
Enligt semesterlagens regler har alla rätt till 25 dagars semester per år. Men man har inte rätt till betald semester direkt när man börjar...

TOPPLISTA