Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Forskning & utbildning Forskningens höga status drabbar undervisningen

Forskningens höga status drabbar undervisningen

Vill du göra karriär i den akademiska världen är det forskning som smäller högst. ”Forskning går alltid före undervisning, det ligger så otroligt starkt i kulturen” säger Mats Ericson, professor på KTH som själv brinner för att höja statusen på undervisningen.

Universitet och högskola har två viktiga uppgifter – att forska och att utbilda. Men när det gäller karriärvägar, meritering och lön är det viktigare att vara framgångsrik i sin forskning än i sin undervisning.

– Status får du av att forska. Om du bara satsar på undervisning så blir du inte professor och du får inte bättre lön. Jag som levt parallellt i båda världar har sett hur den här statusskillnaden leder till att många väljer att enbart satsa på forskningen, säger Mats Ericson, professor på Kungliga tekniska högskolan, KTH.

Hämmar pedagogisk utveckling

Skillnaden i status mellan forskning och undervisning är en utmaning för många lärosäten. I den kartläggning av lärosätenas arbete med högskolepedagogisk utveckling som UKÄ, Universitetskanslersämbetet, gjorde förra året svarade en fjärdedel av rektorerna att statusskillnaden mellan forskning och utbildning hämmar lärarnas pedagogiska utveckling. Att satsa på att bli en bra lärare lönar sig helt enkelt inte lika bra som att satsa på forskningen.

– Forskning går alltid före undervisning, det ligger så otroligt starkt i kulturen. Det är forskningen som syns och hörs och det är den som du också får cred för, konstaterar Mats Ericsson.

Forskningen syns mer

Mats Viberg, rektor på  Blekinge tekniska högskola, BTH, känner väl igen sig i problematiken. Han tror att en förklaring är att det helt enkelt är lättare att mäta och synliggöra framgång inom forskning.

Mats Viberg, rektor på BTH.

Som forskare kan du bli publicerad, åka på internationella konferenser och även få ta emot priser och utmärkelser. Som lärare får du inget Nobelpris.

Forskarna blir ofta lärosätets ansikte utåt och för budgeten är de viktiga eftersom de kan dra in extra pengar till lärosätet i form av externa forskningsanslag.

Men det finns en risk med att allt för mycket fokus läggs på forskningen.

– Om det blir för ensidigt riskerar du att få sämre kvalitet på utbildningen, dels genom att lärare stagnerar, dels genom att vi inte fäster tillräckligt stor vikt vid pedagogisk förmåga vid nyrekryteringar. I förlängningen leder det till att vi får allt svårare att rekrytera studenter och kanske ännu lägre status för utbildningen, säger Mats Viberg.

Forskare slutar undervisa

Ett annat bekymmer är att det uppstår en uppdelning där vissa väljer att fokusera helt på forskningen och till och med kan ”köpa sig fria” från undervisning. Att de riktigt framgångsrika forskarna inte står vid katedern och undervisar är negativt för både studenter och forskare.

Mats Ericson, professor i industriell arbetsvetenskap vid KTH.

– Att få se de kända forskarna och uppleva att professorn intresserar sig för undervisningen kan vara otroligt stimulerande. Vi får inte glömma bort att det också är en viktig kontaktyta för att rekrytera framtidens forskare, säger Mats Ericson som själv började forska redan under utbildningen.

Lärarnas förutsättningar för att göra ett bra jobb motverkas dessutom av att lärarna får allt mindre tid och resurser för att utveckla sin egen undervisning.

– Det så kallade produktivitetsavdraget innebär att anslagen för undervisningen minskar varje år. Det finns inte längre tid för att utveckla sin egen kompetens, pedagogiska förmåga eller själva undervisningen, poängterar Mats Ericson.

Svårt att förändra

Samtidigt konstaterar både Mats Ericson och Mats Viberg att det är svårt att påverka vad som ger status. På BTH jobbar de med att utveckla karriärvägarna genom bland annat pedagogisk meritering. Nyligen kunde de tillsätta den första tjänsten med titeln förste universitetsadjunkt, där pedagogisk skicklighet är en avgörande merit. Alla lärare uppmuntras även att jobba med sin pedagogiska portfölj där de även förväntas jobba med att utveckla sin undervisning och föra en diskussion kring sin egen roll i lärandet.

– Men det är svårt att förändra synen på status. Hade jag vetat hur man ska göra något åt detta hade jag redan gjort det, säger Mats Viberg.

Mats Ericson har gjort karriär både inom forskning och undervisning och statusfrågan är något som engagerat honom genom hela karriären. Redan för 30 år sedan lyfte han problematiken för dåvarande universitetskansler Stig Hagström, men upplever att det blivit allt större skillnader.

– Trycket på forskningen är så stor och det har drabbat undervisningen. Många rektorer trycker på om externa anslag eftersom det blivit en viktig del av ekonomin. Samtidigt vill man belöna de som drar in stora anslag, vilket också bidrar till löneskillnaderna, säger han.

Förmån att få undervisa

Personligen älskar han undervisningssituationen och mötet med studenterna och han vill gärna sprida det engagemanget till andra. I sin roll som professor tycker han att det är viktigt att visa att han själv prioriterar och lägger mycket tid på undervisning och han coachar gärna andra som vill utvecklas. Att vara med på andras föreläsningar, både för att ge feedback och för att själv inspireras, är något de uppmuntrar på hans institution.

– Vi pratar ofta om undervisningsplikt, men vi borde säga undervisningsförmån, för det är en förmån att få möta studenterna. Det är här värdet skapas och det vi borde ägna mer tid åt på våra lärosäten är att fundera över är hur vi kan stödja utbildningen att bli så bra som möjligt, säger Mats Ericson.

Anna Nyström

Känner du igen dig? Är statusskillnaden ett problem? Vilka förändringar skulle du vilja se? Skriv gärna en kommentar!

5 KOMMENTARER

  1. I Uppsala fanns en utbildningsnämnd med bl a representanter från näringslivet för att direkt kunna påverka förutsättningarna för utbildningen inom den teknisk-naturvetenskapliga fakulteten. Efter ett antal år lade man ned denna nämnd; det vore intressant att få veta varför!
    Leif

  2. Korta högskolepedagogiska kurser utan förankring i lärarens ontologisk och epistemologiska hemvist skapar bara ett utanpåverk av ”tekniker” och ”strategier” för undervisning som inte kopplas ihop i tillräckligt hög grad med examinationen och examinationsformerna. Det blir svårt för studenterna att tolka vad som ska läras och svara på ett för examinatorn smakligt sätt. Vad som behövs är som redan skrivits en möjlighet till kritisk reflektion kring pedagogisk praktik och en verklig möjlighet att tänka nytt genom att det uppstår en kognitiv dissonans mellan nuvarande praktiks resultat och vad hen egentligen vill åstadkomma för resultat.

  3. Att uppmuntras att ”jobba med den pedagogiska portföljen” låter ju fint, men kan i praktiken innebära att man tvingas in i en hårt reglerad IT-miljö där möjlighet till förändring är borttagen. Att utveckla lärarna kräver luft och miljöombyte, inte de digitaliserade unkna toppstyrda pekpinnarna. Jag har under många år förespråkat att lärare inom våra tekniska discipliner ska enkelt kunna få tjänstledighet för att jobba inom industrin i 6-12 månader. Tänk ”lärar-prao” med fokus på något ämne som är till gagn både för läraren och dennes studenter samt företaget. Över en 5-års period borde detta ske regelbundet. Akademin är inte längre förmögen att helt på egen hand vidareutveckla undervisning eller lärare. Det som beskrivs i artikeln är en konsekvens av den förskjutning som skett från vetenskap(ande) till ”dom senaste forskningsrönen och studierna”. Detta kostar inte högskolan något och industrin är glada att få kopplingen. (Om du tror att det ändå kostar något så tänker du fel och är oinformerad. Utveckling av lärare är inte en kostnad. Den budgetposten är sedan länge borttagen och återfinns under ”IT-system” istället.) Väldigt bra att detta tas upp som i denna insiktsfulla artikel! Tackar!

    • På Linköpings Universitet är högskolepedagogik sedan länge obligatoriskt för undervisande doktorander. Jag är osäker på hur effektivt detta är dock. Betydligt viktigare är att det finns ett levande samtal om pedagogisk utveckling bland lärarna. Nyttan av att införa nya moment i doktorandutbildningen är alltid stor i teorin, och vi har även fått obligatorisk etik och vetenskapsteori på senare år. Jag saknar en utvärdering av effekten hos denna typ av tillägg. Varje ny kurs stjäl ju också tid från den forskning man som doktorand förväntas producera… och det är forskningen som fyller undervisningen med nytt innehåll.

Lämna ett svar till Per-Erik Avbryt svar

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Nyexade akademiker har sänkt sina lönekrav under pandemin

0
Sedan pandemins utbrott har kvinnor under 30 och över 55 sänkt sina löneanspråk när de söker jobb.

Sveriges godaste kranvatten finns i Höganäs

0
"Det är en kul tävling och ett roligt sätt att lyfta fram det goda dricksvattnet vi har i Sverige. För oss är det också ett gott betyg till alla engagerade medarbetare" säger Fredrik Arthursson, VA-chef på Höganäs kommun.

Så påverkar AI jobben och lönerna

1
Robotarnas intåg på arbetsmarknaden kommer troligen inte att leda till högre arbetslöshet. Däremot kan löneskillnaderna mellan olika yrken och sektorer bli större. 

Prisas för exjobb om handtag på resväskor

0
Genom att skruva isär, analysera och utveckla tekniska förbättringar har årets vinnare av Wimanska priset bidragit till nästa generations kabinväskor.

”Den som inte får en löneökning har rätt att veta varför”

6
Arbetsgivarna accepterade inte Sveriges Ingenjörers krav på en individgaranti på 530 kronor i teknikavtalet. Förbundsordförande Ulrika Lindstrand berättar varför kravet kan komma tillbaka.

Konflikträdd chef orsakade Saras utmattning

8
Saras chef var svag och konflikträdd. Det ledde tillslut till att Sara blev sjukskriven på grund av utmattning.
KTH Biblioteket, KTH Campus

Ska bli ekonomiskt möjligt att plugga under arbetslivet

38
Med den nya Las-överenskommelsen blir det ekonomiskt möjligt att plugga ett år under arbetslivet – också för den som har barn och lån. Vi har gått igenom vad överenskommelsen innebär.
Ingenjörshuset

Det vill medlemmar att Sveriges Ingenjörer driver

4
I slutet av november beslutar Ingenjörsfullmäktige om vad förbundet ska tycka och arbeta med. Vi frågade medlemmar vad de tycker förbundet borde göra. Så här svarade de. 

Ingenjören bakom Spotify vinner Polhemspriset

0
"Det känns fantastiskt kul att bli uppmärksammad på det här sättet, med det finaste priset man kan få som ingenjör" säger Ludvig Strigeus.

Det här är frågorna Ingenjörsfullmäktige ska besluta om

0
På grund av pandemin blir årets Ingenjörsfullmäktige digitalt. Åtta motioner ska behandlas i år, dessutom ska tre nya ledamöter väljas in i förbundsstyrelsen.

VI REKOMMENDERAR

Viveca Sten

Obehagligt att löneförhandla? Läs det här

0
Deckarförfattaren Viveca Sten är också jurist och van förhandlare och hon uppmanar alla att ta lönen på allvar. Här är hennes råd.

TOPPLISTA