Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Ingenjören "De största tekniska genombrotten är också våra största utmaningar"

”De största tekniska genombrotten är också våra största utmaningar”

Ingenjörer som yrkesgrupp har haft en avgörande roll i den svenska samhällsutvecklingen. Nu kommer en ny bok som sätter ingenjören i sitt historiska sammanhang. 

I boken Ingenjörerna skildrar historikern och författaren Gunnar Wetterberg den svenska ingenjörskonstens framväxt, utveckling och inflytande i hela samhället.

Varför har du skrivit en bok om just ingenjörer?

Gunnar Wetterberg. Foto: Nille Leander

– Det började med att jag skulle skriva en minnesskrift för IVA:s hundraårsjubileum om akademiens grundare Axel F Enström. Då upptäckte jag hur oerhört fascinerande världen var vid den här tiden. Det moderna Sverige bryter igenom, elektrifieringen var den stora grejen och ingenjörerna blev modernitetens förlossare. Jag insåg då att jag saknade en bok som var skriven från ingenjörens vinkel och som visar hur ingenjörerna haft betydelse praktiskt taget överallt, även i våra vardagsliv.

Vad har varit roligast med att skriva boken?

– I arbetet med minnesskriften hittade jag ett bortglömt porträtt av Axel F Engström som Isaac Grünewald målat. Jag såg det i ett pressklipp från 30-talet och lyckades så småningom få se målningen i verkligheten. Den är så vacker! Målningen var en kul grej, den finns också med i boken, men det roligaste i arbetet med att skriva boken har varit att fundera över vad ingenjörskonst egentligen är. Vad är det som gör den så speciell? Det var en intressant nöt att knäcka.

Och vad har du kommit fram till?

– För mig är en ingenjör en problemlösare. Ingenjören skiljer sig från hantverkaren genom att ha ett systematiskt angreppssätt där man testar och ändrar en sak i taget för att hitta lösningen, och från vetenskapsmannen genom att i första hand vilja lösa problemet – ibland utan att förstå varför.

Boken tar upp allt från industrins framväxt och snilleföretagen till ingenjörernas betydelse i välfärdsutvecklingen och vårt vardagsliv. Finns det någon speciell del i boken som varit extra intressant att skriva om?

– När vi berättar historien så är det ofta enstaka figurer som står i förgrunden, som LM Ericsson, Gustaf de Laval eller Sven Wingquist. Men ingenjören är sällan ensam. För mig har det varit intressant att beskriva hur ingenjörskollektivet som arbetslag lär sig mer genom att samarbeta och tillsammans utforska nya lösningar.

– Ingenjörskonsten är också så mycket mer än uppfinningarna. Att exempelvis kunna rena vatten genom att filtrera det på ett sätt som efterliknar naturen var en upptäckt som varit avgörande för befolkningen av städerna. Ingenjörskonsten handlar om lösningar som gett oss vatten och avlopp, belysning och vägar – allt som haft stor betydelse i vårt vardagsliv och för framväxten av ett modernt samhälle.

Vad tror du om framtiden för ingenjörskonsten?

Nyfiken på mer?

Den 2 oktober arrangerar Sveriges Ingenjörer ett webbinarium med Gunnar Wetterberg.

Under webbinariet beskriver han hur ingenjörskonsten tagit form och vad den betytt, från snilleföretagen över kloakerna, dagens ingenjörskollektiv och hela samhällets organisation och klimat. Läs mer här.

– Så länge det finns människor så kommer vi att behöva ingenjörer som löser våra problem. Men våra största tekniska genombrott är också våra största utmaningar, som exempelvis elektrifieringen, bilen, flyget, kärnkraften och datorn. Jag tror att ingenjörerna är oumbärliga för att vi ska dra nytta av forskningens möjligheter, men för att hantera dem på ett klokt sätt behöver de samspela med andra.

Vad hoppas du att läsaren tar med sig när de har läst din bok?

– Jag hoppas att den här boken kan hjälpa den teknologiska och humanistiska kulturen att närma sig varandra. Att ingenjörerna lär sig mer om vilka de är i ett historiskt sammanhang, men även att många andra läser boken och får en bredare naturvetenskaplig/teknisk allmänbildning. Det tror jag är viktigt för att vi ska kunna hantera de tekniska möjligheterna på ett förnuftigt sätt.

Anna Nyström

2 KOMMENTARER

  1. Förra året var jag på turistresa till Georgien och besökte bl.a. Gori, Stalins födelsestad. Utanför Stalinmuseet stod hans järnvägsvagn uppställd på ett stycke räls. Den var grön, inte röd som man kunde tro. På hjulaxlarna stod SKF med våra bokstäver, inte kyrilliska. Det imponerade.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Han har skrivit en spänningsroman om matematik  

0
När ingenjören Martin Ljungqvist läst en bok av Dan Brown och en om matematik fick han idén att skriva en spänningsroman om teknik, matematik och kryptering.

Så tacklar du tristessen

0
Uttråkad på jobbet? Bryt monotonin, skapa aktiviteter att se fram emot och ta dig tid att ringa din kollega för att surra bort en stund. 
Lennart Hedström, TRR

Ingenjörer fick nytt jobb snabbare 2020 än 2019

3
Trots pandemin minskade tiden för uppsagda ingenjörer att få ny sysselsättning 2020, visar trygghetsrådet TRR:s statistik. En förklaring kan vara att vi ändrar attityd när det är kris.   
Lantmäteriet

De får 5 000 kronor till hemmakontoret

3
På Lantmäteriet har alla anställda fått 5000 kronor extra på decemberlönen som de kan använda för att förbättra hemmakontoret.

Alltid redo! Två ingenjörer har valts till Scouternas ordförande

1
När Scouterna nyligen valde ny styrelse blev det två ingenjörer som delar på ordförandeskapet. Läs intervjun med Ida Texell och Viktor Lundqvist.
Äldre och yngre kollega

Ingenjörers arbetslöshet minskar något – men skillnad mellan åldersgrupperna

5
Arbetslösheten för ingenjörer har varit i det närmaste oförändrad på 1,6–1,7 procent hela hösten. Men utvecklingen skiljer sig mellan åldersgrupperna.
Daniel Ek, Spotify

Så mycket tjänar it-topparna – och några andra

0
Ur årets listor över dem som tjänar mest har vi tagit fram dem som har koppling till ingenjörer. Tonvikten ligger på it, men här finns också några andra.

Peter Larsson ska samordna industriprojekt i norr

0
Flera stora företagsetableringar och investeringar pågår och planeras i Norrbotten och Västerbotten. Regeringen har utsett Peter Larsson på Sveriges Ingenjörer att koordinera insatserna.

Så hanterar du gnälliga kollegor

0
Visst är det bra att framföra kritik, men vad gör du om du känner att klagomålen tar över och riskerar att skada verksamheten?
Camilla Hartman Frilander, arbetschef, och Sanna Svensson, platschef, på Peab i Örebro visar upp behållaren med tamponger som nu sätts upp på arbetsplatserna.

Peab i Örebro inför gratis tamponger på byggen

0
"Byggarbetsplatser ligger inte alltid centralt vilket också kan göra det svårt att hinna iväg på rasten för att handla om man glömt skydd", säger arbetschef Camilla Hartman Frilander.  

VI REKOMMENDERAR

Hoppjerka eller trotjänare?

Hoppjerka eller trotjänare? Så gör du om nya jobbet inte känns bra

1
Inte nöjd med nya jobbet? Du är inte ensam, men hur ser framtida arbetsgivare på om du endast stannar en kortare tid på din nya arbetsplats?

TOPPLISTA