Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Arbetsliv Besviken minister vill se nya mål för kvinnliga professorer

Besviken minister vill se nya mål för kvinnliga professorer

Rekryteringen av kvinnliga professorer går för långsamt. ”Regeringens mål är att vi ska ha den allra bästa kvaliteten på utbildning i Sverige och då måste vi ha jämställda karriärvägar” säger Matilda Ernkrans, minister för högre utbildning och forskning.

Inom tio år ska hälften av de nyrekryterade professorerna på våra lärosäten vara kvinnor. Men enligt en rapport från Universitetskanslersämbetet, UKÄ, som presenterades i juni är det hittills få lärosäten som nått sina delmål. På vissa håll har andelen nyrekryterade kvinnliga professorer till och med minskat under perioden 2017-2019.

– Det är klart att jag är besviken att det går så långsamt. Andelen kvinnor som blir professorer ökar alldeles för långsamt och det trots att hälften av alla lektorer är kvinnor, säger Matilda Ernkrans, minister för högre utbildning och forskning.

Kön ska inte vara ett hinder i karriären

Tidigare i höst kallade hon ett antal rektorer vid universitet och högskolor till ett möte där frågan diskuterades. Matilda Ernkrans intryck från mötet är att det finns ett starkt engagemang för frågan, både bland de som kommit långt och bland de som ännu inte nått sina mål. Och att rekryteringsmål är ett viktigt verktyg i det fortsatta arbetet med jämställdhet på lärosätena.

– Det var ett bra och konstruktivt möte, men förutsättningarna för att nå målen är olika. Jag är övertygad om att vi behöver rekryteringsmål, men det jag får fundera på är om de kan utformas annorlunda och vara mer lärosätesspecifika, säger hon.

För Matilda Ernkrans och regeringen är jämställdhetsarbetet inom akademin en viktig och prioriterad fråga. Universitet och högskolor är den största offentliga arbetsplatsen med cirka 78 000 anställda och 400 000 studenter. Jämställdhetsarbetet är centralt, inte bara för att vara en bra förebild, utan även för att säkerställa att svensk utbildning håller en hög kvalitet där man tillvaratar den kompetens som finns.

– Regeringens mål är att vi ska ha den allra bästa kvaliteten på utbildning i Sverige och då måste vi ha jämställda karriärvägar. Man ska kunna göra karriär utan att bli utsorterad på vägen på grund av kön, poängterar Matilda Ernkrans.

Få har nått målen

Enligt siffrorna från UKÄ har lärosätena på en övergripande nivå misslyckats med att nå delmålen för 2017-2019. De flesta lärosäten hamnade inom ett spann på 10 procentenheter från sina respektive mål, där majoriteten rekryterade en lägre andel jämfört med målet. Exempelvis skulle 48 procent av de nyrekryterade professorerna på Uppsala universitet vara kvinnor. Men av de 157 professorer som rekryterades under perioden var bara 36 procent kvinnor.

Även inom enskilda forskningsområden har utvecklingen varit trög. Det är endast inom medicin och hälsovetenskap som andelen kvinnor ökar. Inom ämnesområdet teknik har andelen kvinnor bland nyrekryterade professorer minskat under perioden, från 33 procent till 25 procent.

Matilda Ernkrans tror att en förklaring kan vara att tidsspannet är väldigt kort och därför kan slå hårt för vissa lärosäten och ämnesområden, men konstaterar samtidigt att akademin har ett ansvar att göra mer. Otrygga anställningar, sexuella trakasserier och tendensen att rekrytera de som liknar en själv är faktorer som gör det svårare för kvinnor att ta sig fram, även inom akademin.

– En framgångsfaktor för att lyckas i jämställdhetsarbetet är att man jobbar systematiskt med frågan och har bra arbetssätt för att utveckla karriärvägar som är öppna för både män och kvinnor. Dessutom är ledarnas engagemang helt avgörande, frågan måste drivas med övertygelse från högsta ledningen, säger hon.

Större hänsyn till olikheter

En slutsats från mötet med rektorerna är att många har tagit steg framåt, men att det finns mycket kvar att göra. Rekryteringsmål är en åtgärd bland flera som kan bidra till förändring. För att komma vidare från diskussionen om att lärosätenas olikheter gör det svårare för exempelvis tekniska lärosäten att nå målen, tror hon att man behöver ta större hänsyn till olikheterna när nya mål ska sättas.

– Rekryteringsmål är en viktig styråra, de påverkar hur man tar sig an jämställdhetsarbetet. Att det behövs mål är jag övertygad om, men hur de kommer att utformas får jag återkomma till när den nya forskningspropositionen ska presenteras i slutet av året, säger Matilda Ernkrans.

Anna Nyström

2 KOMMENTARER

  1. Matilda skulle förstå bättre efter att ha lyssnat på det norska programmet Hjernevask eller genom att läsa böcker som The blank skate från toppforskare som Steven Pinker
    Det finns ingen anledning att tro att alla människor gillar samma saker och inte heller att tro att kvinnor och män generellt skulle gilla samma saker.
    Vetenskapliga studier visar oftast att människans förmåga och prioriteringar beror ungefär lika mycket på arv (gener) som på miljö. Strävan efter Jämlikhet måste gälla att få till så lika förutsättningar som möjligt. Vad resultatet sedan blir beror på varje individ. Det är tillräckligt svårt att få till så rättvisa förutsättningar som möjligt och detta börjar med förskolan.
    Kvotering är en dålig och orättvis idé. Hur skulle det se ut om vi börjar kvotering av idrottare
    Skulle vi lotta fram Sara Sjöström och Zlatan Ibrahimovic för att inte tala om. Nobelpristagare?
    Mvh Per

  2. Som jag förstår Matilda Ernkrans skall man skall kvotera in kvinnor utan att använda ordet ”kvotering”.
    Citat:
    ”Regeringens mål är att vi ska ha den allra bästa kvaliteten på utbildning i Sverige och då måste vi ha jämställda karriärvägar. Man ska kunna göra karriär utan att bli utsorterad på vägen på grund av kön, poängterar Matilda Ernkrans”.
    Samtidigt står det.
    ”Exempelvis skulle 48 procent av de nyrekryterade professorerna på Uppsala universitet vara kvinnor.”
    Det är svårt att se det som någonting annat än att män skall väljas bort baserat på kön.
    Dessutom är risken överhängade att man missar målet om ”bästa kvaliteten på utbildning” om man skall ha könstillhörighet som ett av de viktigaste urvalskriterierna utan att driva andra krav som, kunskap, ledarförmåga, intresse, idérikedom, skicklighet att förmedla kunskap osv.
    Man får inte blanda ihop jämlika förutsättningar med utfall.
    Att få uppdrag baserat på kön, religion eller entnisk tillhörighet bör motarbetas, inte framhållas som ett gott exempel.
    Målet skall vara färgblindhet.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

IT, finans, bygg och kemi

Rekordlåg arbetslöshet – men skillnad mellan inriktningarna

0
Arbetslösheten bland Sveriges Ingenjörers medlemmar är nu nere på 1,0 procent – den näst lägsta nivån på tio år. Men arbetslösheten skiljer sig mellan olika inriktningar och för vissa har den svängt mycket under pandemin.   
Ingenjörsfullmäktige 2021

Hittills: 17 listor ställer upp i Ingenjörsvalet

0
I vår är det val till Ingenjörsfullmäktige och den 15 februari är det deadline för att registrera listor till valet. Hittills har 16 listor anmält sig och nu kan enskilda ingenjörer också ställa upp i valet. 

Så svarar du chefen som nobbar ditt lönekrav

0
För att lyckas med lönesamtalet är det viktigt att fundera på vad chefen kommer att svara på ditt lönekrav. Läs om ombudsmannens tips för hur du bemöter chefens argument.

“Varför existerar dåligt ledarskap fortfarande?”

0
Varför finns det så många dåliga chefer, trots all kunskap vi har om ledarskap? Det är en fråga som vi borde diskutera mer, menar professor Anders Örtenblad.
Pengar, KTH, Ericsson

Lön, antagningspoäng och att jobbet inte känns kul – det här läste flest 2021

0
Vad säger jag när chefen nobbar mitt lönekrav? Är det ett problem att Ericsson vill överge fasta arbetsplatser? Varför krävdes det en ingenjör för att avslöja bluffen i Allra?

Nu ska arbetsgivarna avgöra vad som är friskvård

0
Nu ska arbetsgivarna själva bestämma hur friskvårdsbidraget ska användas. Men det blir inte fritt fram för vad som helst. Reglerna har inte förändrats. 

Cykelförmån och avdrag för jobb på annan ort – här är nya lagarna 2022

0
Den 1 januari 2022 trädde en rad lagändringar i kraft. Här är åtta som påverkar arbetslivet.
Frost

Goda helger önskar Ingenjören! Vi är tillbaka 10 januari

0
Nu gör vi uppehåll, men är tillbaka igen den 10 januari.

Min kollega är lat – vad ska jag göra?

1
Vad gör man med kollegor som inte engagerar sig, som levererar i sista minuten och gör bara exakt det som förväntas? Så här svarar psykologen.
Unga ingenjörer

Nästan fem gånger fler ingenjörer examineras i dag än i slutet av 70-talet

12
För 40 år sedan examinerades 1 500 ingenjörer per år. Nu är antalet 7 300.   

VI REKOMMENDERAR

Man som slappnar av framför julgran

Så gör du för att stressa ner i jul

1
Låt inte julen bli ytterligare en stressfaktor. Här ger experterna sina bästa tips för att stressa ner i jul - och för att slippa stressa när du börjar jobba igen.

TOPPLISTA