Så många nya utbildningsplatser får lärosätena

Regeringen vill satsa ytterligare 1,7 miljarder på högskolan. Men det är inte fritt fram för lärosätena att göra egna prioriteringar. Merparten av stödet är öronmärkt. Se tabellen som visar antalet utbildningsplatser på lärosätena som utbildar ingenjörer.  

Rekordmånga sökte hösten 2020 till universitet och högskolor för att studera. Därför föreslår regeringen i höstbudgeten ökade anslag som motsvarar nästan 19 000 nya platser för helårsstudenter hösten 2021.

I tallen nedan visas antalet nya utbildningsplatser på varje lärosäte (som har ingenjörsutbildningar) men det är viktigt att förstå att det långt ifrån enbart handlar om nya platser på grundutbildningarna (och inte heller enbart utbildningsprogram för ingenjörer). Sammanlagt 5 200 nya permanenta utbildningsplatser ska lärosätena ta fram men det extra stödet ska också räcka till:

  • högskoleförberedande utbildningar (bland annat tekniskt basår),
  • vidareutbildningar för yrkesverksamma,
  • utbildningsplatser riktade mot arbetslösa
  • KPU-utbildningar (Kompletterande Pedagogisk Utbildning för att ge akademiker lärarbehörighet).
Lärosäte Utbildningsplatser (helårsstudenter) 2021
Kungliga Tekniska Högskolan 1 576
Uppsala universitet 1 510
Lunds universitet 1 380
Chalmers tekniska högskola 1 005
Umeå universitet 907
Linköpings universitet 899
Linnéuniversitetet 708
Malmö universitet 704
Karlstads universitet 592
Högskolan i Jönköping 518
Mälardalens högskola 512
Örebro universitet 509
Mittuniversitetet 489
Luleå tekniska universitet 471
Högskolan i Borås 463
Högskolan i Gävle 439
Högskolan i Skövde 411
Högskolan Väst 373
Högskolan i Halmstad 368
Högskolan i Dalarna 336
Högskolan i Kristianstad 335
Blekinge tekniska högskola 263

Fler platser på tekniskt basår

Luleå tekniska universitet får nästa höst en förstärkning som motsvarar 471 nya utbildningsplatser.

– Anslaget är uppdelat på flera av våra yrkesutbildningar. LTU utbildar både ingenjörer, sjuksköterskor och lärare, tre yrken som alla är klassade som bristyrken. Dessutom är medlen öronmärkta för satsningar mot olika studentgrupper, säger Mats Näsström, prodekan, tekniska fakultetsnämnden.

Högskoleförberedande utbildningar, främst tekniskt basår, är en utbildning som kommer att byggas ut rejält. Regeringen vill att LTU tar fram 165 nya utbildningsplatser till nästa höst.

– Då kommer vi också kunna erbjuda utbildningen på distans, vilket vi inte har haft tidigare, säger Mats Näsström.

I det extra anslaget till LTU för hösten 2021 finns också medel motsvarande 74 platser öronmärkta för livslångt lärande, 97 platser för bristyrkesutbildningar, 22 platser riktade mot arbetslösa och motsvarande 84 platser på master eller magisternivå.

Vilka grundutbildningar som LTU kommer att bygga ut på är inte klart i detalj men Mats Näsström berättar om hur prioriteringarna ser ut bland ingenjörsprogrammen.

– Vi vill satsa på de program där söktrycket är högt och det är främst civilingenjörsprogram. Det tjänar inget till att öka på program som har tomma platser. Högskoleingenjörsprogrammen har ett lägre söktryck, undantaget datateknik som är extremt populärt.

Tre civilingenjörsprogram på LTU med ett högt söktryck är industriell ekonomi, rymdteknik och arkitektur. Där kan högskolan utan problem ta in fler studenter.

Mer fokus på högskoleingenjörer

KTH är det lärosäte som får flest utbildningsplatser i regeringens satsning 2021, totalt
1 576 nya platser.  En betydande del av anslaget är öronmärkt för de behörighetsutgivande utbildningarna. Redan i höstas lanserade KTH två nya basårsprogram på distans med campusträffar. Dels ett som liknar de befintliga basårsprogrammen, dels ett som enbart ger behörighet till högskoleingenjörsutbildning.

– Många är osäkra på om de vill bli civilingenjör och behöver bara de kurser som krävs för att söka högskoleingenjörsutbildningar. Det ger dem en kortare väg till arbetsmarknaden, säger Leif Kari, vicerektor för utbildning.

Det här får också konsekvenser för KTHs prioriteringar bland grundutbildningarna. Studenter som har gått en basårsutbildning på KTH är garanterad plats på en grundutbildning (dock inte garanterat sitt förstahandsval).

– Bygger vi ut basårsutbildningarna måste vi förbereda oss på att fler studenter får en garantiplats. När vi satsar på basårsutbildning för att bli högskoleingenjör måste vi förbereda oss på ett högre söktryck på högskoleingenjörsprogrammen.

Vår bedömning är att vi måste öka utbildningsplatserna på högskoleingenjörsprogram mer än på civilingenjörsprogram. Högskoleingenjör datateknik är extremt populärt och kommer sannolikt att få fler platser, säger Leif Kari.

Men han påpekar att det är flera faktorer som påverkar vilka program som kommer att byggas ut. Förutom söktryck är det också lärarresurser och bra lokaler.

KTH har också fått extra anslag för vidareutbildningar av yrkesverksamma ingenjörer, något som Leif Kari säger är efterlängtat eftersom KTH under många år tvingats dra ner på anslagsfinansierade vidareutbildningar.

– Vi har utbildat över takbeloppet i flera år och det innebär att om vi utbildar fler kan vi inte få pengar för dessa studenter. För att dra i handbromsen har vi tvingats dra ner på det anslagsfinansierade livslånga lärandet. Regeringens satsning är viktig eftersom utbildningsbehovet av yrkesverksamma ingenjörer kommer att vara väsentligt större framöver än det varit tidigare. Men vi skulle önska oss att satsningen var mer långsiktig.

Är ingenjör ett bristyrke

Utbildningsminister Matilda Ernkrans påpekar att lärosätena har ett ansvar för fort- och vidareutbildning och nu hon ser ett behov av att förtydliga ansvaret.

Matilda Ernkrans, , minister för högre utbildning och forskning.
Foto: Kristian Pohl/Government Offices of Sweden

– Därför har regeringen under våren skickat ut en remiss med ett förslag om en ändring i högskolelagen för att tydliggöra universitetens och högskolornas ansvar för det livslånga lärandet, säger hon.

Ingenjör är en av de yrkesgrupper som regeringen tidigare har pekat ut som bristyrke, men nu är beskedet inte lika tydligt.

– Regeringen gjorde en specifik satsning 2018 på att bygga ut ingenjörsutbildningarna. Det finns fortfarande indikationer på brist både på kort och lång sikt. Samtidigt som arbetsmarknaden förändras snabbt.

Bedömer regeringen att ingenjör är ett bristyrke? 

– Vi har  inte slagit fast vad som utgör ett bristyrke utan gett exempel på områden, bland annat data och IT. Universitet och högskolor ska dimensionera utbildningsutbudet utifrån bland annat arbetsmarknadens behov och utifrån det göra en bedömning om inriktning för utbyggnaderna.

6 kommentarer

  • Kim Samuelsson

    Så regeringen beställer fram sammanlagt 14768 (!) nya utbildningsplatser på högskolornas ingenjörsutbildningar. Detta trots att ingenjörer inte identifierats som ett bristyrke generellt. Varför, kan man ju undra?

    Om jag förstår saken rätt så har Sveriges Ingenjörers inställning de senaste åren varit att det inte råder brist på ingenjörer heller (men det är oklart om har ansett att det även råder ett överskott?). Nu har det alltså fattats beslut om ett väldigt stort antal ytterligare utbildningsplatser. Så hur påverkar det Sveriges Ingenjörers inställning? Anser man nu att det kommer råda överskott på högskoleutbildade ingenjörer (om ett par år när personerna som nu antas till utbildningarna börjar komma ut på arbetsmarknaden)?

    30 oktober 2020
    • Karin Virgin

      Utbildningsplatserna i tabellen avser inte enbart på utbildningar för att bli ingenjör. Tabellen visar hur många platser respektive lärosäte får. KTH och Chalmers utbildar enbart ingenjörer medan övriga lärosäten erbjuder utbildningar inom många områden. Vårdutbildningar är ett exempel på bristyrke som lärosätena ska prioritera. Dessutom avser denna satsning inte bara platser på grundutbildningen utan också också på vidareutbildning av yrkesverksamma, basår för att ge sökande behörighet, KPU för att ge akademiker lärarbehörighet, särskilda satsningar på masterprogram med mera./Redaktionen

      02 november 2020
      • Sanna

        För de högskolor som inte enbart har ingenjörsutbildningar, måste man vänta till någon gång under 2021 för att se hur högskolorna väljer att fördela platserna mellan olika utbildningar? Vet ni om det kommer någon sammanställning på det då, eller hur kan man få reda på hur det faktiska utfallet blir?

        Oavsett vilket så kommer det bli en väldig massa nya utbildningsplatser på högskolornas ingenjörsutbildningar. Så mycket är ju klart redan nu. Så jag är också intresserad av att veta hur Sveriges Ingenjörer ser på det här beslutet. Är deras uppfattning att det kommer bli överskott på högskoleutbildade ingenjörer (när de personer som nu antas börjar komma ut på arbetsmarknaden, eller något år efter det)? Har ni möjlighet att be SI kommentera den frågan här?

        03 november 2020
        • Karin Virgin

          Hej! Hösten 2021 blir det möjligt att summera antalet nya platser på grundutbildningarna för ingenjörer efter regeringens stora satsning. När det gäller frågan om Sveriges Ingenjörers syn på utbyggnaden av ingenjörsutbildningarna – läs gärna den här artikeln som Ingenjören skrev i maj.
          https://ingenjoren.se/2020/05/28/nu-ska-utbyggnaden-av-ingenjorsutbildningar-granskas/ /Redaktionen

          03 november 2020
          • Karl

            Jag läste igenom artikeln ni länkade till. Men där finns inget svar på frågan om SIs bedömning är att det kommer bli överskott på högskoleutbildade ingenjörer, efter den här senaste utbildningsexpansionen. SI borde ge ett tydligt svar på detta. För många verkar vilja veta.

            05 november 2020

Lämna en kommentar

Senaste nytt