Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Ingenjören Så många nya utbildningsplatser får lärosätena

Så många nya utbildningsplatser får lärosätena

Regeringen vill satsa ytterligare 1,7 miljarder på högskolan. Men det är inte fritt fram för lärosätena att göra egna prioriteringar. Merparten av stödet är öronmärkt. Se tabellen som visar antalet utbildningsplatser på lärosätena som utbildar ingenjörer.  

Rekordmånga sökte hösten 2020 till universitet och högskolor för att studera. Därför föreslår regeringen i höstbudgeten ökade anslag som motsvarar nästan 19 000 nya platser för helårsstudenter hösten 2021.

I tallen nedan visas antalet nya utbildningsplatser på varje lärosäte (som har ingenjörsutbildningar) men det är viktigt att förstå att det långt ifrån enbart handlar om nya platser på grundutbildningarna (och inte heller enbart utbildningsprogram för ingenjörer). Sammanlagt 5 200 nya permanenta utbildningsplatser ska lärosätena ta fram men det extra stödet ska också räcka till:

  • högskoleförberedande utbildningar (bland annat tekniskt basår),
  • vidareutbildningar för yrkesverksamma,
  • utbildningsplatser riktade mot arbetslösa
  • KPU-utbildningar (Kompletterande Pedagogisk Utbildning för att ge akademiker lärarbehörighet).
Lärosäte Utbildningsplatser (helårsstudenter) 2021
Kungliga Tekniska Högskolan 1 576
Uppsala universitet 1 510
Lunds universitet 1 380
Chalmers tekniska högskola 1 005
Umeå universitet 907
Linköpings universitet 899
Linnéuniversitetet 708
Malmö universitet 704
Karlstads universitet 592
Högskolan i Jönköping 518
Mälardalens högskola 512
Örebro universitet 509
Mittuniversitetet 489
Luleå tekniska universitet 471
Högskolan i Borås 463
Högskolan i Gävle 439
Högskolan i Skövde 411
Högskolan Väst 373
Högskolan i Halmstad 368
Högskolan i Dalarna 336
Högskolan i Kristianstad 335
Blekinge tekniska högskola 263

Fler platser på tekniskt basår

Luleå tekniska universitet får nästa höst en förstärkning som motsvarar 471 nya utbildningsplatser.

– Anslaget är uppdelat på flera av våra yrkesutbildningar. LTU utbildar både ingenjörer, sjuksköterskor och lärare, tre yrken som alla är klassade som bristyrken. Dessutom är medlen öronmärkta för satsningar mot olika studentgrupper, säger Mats Näsström, prodekan, tekniska fakultetsnämnden.

Högskoleförberedande utbildningar, främst tekniskt basår, är en utbildning som kommer att byggas ut rejält. Regeringen vill att LTU tar fram 165 nya utbildningsplatser till nästa höst.

– Då kommer vi också kunna erbjuda utbildningen på distans, vilket vi inte har haft tidigare, säger Mats Näsström.

I det extra anslaget till LTU för hösten 2021 finns också medel motsvarande 74 platser öronmärkta för livslångt lärande, 97 platser för bristyrkesutbildningar, 22 platser riktade mot arbetslösa och motsvarande 84 platser på master eller magisternivå.

Vilka grundutbildningar som LTU kommer att bygga ut på är inte klart i detalj men Mats Näsström berättar om hur prioriteringarna ser ut bland ingenjörsprogrammen.

– Vi vill satsa på de program där söktrycket är högt och det är främst civilingenjörsprogram. Det tjänar inget till att öka på program som har tomma platser. Högskoleingenjörsprogrammen har ett lägre söktryck, undantaget datateknik som är extremt populärt.

Tre civilingenjörsprogram på LTU med ett högt söktryck är industriell ekonomi, rymdteknik och arkitektur. Där kan högskolan utan problem ta in fler studenter.

Mer fokus på högskoleingenjörer

KTH är det lärosäte som får flest utbildningsplatser i regeringens satsning 2021, totalt
1 576 nya platser.  En betydande del av anslaget är öronmärkt för de behörighetsutgivande utbildningarna. Redan i höstas lanserade KTH två nya basårsprogram på distans med campusträffar. Dels ett som liknar de befintliga basårsprogrammen, dels ett som enbart ger behörighet till högskoleingenjörsutbildning.

– Många är osäkra på om de vill bli civilingenjör och behöver bara de kurser som krävs för att söka högskoleingenjörsutbildningar. Det ger dem en kortare väg till arbetsmarknaden, säger Leif Kari, vicerektor för utbildning.

Det här får också konsekvenser för KTHs prioriteringar bland grundutbildningarna. Studenter som har gått en basårsutbildning på KTH är garanterad plats på en grundutbildning (dock inte garanterat sitt förstahandsval).

– Bygger vi ut basårsutbildningarna måste vi förbereda oss på att fler studenter får en garantiplats. När vi satsar på basårsutbildning för att bli högskoleingenjör måste vi förbereda oss på ett högre söktryck på högskoleingenjörsprogrammen.

Vår bedömning är att vi måste öka utbildningsplatserna på högskoleingenjörsprogram mer än på civilingenjörsprogram. Högskoleingenjör datateknik är extremt populärt och kommer sannolikt att få fler platser, säger Leif Kari.

Men han påpekar att det är flera faktorer som påverkar vilka program som kommer att byggas ut. Förutom söktryck är det också lärarresurser och bra lokaler.

KTH har också fått extra anslag för vidareutbildningar av yrkesverksamma ingenjörer, något som Leif Kari säger är efterlängtat eftersom KTH under många år tvingats dra ner på anslagsfinansierade vidareutbildningar.

– Vi har utbildat över takbeloppet i flera år och det innebär att om vi utbildar fler kan vi inte få pengar för dessa studenter. För att dra i handbromsen har vi tvingats dra ner på det anslagsfinansierade livslånga lärandet. Regeringens satsning är viktig eftersom utbildningsbehovet av yrkesverksamma ingenjörer kommer att vara väsentligt större framöver än det varit tidigare. Men vi skulle önska oss att satsningen var mer långsiktig.

Är ingenjör ett bristyrke

Utbildningsminister Matilda Ernkrans påpekar att lärosätena har ett ansvar för fort- och vidareutbildning och nu hon ser ett behov av att förtydliga ansvaret.

Matilda Ernkrans, , minister för högre utbildning och forskning.
Foto: Kristian Pohl/Government Offices of Sweden

– Därför har regeringen under våren skickat ut en remiss med ett förslag om en ändring i högskolelagen för att tydliggöra universitetens och högskolornas ansvar för det livslånga lärandet, säger hon.

Ingenjör är en av de yrkesgrupper som regeringen tidigare har pekat ut som bristyrke, men nu är beskedet inte lika tydligt.

– Regeringen gjorde en specifik satsning 2018 på att bygga ut ingenjörsutbildningarna. Det finns fortfarande indikationer på brist både på kort och lång sikt. Samtidigt som arbetsmarknaden förändras snabbt.

Bedömer regeringen att ingenjör är ett bristyrke? 

– Vi har  inte slagit fast vad som utgör ett bristyrke utan gett exempel på områden, bland annat data och IT. Universitet och högskolor ska dimensionera utbildningsutbudet utifrån bland annat arbetsmarknadens behov och utifrån det göra en bedömning om inriktning för utbyggnaderna.

Karin Virgin

6 KOMMENTARER

  1. Så regeringen beställer fram sammanlagt 14768 (!) nya utbildningsplatser på högskolornas ingenjörsutbildningar. Detta trots att ingenjörer inte identifierats som ett bristyrke generellt. Varför, kan man ju undra?

    Om jag förstår saken rätt så har Sveriges Ingenjörers inställning de senaste åren varit att det inte råder brist på ingenjörer heller (men det är oklart om har ansett att det även råder ett överskott?). Nu har det alltså fattats beslut om ett väldigt stort antal ytterligare utbildningsplatser. Så hur påverkar det Sveriges Ingenjörers inställning? Anser man nu att det kommer råda överskott på högskoleutbildade ingenjörer (om ett par år när personerna som nu antas till utbildningarna börjar komma ut på arbetsmarknaden)?

    • Utbildningsplatserna i tabellen avser inte enbart på utbildningar för att bli ingenjör. Tabellen visar hur många platser respektive lärosäte får. KTH och Chalmers utbildar enbart ingenjörer medan övriga lärosäten erbjuder utbildningar inom många områden. Vårdutbildningar är ett exempel på bristyrke som lärosätena ska prioritera. Dessutom avser denna satsning inte bara platser på grundutbildningen utan också också på vidareutbildning av yrkesverksamma, basår för att ge sökande behörighet, KPU för att ge akademiker lärarbehörighet, särskilda satsningar på masterprogram med mera./Redaktionen

      • För de högskolor som inte enbart har ingenjörsutbildningar, måste man vänta till någon gång under 2021 för att se hur högskolorna väljer att fördela platserna mellan olika utbildningar? Vet ni om det kommer någon sammanställning på det då, eller hur kan man få reda på hur det faktiska utfallet blir?

        Oavsett vilket så kommer det bli en väldig massa nya utbildningsplatser på högskolornas ingenjörsutbildningar. Så mycket är ju klart redan nu. Så jag är också intresserad av att veta hur Sveriges Ingenjörer ser på det här beslutet. Är deras uppfattning att det kommer bli överskott på högskoleutbildade ingenjörer (när de personer som nu antas börjar komma ut på arbetsmarknaden, eller något år efter det)? Har ni möjlighet att be SI kommentera den frågan här?

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Satsningar på lön och karriär – så lockar regionerna ingenjörer

0
Särskilda lönesatsningar och möjlighet till fler karriärvägar har blivit nödvändiga för att regionerna ska klara att rekrytera ingenjörer.

Mer pengar till forskning när MDH blir universitet

1
Anslagen till forskningen kommer i det närmaste att fördubblas när Mälardalens högskola blir universitet.

Därför vill (relativt många) kvinnliga ingenjörer jobba i offentlig sektor

2
Andelen kvinnor bland ingenjörerna är lägst i privat sektor. Högst ligger kommunerna, följt av stat, region och högskola. Att kvinnor attraheras av offentlig sektor har sina förklaringar.

Distans eller kontor – måste alla följa samma regler?

1
Maral Babapour Chafi får årets Levipris för forskning om aktivitetsbaserade kontor. Nu forskar hon om hur vi bäst kombinerar arbete på kontor och distans.

Blunda inte för misstagen – men se upp med fallgroparna

0
Hur hanterar du fel och misstag på din arbetsplats? Att ta ansvar är viktigt, men se upp för fallgroparna. 

Över 20 000 i studiebidrag – för alla som jobbat

16
20 458 kronor i studiebidrag per månad under ett år. Det ska alla som jobbat i åtta år kunna få från vårterminen 2023 - även de som inte har kollektivavtal.

Nya grepp krävs för att säkra kompetensen i norr

0
Grönt stål, batteritillverkning och satsning på vätgas. Så här jobbar företagen för att säkra kompetensen för framtiden.
Västervik

Facket varnar: Kan bli reallönesänkning

0
Sveriges Ingenjörer i Västerviks kommun protesterar mot att kommunen bara vill avsätta 2,0 procent för löneökningar under 2022.

Ingenjören valde bort storstaden – fann drömjobb och hus på landsbygden

1
Civilingenjören Lisa Jodensvi har följt trenden. Hon flyttade från en lägenhet i Göteborg till en prästgård i Ångermanland.

Så skapar du en hjärnvänlig arbetsplats

1
Precis som muskler så blir även hjärnan trött av ansträngning. Här är några knep för att skapa en mer hjärnvänlig arbetsplats.

VI REKOMMENDERAR

IT, finans, bygg och kemi

Så skiljer sig ingenjörers löner mellan branscherna

4
I vilka branscher tjänar ingenjörer mest? Inom IT, bygg, telekom – eller bank? Här är statistik över det relativa löneläget för ingenjörer inom 16 branschavtal.

TOPPLISTA