Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Arbetsliv Skyddsombudens oro: "Svårare att uppfatta hur folk mår"

Skyddsombudens oro: ”Svårare att uppfatta hur folk mår”

Hemarbete och möten via digitala kanaler påverkar även skyddsombudens möjligheter att utföra sitt uppdrag. Den stora utmaningen är att se hur kollegorna mår, berättar skyddsombuden på Stora Enso och Hitachi ABB Powergrids.

Coronan har på kort tid förändrat arbetsvardagen då många från en dag till en annan beordrades jobba hemifrån.

– För en del går det jättebra, de trivs med de fördelar som hemarbetet för med sig, medan andra inte står ut. Den farhågan kom upp tidigt i våras när vi började arbeta hemifrån, berättar Annika Berndtsson som är skyddsombud på Stora Enso i Karlstad.

Ser vilka som är på plats

På anläggningen i Karlstad jobbar de med forskning och utveckling och en hel del uppgifter måste fortfarande göras på plats i laboratorier. Av de cirka 80 personer som arbetar där har drygt 50 arbetat hemifrån sedan den 13 mars. Annika Berndtsson konstaterar att de, liksom alla andra, var helt oförberedda på att plötsligt börja arbeta hemifrån, men att de haft ett bra samarbete med ledningen för att lösa de utmaningar som uppstod. Att låna hem stolar, tangentbord och skärmar har inte varit något problem och för de som inte har bra förutsättningar för att jobba hemma finns det möjlighet att jobba på kontoret.

– Vi har en funktion för incheckning via Teams där vi talar om när vi är på kontoret. På så vis blir det tydligt vilka som är där och vi kan se till att det inte är för många där samtidigt, berättar hon.

Skyddsronderna pausades

En effekt av restriktionerna kring corona var att även arbetet med de fysiska skyddsronderna pausades, eftersom ingen trodde att detta skulle bli så långvarigt. Annika Berndtsson berättar att de nu kommit igång med digitala skyddsronder och att de under hösten så smått börjat göra fysiska skyddsronder igen, men med färre personer som deltar. Hon har även bistått kollegor via telefon när de gör riskbedömningar av arbetsmiljön.

– Vi förstod tidigt att den psykosociala arbetsmiljön var en stor risk och det är något som vi försöker hjälpa varandra att hålla koll på, säger hon.

Under sommaren har Stora Enso bland annat utvecklat sitt avvikelsesystem för arbetsmiljö så att medarbetarna ska kunna göra riskbedömningar även för hemarbete. Här ställer de frågor både om den fysiska arbetsmiljön och ergonomi, men även om sådant som påverkar den psykosociala arbetsmiljön. Systemet används dock inte bara för att uppmärksamma risker, utan även för att sprida goda exempel, tips och råd till varandra.

Svårare att se hur folk mår

Även annat arbete med säkerheten har förändrats, med tätare möten och större fokus på coronarelaterade frågor. Idag träffas skyddsombuden och ledningen varannan tisdag för att stämma av smittoläget, men även diskutera ergonomi och säkerhet för hemarbetarna.

– Men den stora utmaningen är att ha koll på den som inte mår bra och som inte är öppen med det. Det är betydligt svårare att upptäcka när man inte möts i vardagen, säger Annika Berndtsson.

Skyddsombudens utmaningar med fokus på hemarbete under coronan var också ämnet för en digital träff för skyddsombud som Sveriges Ingenjörer arrangerade i slutet av oktober. En av deltagarna var Helen Langer som är skyddsombud på Hitachi ABB Powergrids i Ludvika.

– Det var en otrolig boost att få träffa andra och komma ur sin egen lilla bubbla, säger hon.

Fler risker i pandemins spår

Helen Langer berättar att de fått bra stöd från företaget och att det aldrig varit någon tvekan om att alla ska ha den utrustning de behöver för att kunna jobba effektivt hemifrån – något som hon under mötet insåg inte varit självklart i andra verksamheter.

Checklistor distansarbete

Prevent har publicerat nya checklistor för arbetsmiljö på distans, både på individnivå och på mer övergripande nivå. Läs mer på Prevents webbsida.

De psykosociala utmaningarna är däremot mycket större och mötet blev något av en ögonöppnare för henne. Helen Langer konstaterar att de hela tiden jobbat utifrån att hemarbetet är en tillfällig lösning. Fokus har varit att de ska tillbaka till det vanliga sättet att jobba och diskussionerna har handlat om att ta fram planer för en smidig återgång. Men i takt med att datumet för återgång hela tiden flyttats fram har hon insett att de kommer att behöva jobba ännu mer med de psykosociala frågorna och hur man klarar hemarbete över en längre tid.

Dessutom poängterar hon att det finns andra risker med covid-19-situationen och all oro det innebär, allt från alkoholmissbruk till våld i hemmet och skilsmässor.

– Det finns så mycket elände som vi behöver vara vaksamma över. Men det är svårt att uppfatta hur folk mår när man inte möter deras blickar och inte kan få den där pratstunden vid kaffemaskinen, förklarar hon.

Långt till normalt läge

Detta är något som de pratade en hel del om under mötet och en konkret idé som hon tar med sig från mötet är att ringa oftare och prata med sina kollegor, bara för att höra hur de mår. Men framför allt ser hon att detta är en viktig fråga att lyfta i ledningsgruppen.

– Målet för oss har alltid varit att vi ska tillbaka till det normala. Men det kan dröja länge, kanske år till och med. Hur hanterar vi riskerna, inte bara de fysiska utan även de psykosociala? Det är en fråga som jag tar med mig till ledningsgruppen, säger hon.

Anna Nyström

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Sveriges Ingenjörer på Ericsson: ”Inte nu igen”

0
Efter invasionen av Ukraina har Ericsson sökt och beviljats tillstånd för export till Ryssland. Men bolaget har hävdat att exporten upphört.  Det har fått Sveriges Ingenjörer på Ericsson att reagera med besvikelse.
Ingenjörer i riksdagen 2022

Fler ingenjörer i riksdagen efter valet

0
De senaste två mandatperioderna har 12–13 av riksdagens 349 ledamöter varit ingenjörer. Nu har antalet ökat till minst 18 – och alla partier har minst en ledamot som är ingenjör.

Här är de 21 vanligaste frågorna om omställningsstudiestödet

0
Från den 1 oktober kan du söka stöd för att börja plugga nästa år med upp till 80 procent av lönen. Sveriges Ingenjörers förhandlingschef Camilla Frankelius svara på 21 frågor om hur stödet fungerar.

Så söker du omställningsstudiestödet – en guide i sex steg

0
Den 1 oktober öppnar ansökan för att söka omställningsstudiestödet. Ingenjören  guidar dig i sex steg genom ansökningsprocessen. 

När Volvo Cars ställer om måste ingenjörerna ställa om

0
Om åtta år ska Volvo Cars inte längre göra bilar med förbränningsmotorer. För många ingenjörer på Volvo krävs att de kompetensutvecklar sig för att klara framtidens produktion och utvecklingsarbete.

8 av 10 unga ingenjörer vill bli chef

0
Bland ingenjörer under 40 år kan 80 procent tänka sig att bli chef. Det finns tecken på att den administrativa belastningen på chefer har minskat men fler pressas av oklara förväntningar och orealistiska mål.
V-huset LTH

Så skiljer andelen kvinnliga professorer mellan högskolorna – och inriktningarna

0
19,4 procent av professorerna inom teknik i Sverige är kvinnor. Här är statistiken och kommentarer från Lund, Jönköping och Högskolan Väst.  

Se upp så att flextiden inte blir en arbetsmiljöfälla

0
Flextid är en uppskattad förmån, men det finns också risker. Läs på hur avtalet är tänkt att tillämpas på din arbetsplats och var vaksam på hur mycket du egentligen jobbar.

Myndigheter med växtvärk – så här gör de för att hantera den 

0
Flera statliga myndigheter ligger i startgroparna för en kraftig tillväxt. Tusentals nya medarbetare ska anställas – och en stor del är ingenjörer.
Kraftledningar

Sveriges Ingenjörer Syd och Väst: Ta ställning för ett elprisområde

1
Sveriges Ingenjörer bör ta ställning för att Sverige bara ska ha ett elprisområde. Det föreslår Sveriges Ingenjörer Syd och Väst i en av de 39 motioner som kommit in till Ingenjörsfullmäktige.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Borde man prata mer om lön på arbetsplatsen?

3
Kan öppna löner vara ett sätt att öka pressen på arbetsgivaren att höja lönerna? Sveriges Ingenjörers förhandlingsexpert ger sin syn på saken.

TOPPLISTA