Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Forskning & utbildning Forskning Så kan forskningen leda till större nytta

Så kan forskningen leda till större nytta

Fördubblat stöd till innovationer, nytt system för utvärdering av lärosäten och en bredare definition av nyttiggörande. Det är några förändringar som Alf Karlsson föreslår i sin utredning om hur lärosätena kan bli bättre på att få ut mer nytta av forskningen.

Hur fungerar innovationssystemet på våra lärosäten, får vi ut full effekt av innovationskraften? Den frågan har Alf Karlsson jobbat med i drygt ett år sedan han i oktober förra året fick uppdraget av regeringen att utreda och komma med förslag på hur innovationssystemet kan förbättras. Nu har han lämnat över utredningen till regeringen.

– Har vi ett effektivt innovationssystem, får vi ut resultat och gör vi rätt saker? Svaret på den frågan är nej, konstaterar Alf Karlsson.

Uppdraget är otydligt

Han ser flera problem med systemet som det ser ut idag. Förutsättningarna för hur man kan jobba med nyttiggörande av forskningsresultat ser väldigt olika ut på olika lärosäten och i olika delar av landet. Samarbetet mellan lärosäten och industri fungerar ibland bra, ibland inte alls. Systemet med innovationskontor, inkubatorer och holdingbolag ser olika ut vid olika lärosäten.

Dessutom saknas det tydlighet i uppdraget att jobba med nyttiggörande. Utan ett system för uppföljning och utvärdering blir resultaten helt beroende av hur den enskilda rektorn väljer att driva frågan.

– En av de saker som jag insett under det här året är hur mycket allt hänger på ledarskapet. En rektor som driver frågan, som är stolt över sitt innovationsarbete får helt andra resultat än de som aldrig uppmärksammar och uppmuntrar sina forskare att jobba med sina idéer, poängterar han.

Även kunskap kan leda till nytta

I utredningen föreslår Alf Karlsson ett nytt system för innovationer som går ut på att uppmuntra och belöna de som tar nyttiggörandet på allvar och som gör det i samarbete med andra aktörer. Här föreslår han även att själva begreppet ”nyttiggörande” vidgas till att även omfatta kunskap som produceras på högskolorna. Nyttiggörande ska inte bara handla om resultat som leder till patent och produkter. Det kan även handla om en förbättrad produktionsprocess, nya arbetssätt inom vården eller förbättrade beräkningsmodeller inom ekonomi.

Alf Karlsson

– Nyttiggörande är resultat av både forskning och kunskaper, det kan vara både kommersiellt och icke kommersiellt. Även i utbildningsverksamhet uppstår ny kunskap som behöver komma samhället till godo, förklarar Alf Karlsson.

Ny modell för utvärdering

För att öka trycket på behovet av att jobba med nyttiggörande vill han även se ett tydligt system med utvärdering och uppföljning. Här föreslår han att Universitetskanslersämbetet, UKÄ, får i uppdrag att ta fram en modell för att årligen utvärdera lärosätena. Vilka resultat har utbildning- och forskningsverksamheten lett till, hur har lärosätena uppfyllt sitt uppdrag att jobba med nyttiggörande? Vart fjärde år tar Vinnova ett samlat grepp om resultaten och presenterar det som ett underlag för regeringen inför kommande forskningsproposition.

– Det blir en redovisning där regeringen får se resultaten av de pengar som de har satsat på innovationssystemet, berättar Alf Karlsson.

Läs också: Så kan Sverige få ut mer av forskningen

Utvärderingen är sedan tänkt att ligga till grund för kommande års satsningar. De lärosäten som får bäst resultat får därmed mer pengar för innovationskontor. För att uppmuntra och ge extra stöd områden där man ser ytterligare behov av forskning, exempelvis inom läkemedelsforskning eller energi, föreslår han att man inrättar tematiska innovationskontor där lärosäten kan gå ihop med andra lärosäten och aktörer för att samarbeta kring den forskningen.

– Jag tror att det skulle vara en viktig signal till näringslivet och ge extra drivkraft så att fler vill vara med och satsa.

Höj kunskapen om immaterialrätt

Ett annat område som Alf Karlsson lyfter i utredningen är immaterialrätten. Han konstaterar att kunskapen om immaterialrätt ofta är låg, även bland företrädare på innovationskontoren. När ska man ansöka om industriellt rättsskydd? Vilka konsekvenser kan det få om man publicerar en artikel med resultat som skulle kunna bli en produkt? Risken är att resultat kan gå förlorade.

Här föreslår Alf Karlsson att högskolorna bör ta fram strategier för hur de kan stödja sina studenter, doktorander och forskare i processen att skydda de immateriella tillgångar som uppstår vid högskolorna, men även hur högskolan kan skydda sina egna immateriella rättigheter. Dessutom vill han ge PRV ett tydligare uppdrag att öka kunskapen kring immaterialrättsliga frågor vid högskolorna.

Mer pengar till innovation

För att finansiera förändringarna föreslår Alf Karlsson att högskolornas medel omfördelas så att det blir en fördubbling av anslagen till innovation. Totalt innebär det att anslagen ökas med 400 miljoner kronor till totalt 800 miljoner kronor per år. Detta är dock en liten del av de totala anslagen till högskolan som under 2020 uppgick till cirka 47 miljarder kronor.

– Den modell som jag föreslår innebär att idéer utvecklas mycket mer, mycket tidigare och i samarbete mellan lärosäten, innovationskontor och näringsliv. Min förhoppning är att det ska leda till att fler innovationer och kunskaper nyttiggörs framöver, säger Alf Karlsson.

I utredningen föreslår Alf Karlsson bland annat:

  • Mer pengar till innovationskontoren, totalt 168 miljoner kronor per år.
  • Mer pengar för att verifiera och utveckla idéer. Det så kallade VTF-stödet utökas till 100 miljoner kronor per år.
  • Ökad kunskap om entreprenörskap. 20 miljoner kronor satsas på ett nytt center för entreprenörskap med uppdraget att höja lärosätenas kunskap på området.
  • Utökade innovationsuppdrag. Regeringen kan besluta om tematiska innovationskontor som startas av två eller flera högskolor i samverkan. Anslagen uppgår till minst 25 miljoner kronor per år, eller 100 miljoner kronor under en fyraårsperiod.
  • Nytt finansieringsbolag. För att öka tillgången till företagsfinansiering över hela landet föreslås att de högskolor som förvaltar holdingbolag tillsammans bildar ett gemensamt ägt aktiebolag som ansvarar för finansieringsfrågor, stödfunktioner samt återrapportering. 30 miljoner kronor avsätts till detta.
  • Ny modell för utvärdering. Vinnova och UKÄ får i uppdrag att ta fram en mer exakt modell för hur arbetet med uppföljning och utvärdering av nyttiggörandet ska genomföras.
  • Ökad kunskap om immaterialrätt. PRV och Arbetsgivarverket ska arbeta för att främja ett lärande inom immaterialrätt och därmed bidra till ett förbättrat skydd av immateriella rättigheter. Dessutom får högskolorna i uppdrag att ta fram högskolespecifika strategier för hantering av immateriella tillgångar.
  • Kulturförändringar. Utredningen föreslår att forskningsråden och de statliga forskningsstiftelserna ska arbeta för att påverka attityden till nyttiggörande och bidra till att olika hinder uppmärksammas och åtgärdas.

Anna Nyström

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Han har skrivit en spänningsroman om matematik  

0
När ingenjören Martin Ljungqvist läst en bok av Dan Brown och en om matematik fick han idén att skriva en spänningsroman om teknik, matematik och kryptering.

Så tacklar du tristessen

0
Uttråkad på jobbet? Bryt monotonin, skapa aktiviteter att se fram emot och ta dig tid att ringa din kollega för att surra bort en stund. 
Lennart Hedström, TRR

Ingenjörer fick nytt jobb snabbare 2020 än 2019

3
Trots pandemin minskade tiden för uppsagda ingenjörer att få ny sysselsättning 2020, visar trygghetsrådet TRR:s statistik. En förklaring kan vara att vi ändrar attityd när det är kris.   
Lantmäteriet

De får 5 000 kronor till hemmakontoret

3
På Lantmäteriet har alla anställda fått 5000 kronor extra på decemberlönen som de kan använda för att förbättra hemmakontoret.

Alltid redo! Två ingenjörer har valts till Scouternas ordförande

1
När Scouterna nyligen valde ny styrelse blev det två ingenjörer som delar på ordförandeskapet. Läs intervjun med Ida Texell och Viktor Lundqvist.
Äldre och yngre kollega

Ingenjörers arbetslöshet minskar något – men skillnad mellan åldersgrupperna

5
Arbetslösheten för ingenjörer har varit i det närmaste oförändrad på 1,6–1,7 procent hela hösten. Men utvecklingen skiljer sig mellan åldersgrupperna.
Daniel Ek, Spotify

Så mycket tjänar it-topparna – och några andra

0
Ur årets listor över dem som tjänar mest har vi tagit fram dem som har koppling till ingenjörer. Tonvikten ligger på it, men här finns också några andra.

Peter Larsson ska samordna industriprojekt i norr

0
Flera stora företagsetableringar och investeringar pågår och planeras i Norrbotten och Västerbotten. Regeringen har utsett Peter Larsson på Sveriges Ingenjörer att koordinera insatserna.

Så hanterar du gnälliga kollegor

0
Visst är det bra att framföra kritik, men vad gör du om du känner att klagomålen tar över och riskerar att skada verksamheten?
Camilla Hartman Frilander, arbetschef, och Sanna Svensson, platschef, på Peab i Örebro visar upp behållaren med tamponger som nu sätts upp på arbetsplatserna.

Peab i Örebro inför gratis tamponger på byggen

0
"Byggarbetsplatser ligger inte alltid centralt vilket också kan göra det svårt att hinna iväg på rasten för att handla om man glömt skydd", säger arbetschef Camilla Hartman Frilander.  

VI REKOMMENDERAR

Hoppjerka eller trotjänare?

Hoppjerka eller trotjänare? Så gör du om nya jobbet inte känns bra

1
Inte nöjd med nya jobbet? Du är inte ensam, men hur ser framtida arbetsgivare på om du endast stannar en kortare tid på din nya arbetsplats?

TOPPLISTA