Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Forskning & utbildning Forskning Så kan forskningen leda till större nytta

Så kan forskningen leda till större nytta

Fördubblat stöd till innovationer, nytt system för utvärdering av lärosäten och en bredare definition av nyttiggörande. Det är några förändringar som Alf Karlsson föreslår i sin utredning om hur lärosätena kan bli bättre på att få ut mer nytta av forskningen.

Hur fungerar innovationssystemet på våra lärosäten, får vi ut full effekt av innovationskraften? Den frågan har Alf Karlsson jobbat med i drygt ett år sedan han i oktober förra året fick uppdraget av regeringen att utreda och komma med förslag på hur innovationssystemet kan förbättras. Nu har han lämnat över utredningen till regeringen.

– Har vi ett effektivt innovationssystem, får vi ut resultat och gör vi rätt saker? Svaret på den frågan är nej, konstaterar Alf Karlsson.

Uppdraget är otydligt

Han ser flera problem med systemet som det ser ut idag. Förutsättningarna för hur man kan jobba med nyttiggörande av forskningsresultat ser väldigt olika ut på olika lärosäten och i olika delar av landet. Samarbetet mellan lärosäten och industri fungerar ibland bra, ibland inte alls. Systemet med innovationskontor, inkubatorer och holdingbolag ser olika ut vid olika lärosäten.

Dessutom saknas det tydlighet i uppdraget att jobba med nyttiggörande. Utan ett system för uppföljning och utvärdering blir resultaten helt beroende av hur den enskilda rektorn väljer att driva frågan.

– En av de saker som jag insett under det här året är hur mycket allt hänger på ledarskapet. En rektor som driver frågan, som är stolt över sitt innovationsarbete får helt andra resultat än de som aldrig uppmärksammar och uppmuntrar sina forskare att jobba med sina idéer, poängterar han.

Även kunskap kan leda till nytta

I utredningen föreslår Alf Karlsson ett nytt system för innovationer som går ut på att uppmuntra och belöna de som tar nyttiggörandet på allvar och som gör det i samarbete med andra aktörer. Här föreslår han även att själva begreppet ”nyttiggörande” vidgas till att även omfatta kunskap som produceras på högskolorna. Nyttiggörande ska inte bara handla om resultat som leder till patent och produkter. Det kan även handla om en förbättrad produktionsprocess, nya arbetssätt inom vården eller förbättrade beräkningsmodeller inom ekonomi.

Alf Karlsson

– Nyttiggörande är resultat av både forskning och kunskaper, det kan vara både kommersiellt och icke kommersiellt. Även i utbildningsverksamhet uppstår ny kunskap som behöver komma samhället till godo, förklarar Alf Karlsson.

Ny modell för utvärdering

För att öka trycket på behovet av att jobba med nyttiggörande vill han även se ett tydligt system med utvärdering och uppföljning. Här föreslår han att Universitetskanslersämbetet, UKÄ, får i uppdrag att ta fram en modell för att årligen utvärdera lärosätena. Vilka resultat har utbildning- och forskningsverksamheten lett till, hur har lärosätena uppfyllt sitt uppdrag att jobba med nyttiggörande? Vart fjärde år tar Vinnova ett samlat grepp om resultaten och presenterar det som ett underlag för regeringen inför kommande forskningsproposition.

– Det blir en redovisning där regeringen får se resultaten av de pengar som de har satsat på innovationssystemet, berättar Alf Karlsson.

Läs också: Så kan Sverige få ut mer av forskningen

Utvärderingen är sedan tänkt att ligga till grund för kommande års satsningar. De lärosäten som får bäst resultat får därmed mer pengar för innovationskontor. För att uppmuntra och ge extra stöd områden där man ser ytterligare behov av forskning, exempelvis inom läkemedelsforskning eller energi, föreslår han att man inrättar tematiska innovationskontor där lärosäten kan gå ihop med andra lärosäten och aktörer för att samarbeta kring den forskningen.

– Jag tror att det skulle vara en viktig signal till näringslivet och ge extra drivkraft så att fler vill vara med och satsa.

Höj kunskapen om immaterialrätt

Ett annat område som Alf Karlsson lyfter i utredningen är immaterialrätten. Han konstaterar att kunskapen om immaterialrätt ofta är låg, även bland företrädare på innovationskontoren. När ska man ansöka om industriellt rättsskydd? Vilka konsekvenser kan det få om man publicerar en artikel med resultat som skulle kunna bli en produkt? Risken är att resultat kan gå förlorade.

Här föreslår Alf Karlsson att högskolorna bör ta fram strategier för hur de kan stödja sina studenter, doktorander och forskare i processen att skydda de immateriella tillgångar som uppstår vid högskolorna, men även hur högskolan kan skydda sina egna immateriella rättigheter. Dessutom vill han ge PRV ett tydligare uppdrag att öka kunskapen kring immaterialrättsliga frågor vid högskolorna.

Mer pengar till innovation

För att finansiera förändringarna föreslår Alf Karlsson att högskolornas medel omfördelas så att det blir en fördubbling av anslagen till innovation. Totalt innebär det att anslagen ökas med 400 miljoner kronor till totalt 800 miljoner kronor per år. Detta är dock en liten del av de totala anslagen till högskolan som under 2020 uppgick till cirka 47 miljarder kronor.

– Den modell som jag föreslår innebär att idéer utvecklas mycket mer, mycket tidigare och i samarbete mellan lärosäten, innovationskontor och näringsliv. Min förhoppning är att det ska leda till att fler innovationer och kunskaper nyttiggörs framöver, säger Alf Karlsson.

I utredningen föreslår Alf Karlsson bland annat:

  • Mer pengar till innovationskontoren, totalt 168 miljoner kronor per år.
  • Mer pengar för att verifiera och utveckla idéer. Det så kallade VTF-stödet utökas till 100 miljoner kronor per år.
  • Ökad kunskap om entreprenörskap. 20 miljoner kronor satsas på ett nytt center för entreprenörskap med uppdraget att höja lärosätenas kunskap på området.
  • Utökade innovationsuppdrag. Regeringen kan besluta om tematiska innovationskontor som startas av två eller flera högskolor i samverkan. Anslagen uppgår till minst 25 miljoner kronor per år, eller 100 miljoner kronor under en fyraårsperiod.
  • Nytt finansieringsbolag. För att öka tillgången till företagsfinansiering över hela landet föreslås att de högskolor som förvaltar holdingbolag tillsammans bildar ett gemensamt ägt aktiebolag som ansvarar för finansieringsfrågor, stödfunktioner samt återrapportering. 30 miljoner kronor avsätts till detta.
  • Ny modell för utvärdering. Vinnova och UKÄ får i uppdrag att ta fram en mer exakt modell för hur arbetet med uppföljning och utvärdering av nyttiggörandet ska genomföras.
  • Ökad kunskap om immaterialrätt. PRV och Arbetsgivarverket ska arbeta för att främja ett lärande inom immaterialrätt och därmed bidra till ett förbättrat skydd av immateriella rättigheter. Dessutom får högskolorna i uppdrag att ta fram högskolespecifika strategier för hantering av immateriella tillgångar.
  • Kulturförändringar. Utredningen föreslår att forskningsråden och de statliga forskningsstiftelserna ska arbeta för att påverka attityden till nyttiggörande och bidra till att olika hinder uppmärksammas och åtgärdas.

Anna Nyström

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Bisarra krav på utländska forskare

0
Går Migrationskommitténs förslag igenom kommer tusentals utländska forskare och ingenjörer att tvingas lämna landet. Det skriver Ulrika Lindstrand och Mats Ericson i en debattartikel.
Stefan Westergård med Freedesk

Ingenjören som skapade mellanting mellan ståbord och ölbackar

1
Under pandemin har många staplat skokartonger eller haft datorn på strykbrädan för att kunna stå och jobba. Men civilingenjören Stefan Westergård hade redan en egen lösning.   

Därför behövs ingenjörer i det fackliga arbetet

0
Att engagera sig fackligt är både roligt och utvecklande. "Det är en häftig resa att göra" säger Jörgen Lundqvist, ombudsman på Sveriges Ingenjörer.

Nytt jobb vid 60 – Lourdes tog stöd av facket och lyckades

0
Byggnadsingenjören Lourdes Valencia var lite orolig inför chansen att få nytt jobb som 60-åring. Envishet och goda råd från Sveriges Ingenjörer var betydde mycket för att hon lyckades.
Sveriges Ingenjörers styrelse 2020-2021

Fem platser i styrelsen uppe för omval – nu vill valberedningen få förslag

0
Vid Ingenjörsfullmäktige i höst är fem av platserna i Sveriges Ingenjörers förbundsstyrelse uppe för omval. Nu vill valberedningen få förslag på personer som vill vara med och ser till att förbundet är relevant.

Därför blir vi utmattade av digitala möten

0
Forskare vid Stanford University har identifierat fyra orsaker till zoom-trötthet, och vad du själv kan göra för att undvika att drabbas av det.

Högskolans otrygga anställningar ses över

0
Regeringen har gett Universitetskanslersämbetet i uppdrag att se över lärosätenas anställningsformer och karriärvägar.

”Många i parlamentet lyssnar för att jag är ingenjör”

0
I början av februari klev den svenska miljöingenjören Emma Wiesner in på sin nya arbetsplats, Europaparlamentet i Bryssel.. Om några månader börjar arbetet som hon verkligen ser fram emot.

Lönen ska höjas när ansvaret förändras

2
Har du fått nya arbetsuppgifter eller kanske till och med en ny roll? Säger chefen att din lön ska justeras vid nästa lönerevision? Läs varför det är ett dåligt förslag.  

Arbetsgivarna där ingenjörsstudenterna helst vill ha jobb

0
Google toppar för fjärde året i rad listan över de mest attraktiva arbetsgivarna för civilingenjörsstudenter. Kan du gissa vilka andra arbetsgivare som är mest eftertraktade bland ingenjörsstudenter?

VI REKOMMENDERAR

Hitta världens bästa onlinekurser för ingenjörer

2
Massive Open Online Course – MOOC – är kurser på nätet, gratis och öppna för vem som helst. Läs hur MOOC fungerar och vilka kurser för ingenjörer som rankas högst.

TOPPLISTA