Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Forskning & utbildning Hållbar industri i fokus för LTU-satsning

Hållbar industri i fokus för LTU-satsning

Luleå tekniska universitet satsar 28 miljoner kronor i Creaternity, ett omfattande program där man med hjälp av artificiell intelligens, telekommunikation och sensorteknik vill hitta vägar för den cirkulära ekonomin.

Om vi ska klara miljö- och klimatmålen måste även industrin tänka om och hitta nya affärsmodeller och smarta lösningar för ett mer hållbart resursutnyttjande. Det är bakgrunden till att Luleå tekniska universitet, LTU, nu tar ett helhetsgrepp om området. Under drygt fyra år satsar de 28 miljoner kronor på Creaternity, ett program där närmare 100 forskare inom 25 olika forskningsämnen utforskar hållbar materialanvändning i en uppkopplad och cirkulär ekonomi.

– Detta är en ambitiös satsning och ett led i universitetets vision om att forma framtiden genom nydanande utbildningar och banbrytande forskningsresultat, säger Karl Andersson, professor i distribuerade datorsystem och en av två verksamhetsledare för Creaternity.

Slit och släng-eran är förbi

Drivkraften till en mer hållbar industri är att hitta nya affärsmodeller där det lönar sig att utveckla produkter som håller länge och som kan repareras och återvinnas istället för att kasseras. Ett av de områden som Creaternity fokuserar på är därför cirkulära affärsmodeller, där man exempelvis säljer en funktion istället för en produkt.

SKF är ett av de företag som är engagerade i Creaternity. För dem innebär en cirkulär affärsmodell att de säljer rotation istället för kullager. Det betyder att SKF behåller ägandet av själva lagret, vilket gör att det blir mer intressant ur ett affärsmässigt perspektiv att designa kullagret så att det håller längre.

Komponenter som kommunicerar

Hur själva produkterna konstrueras är också intressant ur ett cirkulärt perspektiv. Ett annat företag som Creaternity jobbar med är Electrolux. Där vill forskarna vid LTU använda så kallad modularisering för att skapa cirkulär ekonomi. Det innebär att tvättmaskinen byggs upp av ett antal moduler som kan uppgraderas vid behov, eller ersättas när de går sönder. Då kan just den delen av maskinen bytas ut, lagas och används igen i en annan maskin.

Creaternity

Tvärvetenskapligt forskningsprogram inom LTU som samlar närmare 100 forskare inom 25 olika forskningsämnen. Tillsammans tar de ett helhetsgrepp om industrins hållbarhetsutmaningar. Läs mer om satsningen här.

– Genom att använda sig av små komponenter som kan bytas ut kan vi ge produkterna en längre livslängd och även återanvända de delar som byts ut, berättar Karl Andersson.

Genom att koppla upp och göra produkterna intelligenta kan man även ta detta ett steg längre. Med den senaste tekniken inom artificiell intelligens, telekommunikation och sensorteknik kan produkter och processer tala om när de behöver bytas ut eller repareras.

– Vi tittar exempelvis på smart betong som kan larma om det blir en vattenskada i byggnaden. Det innebär att vi kan övervaka och ta tag i problem i tid, men vi kan även få information om byggnaden för att exempelvis styra energiförsörjningen, säger Karl Andersson.

Digitalisering är på så vis en förutsättning för att samhället ska kunna ställa om till cirkulär ekonomi.

Forskarskola startar i höst

Till hösten planerar Creaternity att starta en forskarskola som täcker in elva olika forskningsområden inom bland annat digitala tvillingar, vattenrening, återvinning av rymdskrot och hållbara batterier.

Just nu pågår rekryteringarna och tanken är att ge doktoranderna kunskap och verktyg för att kunna avgöra hur jordens resurser används på bästa sätt.

– Under våren jobbar vi även med ett pilotprojekt som tittar närmare på vätgas och hur den forskningen kan tas vidare. Planen är presentera en rapport innan sommaren, säger Karl Andersson.

Anna Nyström

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Försvarsmakten

Så många distansjobbar på de 20 mest ingenjörstäta myndigheterna

0
Andelen distansjobb skiljer sig mycket mellan de myndigheter där många ingenjörer jobbar. Från Energimyndigheten, där 99 procent jobbar på distans, till Försvarsmakten och Polismyndigheten, där andelen är klart mindre.

”Kommunen behöver en part att bolla med”

0
Ökad delaktighet och möjlighet att påverka är två viktiga anledningar till att ingenjörerna i Gnesta ville dra igång ett facklig arbete.
Erika Svanström, ingenjör på Folkhälsomyndigheten

Ingenjör på Folkhälsomyndigheten: ”Intensivt men konstruktiv stämning”

0
Att jobba på Folkhälsomyndigheten har varit extra intensivt det gångna året – också för ingenjörerna.

Kreativa ingenjörer löser kriser i covidvården

0
För medicintekniska ingenjörer har det senaste året varit allt annat än normalt. Brist på utrustning och förbrukningsmaterial har krävt snabba beslut, hårt arbete och problemlösning.

Neddragningarna på Chalmers – så många fick gå

0
I juni varslade Chalmers 180 anställda om uppsägning. Nu är de fackliga förhandlingarna avslutade och uppsägningarna blev färre än befarat.
Karta över relativa löneläget per län

Så skiljer sig ingenjörernas löner mellan länen

6
Lönerna för ingenjörer skiljer sig ganska mycket över landet. Utifrån ett medelvärde på 100 ligger Stockholms län på 106,9 medan Västernorrland bara har 91,4.

Hemarbetet sätter arbetsmiljöarbetet på nya prov

1
Förutsättningarna för en god arbetsmiljö i hemmet varierar från person till person. Det behövs därför mer kunskap om hur man hanterar det på ett systematiskt sätt, konstaterar Myndigheten för arbetsmiljökunskap.

Bisarra krav på utländska forskare

25
Går Migrationskommitténs förslag igenom kommer tusentals utländska forskare och ingenjörer att tvingas lämna landet. Det skriver Ulrika Lindstrand och Mats Ericson i en debattartikel.
Stefan Westergård med Freedesk

Ingenjören med 12 språk skapade ett mobilt ståbord

1
Under pandemin har många staplat skokartonger eller haft datorn på strykbrädan för att kunna stå och jobba. Men civilingenjören Stefan Westergård hade redan en egen lösning.   

Därför behövs ingenjörer i det fackliga arbetet

0
Att engagera sig fackligt är både roligt och utvecklande. "Det är en häftig resa att göra" säger Jörgen Lundqvist, ombudsman på Sveriges Ingenjörer.

VI REKOMMENDERAR

Man som ligger i gräs

Så här fungerar förskottssemester

0
Enligt semesterlagens regler har alla rätt till 25 dagars semester per år. Men man har inte rätt till betald semester direkt när man börjar...

TOPPLISTA