Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Ingenjören Misslyckad satsning på att utbilda fler ingenjörer

Misslyckad satsning på att utbilda fler ingenjörer

Regeringens uppdrag till högskolorna att bygga ut ingenjörsutbildningarna har gett noll i resultat. Riksrevisionen har granskat utbyggnaden av utbildningar inom bristyrken. På ingenjörsprogrammen utbildas färre studenter än innan.

Inom flera yrkesgrupper har Sverige stor brist på högskoleutbildad arbetskraft. För att råda bot på problemet har regeringen gett universitet och högskolor uppdraget att ordna fler utbildningsplatser inom vissa bristyrken. Det handlar framför allt om läkar- tandläkar- och vårdutbildningar, lärar- och förskollärarutbildningar. Men också om ingenjörsutbildningar.

Regeringens riktade uppdrag har kritiserats från flera håll – framförallt på grund av att det är svårt för lärosätena att uppnå de mål som regeringen satt upp. I våras beslutade Riksrevisionen att granska regeringens styrning av högskolorna genom att se hur väl de lyckats nå målen och kartlägga hindren. Nyligen blev granskningen klar.

Satsningen gav färre studenter

Det var 2018 som åtta lärosäten fick uppdraget att bygga ut civilingenjörsutbildningarna med 1000 fler helårsstudenter under perioden 2018-2023. Ett delmål på 250 fler helårsstudenter skulle nås 2019. Resultatet blev det motsatta med 58 färre helårsstudenter 2019 än 2017. Antalet helårsstudenter hade minskat vid 5 av de 8 lärosäten som ingick i satsningen. Samtidigt ökade antalet helårsstudenter på flera av de lärosäten som inte fick utbyggnadsuppdrag.

För högskoleingenjörsutbildningar är resultatet ännu sämre. 18 lärosäten fick 2018 uppdraget att bygga ut utbildningarna med 600 fler helårsstudenter under perioden 2018-2021. Men 2019 hade de utvalda lärosätena 51 procent färre helårsstudenter än målet för perioden. Antalet helårsstudenter har minskat vid 11 av 18 lärosäten som tilldelats medel för att bygga ut högskoleingenjörsprogrammen.

Utbildning Mål – fler helårsstudenter Mål-år Måluppfyllelse inom avsedd tid Antal lärosäten som uppnått mål Antal lärosäten som fick uppdrag
Civilingenjörsutbildning 250 2019 –23% 3 8
Högskoleingenjörsutbildning 250 2019 –51% 6 18

 

Keili Saluveer, Riksrevisionen

– Även om utbyggnaden av både civil- och högskoleingenjörsutbildningen ska pågå till 2023 respektive 2021 framstår det redan nu som att det kommer vara svårt för många lärosäten att nå målen, säger Keili Saluveer på Riksrevisionen som ansvarat för granskningen.

Lärosäten som fick utbyggnadsuppdrag 2018

Civilingenjörsprogram:
Uppsala universitet
Lunds universitet
Umeå universitet
Linköpings universitet
Kungl. Tekniska högskolan
Luleå tekniska universitet
Blekinge tekniska högskola
Chalmers tekniska högskola

Högskoleingenjörs-program:
Uppsala universitet
Lunds universitet
Umeå universitet
Linköpings universitet
Kungl. Tekniska högskolan
Luleå tekniska universitet
Karlstads universitet
Linnéuniversitetet
Örebro universitet
Mittuniversitetet
Blekinge tekniska högskola
Mälardalens högskola
Högskolan i Halmstad
Högskolan Kristianstad
Högskolan i Skövde
Högskolan Väst
Chalmers tekniska högskola
Stiftelsen Högskolan i Jönköping

 

Regeringen har dessutom gjort en öronmärkt satsning på ingenjörsutbildningar med inriktning mot samhällsbyggnad. Det handlar om 450 fler helårsstudenter på civilingenjörsprogram och 270 fler på högskoleingenjörsprogram. Riksrevisionen anser att utformningen av uppdraget har varit så otydligt att resultatet inte går att följa upp.

Brist eller inte

När regeringen tog beslut om vilka utbildningar som skulle få riktade satsningar användes flera prognoser – främst från UKÄ och SCB – över behovet av olika kompetenser på sikt. För de flesta utbildningar tillfrågades också lärosätena om deras möjlighet att bygga ut. För civil- och högskoleutbildningar och läkarutbildningen tog regeringen däremot ingen kontakt med lärosätena innan beslutet om utbyggnad togs.

– När det gäller civil- och högskoleingenjörsutbildningar har vi noterat att det finns en oenighet bland olika aktörer i teknikbranschen. Vi kan också se att prognoserna inte ger en lika entydig bild av en brist på ingenjörer, som för övriga yrkesgrupper, säger Keili Saluveer.

Omöjligt uppdrag

Regeringen uppger att man också har tagit hänsyn till söktrycket på olika utbildningar, innan beslutet om riktade satsningar togs. Keili Saluveer tycker därför att det är anmärkningsvärt att högskoleingenjörsprogrammen, som har ett av de absolut lägsta söktrycken inom högskolan och dessutom mycket låg genomströmning, har byggts ut.

– Det låga söktrycket till högskoleingenjörsutbildningar har bekräftades av såväl lärosätenas årsredovisningar som i våra intervjuer med lärosäten. Inom vissa ingenjörsinriktningar finns det också brist på disputerad personal och lärosätena konkurrerar både med varandra och med näringslivet om sådan kompetens.

Satsa på antagna studenter

Regeringens satsningar på att bygga ut utbildningar inom bristyrken får alltså kritik för en rad brister men Riksrevisionen menar ändå att det kan vara en effektiv åtgärd om lärosätena har rätt förutsättningar.

– Finns inte förutsättningarna bör man istället överväga att i större utsträckning satsa på att de studenter som är antagna fullföljer utbildningen. Det skulle leda till högre genomströmning och i förlängningen till att fler tar examen, säger Keili Saluveer.

Även Sveriges Ingenjörer tycker att mer resurser för att utbildningarna ska hålla god kvalitet är viktigare än fler utbildningsplatser.

Ulrika Lindstrand
Ulrika Lindstrand

Ulrika Lindstrand, förbundsordförande för Sveriges Ingenjörer är inte ett dugg förvånad över vad Riksrevisionen kommit fram till. Nu är hon angelägen om att  slutsatserna leder till bättre utbildningspolitiska prioriteringar.

– Ingenjörsutbildningarna hör till programmen med flest avhopp. Bara ungefär hälften tar examen och så har det sett ut alltför länge. De satsningar som behöver göras i högskolan är inte på fler platser. Resurserna bör istället läggas på att höja anslagen per student, säger Ulrika Lindstrand.

Karin Virgin

10 KOMMENTARER

  1. Kanske dags att även införa konkurrensutsättning inom högskolan på samma sätt som inom andra skolformer. Låt fristående aktörer få bli huvudman för en högskola/universitet och visa om de klarar uppdraget bättre än de statliga aktörerna – Sverige behöver en större mångfald i högskolans utbud.
    Staffan Ström
    Rektor för The Summer University of Southern Stockholm
    1989-2005

  2. När det gäller genomströmningen kanske det vore en idé att satsa på att faktiskt utbilda eleverna även i grundskolan. Utan en bra grund blir det svårt att hänga med senare. Som det är nu vill man att eleverna ska skriva ”avancerade” rapporter när de inte har haft en chans att studera ämnet ordentligt. Till råga på eländet ska de komma med värderingar av källorna, vilket ofta inte är möjligt för lärarna heller, eftersom de är experter på området. Detta är extremt tidskrävande och trots att eleverna ägnar kvällar, helger och lov åt läxor har de sämre kunskaper än vi som gick i en i det närmaste läxfri ”flumskola” på 70-talet. Djupförståelse är viktigt, men för att nå dit krävs att man även kan fakta ordentligt! Något som föraktas av utbildningsetablissimanget i dagens Sverige.

  3. Detta stämmer inte riktigt. Om du tex vill komma in på Chalmers eller KTH måste du i princip ha A i alla ämnen plus meritpoäng. Detsamma gäller förmodligen också på de andra stora universiteten. Jag misstänker att utbyggnaden har gjorts på de mindre universiteten, men där vill få komma in eftersom det inte smäller lika högt att få en examen därifrån. När jag började på LiTH för drygt 30 år sedan tog man in över 200 studenter på varje inriktning. Hur många tar man in nu? 50?

    • Det där stämmer inte alls faktiskt.

      Du kan titta på antagningsstatistik från Universitets- och högskolerådet (UHR) här:
      https://statistik.uhr.se/

      Sök på civilingenjör och du kommer se att det finns ett stort antal civilingenjörsutbildningar som har väldigt låga antagningspoäng (precis över 15) samt låga högskolepoäng(<1). Det finns några enstaka civilingenjörsprogram på de stora tekniska högskolorna som sticker ut och har höga antagningskrav, men det är inte representativt för hur det ser ut generellt.

      Vad det gäller antalet antagna så stämmer det inte heller vad du skrev. Se artikel från Ingenjören här (som förvisso visar antal examinerade och inte antal utbildningsplatser):
      https://www.ingenjoren.se/2019/11/11/sa-manga-ingenjorer-tar-ut-examen/

      Så 1500 examinerade per år 1977/78, jämfört med ca 6000-7000 de senaste åren. Eftersom examinationsgraden dessutom sjunkit så är ökningen i "antal antagna till utbildningarna" ännu högre nu. Lägg sedan till alla andra examinerade från nya "ingenjörsliknande" utbildningar som systemvetare, datakunskap, YH-utbildningar, etc och ökningen är ännu större. Och som löken på laxen, ca 6000-7000 ingenjörer som tillkommer via arbetskraftsinvandring per år.

      Ingenjörsbrist? Skulle inte tro det.

      • Det är viktigt att påpeka att målet för utbyggnaden av utbildningarna är formulerat i antal helårsstudenter. Riksrevisionen har därför mätt antal helårsstudenter på utbildningarna, inte antal antagna eller examinerade. /Redaktionen

  4. Så klart att det inte gick. Så som har noterats på Ingenjören har lönerna för skrået halkat efter övriga tjänstemannayrken de senaste 20+ åren. ( https://www.ingenjoren.se/2017/05/05/ny-strategi-ska-ge-ingenjorer-lonelyft/ )

    Då blir det som DN noterade att de blir med Lärarrekryteringen, bara för att de dyker upp utbildningsplatser så betyder det inte att man kan konkurera om elever. Rekryterande företag måste se till att det lönar sig att vara ingenjör och då är det pengapåsen som måste fram.

    Det är nästan som att arbetsmarknaden är just en marknad …

    • Det kompenseras genom att antalet YH-utbildade inom teknikområdet ökar kraftigt och numera delar arbetsmarknad med civilingenjörer, samt arbetskraftsinvandringen av ingenjörer (främst inom IT-området).

      Så det är ett enormt nettotillskott av arbetskraft inom ”ingenjörsområdet”, trots att expansionen av högskolornas ingenjörsutbildningar inte genomförts i samma takt som regeringen beställt.

      Vid lönesättningen placeras för övrigt sedan alla i fördefinierade ”roller” (mjukvaruutvecklare, CAD-designer, etc) så alla får ungefär samma lön oavsett utbildning och kvalifikationsnivå.

      Tänk om läkare, sjuksköterskor och undersjuksköterskor alla hade placerats i rollen ”sjukvårdspersonal” och behandlats på samma vis.

  5. ”Inom flera yrkesgrupper har Sverige stor brist på högskoleutbildad arbetskraft. För att råda bot på problemet har regeringen gett universitet och högskolor uppdraget att ordna fler utbildningsplatser inom vissa bristyrken. Det handlar framför allt om läkar- tandläkar- och vårdutbildningar, lärar- och förskollärarutbildningar. Men också om ingenjörsutbildningar.”

    Kan vi sluta upprepa denna lögn om att de är brist på ingenjörer. Om de hade varit brist på ingenjörer hade lönerna gått upp inte ner.
    Låter iaf som att dagens ungdomar är smarta nog att se igenom lögnen och inte söker sig till yrket.

Lämna ett svar till Staffan ström Avbryt svar

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Coop Märsta

IT-attacken mot Coop: ”Verkligheten är något annat än träning”

0
Coops IT-chef berättar om attacken. ”Det goda som kommit ut av det är att andra kan använda oss för att lyfta IT-säkerheten till styrelsenivå.”

Nytt avtal för ingenjörer i kommuner

0
I januari träder nya branschavtal i kraft som berör ingenjörer inom kommunal verksamhet. Flexibla arbetstider och arbetstidsförkortning var de stora knäckfrågorna i förhandlingarna.

Styrelsen svarar: Så ska överskottet användas

2
Hur ska överskottet från den tillfälliga höjningen av medlemsavgiften användas? Ingenjören frågade förbundsstyrelsens ordförande Ulrika Lindstrand.

Facket larmar om arbetsmiljöbrister på Paradox

0
Medarbetare på spelföretaget Paradox larmar nu om problem med diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Och särskilt utsatta är kvinnorna.

Arbetslösheten för ingenjörer nästan som före pandemin

0
I augusti låg arbetslösheten för ingenjörer på 1,3 procent – bara 0,1 procent över nivån två år tidigare. Samtidigt deltar fler ingenjörer i program hos Arbetsförmedlingen.

Civilingenjören som avslöjade pensionsbluffen i Allra

1
Varför krävdes det en civilingenjör i teknisk fysik för att avslöja hur pensionsföretaget Allra hade lurat spararna på hundratals miljoner kronor? Läs vad som fick Patrick Siegbahn att granska dem.
Martin Kvarnbäck

Ingenjörerna som jobbar som domare

2
Kan en ingenjör vara domare i en domstol? Ja. Det finns 70 ordinarie domare med teknisk eller naturvetenskaplig högskoleutbildning. Vi har mött två.

Fler har fått besvär av arbetet under pandemin

0
Var tredje person har upplevt arbetsrelaterade besvär under 2020. Den vanligaste orsaken är hög arbetsbelastning.

Nytt nätverk för unga ingenjörer med intresse för hållbarhet

0
I höst startar ett nätverk för ingenjörer med inriktning på hållbarhet. Nätverket har ett upplägg med fem digitala träffar under ett halvår.

Så mycket tjänar myndighetscheferna

0
Se vad generaldirektörerna tjänar på 30 myndigheter som är stora arbetsgivare för ingenjörer. Deras löneökningar blev med ett undantag, under 2 procent.

VI REKOMMENDERAR

Konflikt på jobbet

Tio råd – Så hanterar du konflikter bättre på jobbet

0
Har ni konflikter på jobbet ibland? Då är det som på andra arbetsplatser. Men det går att lära sig hantera konflikterna och styra dem mot något vettigt. 

TOPPLISTA