Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Fackligt "Kommunen behöver en part att bolla med"

”Kommunen behöver en part att bolla med”

Att få ihop en egen lokalfacklig förening kan vara svårt när det är få medlemmar i verksamheten. I Gnesta kommun har ingenjörerna därför gått ihop med andra akademiker och bildat en Akademikeralliansförening.

Diana Soldagg är planarkitekt och arbetar i Gnesta kommun. I februari var hon med och drog igång ett lokalfackligt arbete i kommunen genom att bilda en Akademikeralliansförening tillsammans med representanter för DIK, Akavia och Naturvetarna.

– Vi är inte så många ingenjörer överhuvudtaget i kommunen, och det fanns inte heller någon Saco-förening. Eftersom vi som akademiker har liknande frågor som vi vill driva kändes det rätt att gå ihop, berättar Diana Soldagg som även är ordförande i den nya föreningen.

Ville vara mer delaktiga

Arbetet med att bilda föreningen har gått snabbt. Det var på en arbetsplatsträff i höstas som frågan kom upp och flera kollegor uttryckte frustration över att de som medarbetare inte fick information om förändringar och möjlighet att vara med och bidra i beslut.

– Vi saknade den fackliga representationen lokalt, att få återkoppling på det som händer i kommunen och kunna vara mer delaktiga i processer, förklarar hon.

Läs också: Därför behövs ingenjörer i det fackliga arbetet

En viktig fråga var också kommunens egen målsättning att vara en attraktiv arbetsgivare. Diana Soldagg konstaterar att närheten till Stockholm gör att kommunen har svårt att konkurrera med lön och de har också ett problem med hög personalomsättning. För att locka medarbetare att stanna är det därför viktigt att lyfta fram andra perspektiv på arbetet – att ett kommunjobb innebär att man arbetar i ett lokalt sammanhang där man är med och bidrar till samhället, att man jobbar nära varandra och kan påverka verksamheten, och att arbetsuppgifterna ofta är roliga och varierade.

Kan inte konkurrera med lön

Eftersom lönen aldrig kan komma upp i Stockholmslöner är det också viktigt att kunna erbjuda andra typer av förmåner, som exempelvis friskvård och semesterväxling.

Här saknade de möjligheten att som medarbetare vara med och driva den här typen av frågor.

– Vi insåg att kommunen behöver en part att bolla med, annars riskerar de frågorna att tappas bort.

Googlade och fick napp

Men hur gör man för att samlas i ett fackligt arbete när alla tillhör olika fackförbund? Efter en googling fick Diana Soldagg träff på Akademikeralliansen och tog kontakt med dem. Här fick hon hjälp att få kontakt med medlemmar inom de olika fackförbunden på kommunen och stöd i arbetet med att starta en gemensam lokalfacklig förening.

– Det har känts väldigt tryggt att ha det stödet i ryggen. Jag tycker faktiskt inte att det varit svårt eller läskigt på något sätt.

Under våren har de redan hunnit med att vara delaktiga i rekryteringen av två nya förvaltningschefer och är nu involverade i arbetet kring löneprocessen.

– Den stora fördelen är att vi blir starkare tillsammans och kan dela på det fackliga arbetet. Vi väljer också att inte ta oss an de jättestora frågorna nu, vi behöver lära oss efterhand. Men de små sakerna är minst lika viktiga. De gör att vi nu har fått igång dialogen med ledningen, säger Diana Soldagg.

Alternativet är värre

Vill du starta en förening?

Här finns information om hur du gör.

Jobbar du i privat sektor finns också information och praktisk hjälp på akademikerförening.se 

Sveriges Ingenjörer har Kom igång-kurs för nya föreningar. Läs om det här.

Läs mer om Akademikeralliansen här.

Diana Soldagg har tidigare inte alls varit engagerad fackligt och är själv lite förvånad att hon nu tagit den rollen. Ingen av de andra som sitter i styrelsen har heller någon facklig erfarenhet och hon är tacksam över all hjälp som de har fått av både Akademikeralliansen och sina respektive förbund.

Läs också: ”Lokalt fackligt arbete handlar om att trivas på jobbet”

Hon konstaterar att ett fackligt engagemang ger en möjlighet att påverka, alternativet är mycket värre. Och om man inte tar den chansen kan man inte heller klaga på att man inte blir lyssnad på.

– Om du känner att ni inte får information, om ni är tveksamma till om någon medarbetare är med i samverkansgrupper, om ni aldrig blir involverade i förändringsarbetet – då är det läge att göra något. Det behöver inte alls vara komplicerat, framhåller Diana Soldagg.

Anna Nyström

1 KOMMENTAR

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

hand som skriver på kontrakt

Åtta tips – tänk på det här innan du skriver på

0
Skriver du på anställningsavtalet och tänker att villkoren enkelt går att omförhandla? Eller att villkor ”egentligen inte gäller”? Tänk då om.

Sveriges Ingenjörer på Ericsson: ”Inte nu igen”

8
Efter invasionen av Ukraina har Ericsson sökt och beviljats tillstånd för export till Ryssland. Men bolaget har hävdat att exporten upphört.  Det har fått Sveriges Ingenjörer på Ericsson att reagera med besvikelse.
Ingenjörer i riksdagen 2022

Fler ingenjörer i riksdagen efter valet

0
De senaste två mandatperioderna har 12–13 av riksdagens 349 ledamöter varit ingenjörer. Nu har antalet ökat till minst 18 – och alla partier har minst en ledamot som är ingenjör.

Här är de 21 vanligaste frågorna om omställningsstudiestödet

0
Från den 1 oktober kan du söka stöd för att börja plugga nästa år med upp till 80 procent av lönen. Sveriges Ingenjörers förhandlingschef Camilla Frankelius svara på 21 frågor om hur stödet fungerar.

Så söker du omställningsstudiestödet – en guide i sex steg

0
Den 1 oktober öppnar ansökan för att söka omställningsstudiestödet. Ingenjören  guidar dig i sex steg genom ansökningsprocessen. 

När Volvo Cars ställer om måste ingenjörerna ställa om

0
Om åtta år ska Volvo Cars inte längre göra bilar med förbränningsmotorer. För många ingenjörer på Volvo krävs att de kompetensutvecklar sig för att klara framtidens produktion och utvecklingsarbete.

8 av 10 unga ingenjörer vill bli chef

2
Bland ingenjörer under 40 år kan 80 procent tänka sig att bli chef. Det finns tecken på att den administrativa belastningen på chefer har minskat men fler pressas av oklara förväntningar och orealistiska mål.
V-huset LTH

Så skiljer andelen kvinnliga professorer mellan högskolorna – och inriktningarna

0
19,4 procent av professorerna inom teknik i Sverige är kvinnor. Här är statistiken och kommentarer från Lund, Jönköping och Högskolan Väst.  

Se upp så att flextiden inte blir en arbetsmiljöfälla

1
Flextid är en uppskattad förmån, men det finns också risker. Läs på hur avtalet är tänkt att tillämpas på din arbetsplats och var vaksam på hur mycket du egentligen jobbar.

Myndigheter med växtvärk – så här gör de för att hantera den 

0
Flera statliga myndigheter ligger i startgroparna för en kraftig tillväxt. Tusentals nya medarbetare ska anställas – och en stor del är ingenjörer.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Borde man prata mer om lön på arbetsplatsen?

3
Kan öppna löner vara ett sätt att öka pressen på arbetsgivaren att höja lönerna? Sveriges Ingenjörers förhandlingsexpert ger sin syn på saken.

TOPPLISTA