Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Ingenjören Så förändras efterfrågan på civilingenjörer till 2035

Så förändras efterfrågan på civilingenjörer till 2035

Teknisk fysik, elektro- och datateknik är inriktningar där behovet av nyexaminerade civilingenjörer ser ut att bli störst framöver. Drygt 80 procent fler behöver påbörja studier inom de inriktningarna för att tillgång och efterfrågan ska vara i balans 2035.

Fram till 2035 beräknas efterfrågan på civilingenjörer öka med närmare 40 procent. Tillgången på civilingenjörer beräknas under samma period öka med omkring 35 procent. Det visar rapporten Trender och prognoser 2020 från SCB med långsiktiga bedömningar av tillgång och efterfrågan på utbildade.

Ökningen beror framför allt på att en allt större andel av dem som arbetar inom ett civilingenjörsyrke i framtiden kommer att ha en civilingenjörsutbildning. I dag arbetar även gymnasie- och högskoleingenjörer i civilingenjörsyrken. SCB bedömer att kravet på civilingenjörsexamen kommer att öka inom civilingenjörsyrken.

– Arbetsmarknaden för civilingenjörer totalt sett beräknas bli relativt oförändrad men vi ser viss skillnad mellan olika inriktningar, säger Oskar Nilsson, utredare på SCB.

Från arbetsgivarnas svar bedömer SCB för fem inriktningar att det i dag är en varierad efterfrågan på tre inriktningar, balans för en inriktning och brist på civilingenjörer inom en inriktning.

Om antalet examinerade civilingenjörer inte ökar ser SCB en risk för brist inom tre inriktningar 2035. Att efterfrågan varierar på vissa inriktningar beror dels på skillnader i det framtid behovet av arbetskraft inom olika branscher, dels på att arbetsgivarnas behov av ersättningsrekrytering ser olika ut i olika ingenjörsyrken.

Dagens arbetsmarknadsläge för nyexaminerade civilingenjörer och prognos för 2035

Program Dagens arbetsmarknadsläge Arbetsmarknadsläge 2035
Industriell ekonomi Varierat Varierat
Kemi-, bio-, material- och geoteknik Balans Risk för brist
Maskin-, fordons- och farkostteknik Brist Risk för fortsatt brist
Teknisk fysik, elektro- och datateknik Varierat Risk för brist
Väg- och vattenbyggnad, byggteknik, lantmäteri Varierat Varierat

Källa: SCB

Efterfrågan ökar på två inriktningar

För två av civilingenjörsinriktningarna där SCB ser en risk för brist 2035 har UKÄ beräknat hur många fler nybörjare som krävs för att möta den ökade efterfrågan 2035. Dessa är:

  • Civilingenjörsexamen inom teknisk fysik, elektro- och datateknik
  • Civilingenjörsexamen inom kemi. Bio, material och geoteknik

     

    – Vi har räknat på hur många studenter som behöver påbörja utbildningarna från och med höstterminen 2021 för att högskolorna ska kunna examinera lika många som efterfrågas. Omkring hälften tar inte examen, säger Bahar Faraz, utredare på UKÄ.

Examensfrekvensen varierar något mellan män och kvinnor och prognosen bygger på att könsfördelningen och examensfrekvensen blir oförändrad jämfört med i dag.

Prognos över nybörjare och examinerade – nuvarande nivå 

Program Prognos – antal nybörjare årligen Examensfrekvens män i procent Examensfrekvens kvinnor i procent Prognos – antal som examineras årligen
Teknisk fysik, elektro- och datateknik 3 000 45 % 55 % 2 000 *
Kemi,- bio-, material- och geoteknik 700 55 % 65 % 550 *

Källa: SCB

*Bland de examinerade räknas inte enbart civilingenjörsstudenter utan samtliga examinerade från tekniska masterprogram. Bland dem finns studenter som läst andra tekniska högskoleutbildningar, exempelvis Teknologie masterexamen.

För att möta en ökad efterfrågan och ersätta dem som går i pension, beräknar UKÄ  att antalet examinerade civilingenjörer inom de två inriktningarna i tabellen ovan behöver öka rejält till 2035. Inom teknisk fysik, elektro- och datateknik måste 10 000 fler examinerade civilingenjörer finnas tillgängliga på arbetsmarknaden 2035 jämfört med 2019/20. Om examensfrekvensen inte förändras, alltså om inte fler än omkring hälften tar examen, behöver antalet nybörjare öka med 82 procent.

Inom kemi,- bio-, material- och geoteknik måste 2 000 fler examinerade finnas på arbetsmarknaden 2035 jämfört med 2019/20. Antalet nybörjare behöver öka med 56 procent.

Prognos över den ökning av examinerade och nybörjare som krävs för att uppnå balans mellan tillgång och efterfrågan 2035

Program Ökning av antal examinerade som krävs för balans 2035 Nödvändig ökning av nybörjare per år i procent jämfört med läsåret 2019/20
Teknisk fysik, elektro- och datateknik 10 000 82 %
Kemi-, bio-, material- och geoteknik 2 000 56 %

Källa: UKÄ

Karin Virgin

10 KOMMENTARER

  1. Min tolkning av statistiken i artikeln är att det knappast lönar sig att utöka antalet utbildningsplatser när examinationsgraden ligger runt 50%. Här skulle jag dock vilja ha mer utförliga underlag. Precis som ÅÄÖ tidigare påtalade är det många (jag själv inräknad) som har någon tenta kvar men arbetar i yrken som tillvaratar civilingenjörsutbildningen och med lön som motsvarar examinerade. I andra änden av skalan har vi dem som slutade efter några veckor och nu gör något helt annat. När jag pluggade på 80-talet var det ett antal personer som kom in med medelmåttiga gymnasiebetyg i matematik t.ex. och de hoppade av innan andra terminen började allihop.
    Jag anser att det är bedrägligt att locka in folk på utbildningar som de vare sig har fallenhet för eller finner någon glädje i. Om inte folk får utveckla sina färdigheter i matte och fysik i grundskola och gymnasier kommer det inte bli fler civ.ing även om vem som helst får komma in.
    Väldigt spännande med uppföljningen som Kim Samuelsson redovisar ovan. Det borde fackförbundet ta till vara och bygga vidare på.

  2. Att bara räkna in antalet examinerade som ingenjörer gör statistiken bara skev. Vet flera fall där man får jobb även om det fattas en tenta eller två. Sen sitter man där och får arbetserfarenhet istället och orkar inte ta sista tentan. Så antalet personer som jobbar som ingenjörer är fler än antalet examinerade.

  3. Som man frågar får man svar. Självklart vill alla arbetsgivare ha civilingenjörskompetens till gymnasieingenjörslöner. Hälften av alla positioner där man efterfrågar en civilingenjör räcker det med gymnasiekompetens med yrkeserfarenhet. Skulle löneläget för civilingenjörer i Sverige vara i paritet med löneläget i USA, Schweiz, Tyskland skulle statistiken se helt annorlunda ut.

  4. ”Ökningen beror framför allt på att en allt större andel av dem som arbetar inom ett civilingenjörsyrke i framtiden kommer att ha en civilingenjörsutbildning. I dag arbetar även gymnasie- och högskoleingenjörer i civilingenjörsyrken.”

    Om gymnasieingenjörer kan utföra arbetsuppgifterna som anses tillhöra ”civilingenjörsyrken”, varför ska personer då slösa bort 5 år på att utbilda sig till civilingenjör?

    Det låter mer som att företagen väljer att även klassa enklare arbetsuppgifter som tillhörande ”civilingenjörsyrken” numera. Detta för att det ska uppstå en fiktiv ”brist” på civilingenjörer, vilket i sin tur ska tvinga fram en ökning av antalet utbildningsplatser.

    Civilingenjörerna förväntas sedan ta över de lägre kvalificerade arbetsuppgifter som tidigare utfördes av gymnasie/högskoleingenjörer, och då till motsvarande lägre lön också.

  5. Det här rapporten kommer ut periodiskt med treårsintervall. Jag har följt den under de senaste 10-20 åren och varje gång prognostiserar rapporten att det kommer vara (oftast stor) brist på ingenjörer i framtiden. Det dras därför slutsatsen att antalet utbildningsplatser och examinerade bör ökas kraftigt, så utbudet av ingenjörer ökar på arbetsmarknaden.

    Samtidigt har löneutvecklingen för ingenjörer varit usel under de senaste två decennierna jämfört med andra yrkeskategorier på arbetsmarknaden.

    Så om vi antar att principen om tillgång och efterfrågan gäller även vid prissättningen av ingenjörers löner är det uppenbart att något inte stämmer. Det är därför hög tid att någon granskar de metoder och antaganden som ligger till grund för rapportens prognoser. Och finns det till exempel möjlighet för vissa parter att i egenintresse påverka rapportens slutsatser?

    En intressant observation går exempelvis att göra på sidan 10 i SCB:s rapport där det står:

    ”Arbetsgivarnas bedömning i Arbetskraftsbarometern utgör liksom tidigare ett viktigt underlag för att kunna bedöma arbetsmarknadssituationen i utgångs-läget.”

    • Bra skrivet. Är det brist borde löner öka. Du borde söka till Sv.ing. fullmäktige el dyl, om du inte redan är där. Jag röstar på dig! Fortsätt skriva o påverka, heja!

    • Du har rätt och vi håller med dig också. Vi och våra kollegor är alla civilingenjörer inom inriktningarna teknisk fysik, elektro- och datateknik och arbetar inom ett stort multinationellt företag. Ingen av oss ser någon sanning i sådana rapporter som kommer ut varje år. Tvärtom tycker vi att det finns ett långt avstånd mellan verkligheten och påståenden som i rapporten. Den har inte tagit hänsyn till många verkliga faktorer heller. Det är mer ett slags skönmålning av ingenjörsyrkets framtida läge.

      Stora intresse ligger säkert bakom att dumpa ingenjörslöner ännu mer. Vissa stora företag går så långt att de hellre anställer ingenjörer från låglöneländer såsom India, Pakistan medan det finns ARBETSLÖSA färdigutbildade ingenjörer som är svenska medborgare och som dessutom har utbildat sig på svenska högskolor och universitet och har svensk examensbevis. men de är arbetssökande. Alltså stora företag väljer bort ingenjörer som redan är svenska medborgare och etablerat i Sverige som dessutom har svenska utbildningar och examensbevis för att istället anställa ingenjörer med lägre löner från andra länder. Som exempel kan man faktiskt nämna Hitachi ABB Power Grids i Ludvika som håller på med det här under många år. Tyvärr med stöd av politiker också.

      Dessutom finns det vissa företag i Sverige, som arbetar med försvarsfrågor som inte alls anställer svenska medborgare med utländsk bakgrund i stora delar av sina verksamheter eftersom de företagen ser på de här människorna som säkerhetsrisker. Till exempel FMV, SAAB, BAE. FRA. Svenska medborgare med utländsk bakgrund kan BARA anställas i vissa delar av de här företagen. Alltså Svenska medborgare med utländsk bakgrund diskrimineras av företag som arbetar med försvarsfrågor. Rapporten har inte tagit hänsyn till andra typer av diskriminering på arbetsmarknaden heller. Till exempel åldersdiskriminering. Rapporten borde också nämna hur några av de framtida ingenjörer behöver vara av svensk/utländsk härkomst samt deras åldersgrupp och intervall.

      Själva känner vi flera stycken duktiga ingenjörer som är svenska medborgare med utlänska bakgrund som bott i Sverige ganska länge och som också utbildat sig i Sverige, men inte fick jobb här efter att ha ansökt om flera hundra olika tjänster i Sverige, utan resultat. Tillslut blev de trötta och flyttade till andra länder såsom Tyskland, UK, Canada och USA. Där mötes de med öppna armar och fick det jobb de önskat sig.

      Det var bara några exempel. Därför har rapporten stora brister och inte tagit hänsyn till olika faktorer som påverkar arbetsmarknaden och ingenjörer. Det verkar som att de utger rapporter utan riktiga undersökningar. De gör det kanske för att ha gjort något eller bara i propaganda syfte. I vilket fall som helst saknar de trovärdighet hos många ingenjörer idag.

    • En mycket busig spaning vore att SI har för låg konfliktnivå för att kunna pressa upp lönerna.

      Man kunde tycka att ett hot om varsel eller två, eller någon annan form av konfliktsökande borde dyka upp efter två decennier av lönetapp. Men så icke.

  6. Är det brist så är man villig att kompromissa på kraven. Det hade varit mer korrekt att skriva att det kommer att vara sådant överskott på ingenjörer att företagen anser sig ha råd att öka kraven.

Lämna ett svar till Ingenjör utomlands Avbryt svar

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Studenter på KTH

Färre nyexade ingenjörer hade jobb i oktober

0
Hur har det gått för nyexaminerade ingenjörer att få jobb under pandemin? Klart sämre än året innan, visar statistik från UKÄ. Samtidigt kan det finnas fler förklaringar bakom.

Jag är omplacerad – kan jag tacka nej?

0
Kan min arbetsgivare omplacera mig till en mindre kvalificerad tjänst? Får jag då behålla min lön? Vad händer om jag tackar nej? Ullika Dalén, förbundsjurist på Sveriges Ingenjörer, reder ut vad som gäller.

Satsningar på lön och karriär – så lockar regionerna ingenjörer

0
Särskilda lönesatsningar och möjlighet till fler karriärvägar har blivit nödvändiga för att regionerna ska klara att rekrytera ingenjörer.

Mer pengar till forskning när MDH blir universitet

1
Anslagen till forskningen kommer i det närmaste att fördubblas när Mälardalens högskola blir universitet.

Därför vill (relativt många) kvinnliga ingenjörer jobba i offentlig sektor

2
Andelen kvinnor bland ingenjörerna är lägst i privat sektor. Högst ligger kommunerna, följt av stat, region och högskola. Att kvinnor attraheras av offentlig sektor har sina förklaringar.

Distans eller kontor – måste alla följa samma regler?

1
Maral Babapour Chafi får årets Levipris för forskning om aktivitetsbaserade kontor. Nu forskar hon om hur vi bäst kombinerar arbete på kontor och distans.

Blunda inte för misstagen – men se upp med fallgroparna

0
Hur hanterar du fel och misstag på din arbetsplats? Att ta ansvar är viktigt, men se upp för fallgroparna. 

Över 20 000 i studiebidrag – för alla som jobbat

16
20 458 kronor i studiebidrag per månad under ett år. Det ska alla som jobbat i åtta år kunna få från vårterminen 2023 - även de som inte har kollektivavtal.

Nya grepp krävs för att säkra kompetensen i norr

0
Grönt stål, batteritillverkning och satsning på vätgas. Så här jobbar företagen för att säkra kompetensen för framtiden.
Västervik

Facket varnar: Kan bli reallönesänkning

0
Sveriges Ingenjörer i Västerviks kommun protesterar mot att kommunen bara vill avsätta 2,0 procent för löneökningar under 2022.

VI REKOMMENDERAR

IT, finans, bygg och kemi

Så skiljer sig ingenjörers löner mellan branscherna

4
I vilka branscher tjänar ingenjörer mest? Inom IT, bygg, telekom – eller bank? Här är statistik över det relativa löneläget för ingenjörer inom 16 branschavtal.

TOPPLISTA