Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Ingenjören Mariestad bygger förskola där solen står för driften

Mariestad bygger förskola där solen står för driften

I Mariestad pågår bygget av en förskola som ska drivas med vätgas. Med hjälp av sol-el, vätgas och bergvärme blir byggnaden i princip självförsörjande på el och värme året runt.

I oktober togs de första spadtagen för Kronoparkens förskola i Mariestad. Här ska 144 barn på åtta avdelningar flytta in när bygget är klart i januari nästa år.

Just nu pågår installationerna av solcellerna som ska förse byggnaden med el året runt. För att lyckas med det kommer överskottselen under sommartid att lagras i form av vätgas.

Harald Bouma, miljösamordnare på Vänerenergi.

– Tanken är att förskolan ska bli självförsörjande på el, berättar Harald Bouma, miljösamordnare på det kommunala energibolaget Vänerenergi som framöver ska stå för driften.

Överskottsel blir vätgas

Hela bygget av förskolan har optimerats för att ge så bra förutsättningar för produktion av solel som möjligt. Takets lutning, maximering av ytorna och placeringen av ventilationen till exempel, allt utformas för att ta vara på solens strålar på bästa sätt.

Elen som produceras kan användas direkt i verksamheten, men även lagras i batterier för användning på natten. All överskottsel leds vidare till en teknikbyggnad där den används för att producera vätgas. Därmed kan solelen lagras för att, via bränsleceller, omvandlas till el igen på vintern.

Vidareutbildning kring vätgas

Vätgasförskolan är ett led i Mariestads satsning på klimatarbete och målet om en fossilobereonde fordonsflotta. Kommunen har även byggt en solcellsdriven vätgasstation för laddning av elbilar där Vänerenergi står för drift och underhåll. I arbetet med förskolan kommer den erfarenheten till stor nytta och Harald Bouma blir också en viktig länk mellan kommunen och Vänerenergis arbete med projektet.

För egen del har det inneburit att Harald Bouman fått vidareutbilda sig inom ett flertal områden, bland annat inom Atex och vad man behöver tänka på i explosionsfarliga miljöer, liksom hela systemtänket kring vätgasproduktion.

– Det har varit spännande och mycket utvecklande, berättar han och förklarar att det är roligt att även få damma av de gamla kunskaperna kring bränsleceller, kompression och batterier från ingenjörsutbildningen.

Byggentreprenören Sernekes skiss över Kronoparkens förskola. Bild: Serneke

Fler projekt på gång

Att lagra energi i vägas är effektivt, eftersom vätgas har hög energitäthet. Men när man pratar om gas finns det förstås alltid en oro för riskerna. I arbetet har de därför haft nära kontakt med räddningstjänsten, MSB och länsstyrelsen.

– Det är viktigt att vi har bra säkerhetssystem som larmar och stänger ned driften direkt om det är någon parameter som larmar. Vi har ett högt säkerhetstänk och här har vi också bra erfarenheter från tankstationen, förklarar Harald Bouma.

Mariestad har fler vätgasprojekt i sikte. Bland annat undersöker man möjligheterna med att driva tågtrafiken på Kinnekullebanan med vägas istället för diesel och det finns även idéer om att installera solceller på en av kommunens deponier för att kunna producera vätgas.

– Allt detta är väldigt ungt fortfarande, men eftersom det ligger inom vårt nätområde blir vi involverade, säger han.

Bidrar till en bättre värld

Harald Bouma konstaterar att vätgas är ett spännande område där det händer mycket. Det som varit roligast i arbetet är att lära sig ett systemtänk där man inte bara tittar på solceller, utan ser helheten, från produktion till lösningar för att ta hand om den el som produceras på ett smart sätt.

– Vätgas är en av många tekniker som är med och bidrar till ett fossiloberoende. För personlig del är det också värdefullt att känna att jag är med och bidrar till en bättre värld, säger Harald Bouma.

Nyfiken på mer? Se Mariestads film om projektet.

Anna Nyström

1 KOMMENTAR

  1. Vill ni även kunna få sol el vintertid lär det bli en hel del snö att ta hand om vid takfoten. Finns det någon överskottsvärme att ta till vara och utnyttja för smältning?

Lämna ett svar till Kommunal Brandingenjör Avbryt svar

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Ingenjörsfullmäktige 2021

Hittills: 17 listor ställer upp i Ingenjörsvalet

0
I vår är det val till Ingenjörsfullmäktige och den 15 februari är det deadline för att registrera listor till valet. Hittills har 16 listor anmält sig och nu kan enskilda ingenjörer också ställa upp i valet. 

Så svarar du chefen som nobbar ditt lönekrav

0
För att lyckas med lönesamtalet är det viktigt att fundera på vad chefen kommer att svara på ditt lönekrav. Läs om ombudsmannens tips för hur du bemöter chefens argument.

“Varför existerar dåligt ledarskap fortfarande?”

0
Varför finns det så många dåliga chefer, trots all kunskap vi har om ledarskap? Det är en fråga som vi borde diskutera mer, menar professor Anders Örtenblad.
Pengar, KTH, Ericsson

Lön, antagningspoäng och att jobbet inte känns kul – det här läste flest 2021

0
Vad säger jag när chefen nobbar mitt lönekrav? Är det ett problem att Ericsson vill överge fasta arbetsplatser? Varför krävdes det en ingenjör för att avslöja bluffen i Allra?

Nu ska arbetsgivarna avgöra vad som är friskvård

0
Nu ska arbetsgivarna själva bestämma hur friskvårdsbidraget ska användas. Men det blir inte fritt fram för vad som helst. Reglerna har inte förändrats. 

Cykelförmån och avdrag för jobb på annan ort – här är nya lagarna 2022

0
Den 1 januari 2022 trädde en rad lagändringar i kraft. Här är åtta som påverkar arbetslivet.
Frost

Goda helger önskar Ingenjören! Vi är tillbaka 10 januari

0
Nu gör vi uppehåll, men är tillbaka igen den 10 januari.

Min kollega är lat – vad ska jag göra?

1
Vad gör man med kollegor som inte engagerar sig, som levererar i sista minuten och gör bara exakt det som förväntas? Så här svarar psykologen.
Unga ingenjörer

Nästan fem gånger fler ingenjörer examineras i dag än i slutet av 70-talet

11
För 40 år sedan examinerades 1 500 ingenjörer per år. Nu är antalet 7 300.   

Fler utländska doktorander stannar i Sverige

0
Mer än varannan utländsk doktorand stannar i Sverige efter examen. Linköpings universitet, Chalmers och KTH är lärosätena som har flest utländska doktorander som stannar.

VI REKOMMENDERAR

Man som slappnar av framför julgran

Så gör du för att stressa ner i jul

1
Låt inte julen bli ytterligare en stressfaktor. Här ger experterna sina bästa tips för att stressa ner i jul - och för att slippa stressa när du börjar jobba igen.

TOPPLISTA