Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Ingenjören Vill lyfta ungas intresse för matematik

Vill lyfta ungas intresse för matematik

Efter en lång karriär som civilingenjör och senare även egen företagare bestämde sig Leo Smidhammar för att sätta sig på skolbänken igen och vidareutbilda sig till lärare. 

– Jag har alltid gillat matematikämnet och jag såg det som en möjlighet att ge tillbaka till ungdomar som vill lära sig matematik, berättar han.

Leo Smidhammar har läst in sin lärarkompetens genom att gå en så kallat KPU-utbildning på KTH – det lärosäte där han för drygt 35 år sedan tog sin examen som civilingenjör i maskinteknik. Efter drygt ett års studier är han därmed inte bara civilingenjör utan även lärare i teknik och matematik. Intresset för matematik har alltid hängt med genom livet och för honom handlar matematik om långt mer än siffror och ekvationer.

– Många undrar varför man ska lära sig matematik, vilken nytta har man av det? Men för mig handlar det om att lära sig att bättre förstå logiska sammanhang. Det är ett verktyg som vi alla behöver ha med oss för att kunna fatta bättre och mer välgrundade beslut, förklarar han.

Spännande och utmanande

Det finns också mycket som är spännande med matematik och som utmanar tanken. Att det finns olika nivå på oändligheter, till exempel, men även möjligheten att använda matematik för att beskriva hur världen fungerar. Som Einsteins relativitetsteori.

– Matematiken ger oss byggstenarna som visar hur allt hänger ihop och att som Einstein lista ut saker med hjälp av matematik, som andra i efterhand kan bevisa i praktiken – det är häftigt.

Trots sitt stora intresse för matematik och de extra kurser han läste under utbildningen saknade Leo Smidhammar ändå 5 poäng för att nå ämnesbehörigheten för att undervisa som lärare i matematik. Då läste han en kurs i matematikhistoria. Den kursen gav även insikt i matematikens betydelse på ett större plan och hur ämnet som sådant utvecklats genom historien  – och fortfarande utvecklas med ny kunskap.

– Negativa tal, nollan, imaginära tal och olika nivå på oändligheter är bara några exempel på hur ny kunskap inom matematik tagit oss vidare i utvecklingen.

Tveksam till ämneskraven

Leo Smidhammar fick jobb direkt efter lärarutbildningen – även om exjobbet fortfarande släpar – och undervisar nu studenter som läser basåret på KTH. Att som lärare få möta ungdomar och väcka intresset för matematikämnet är en dröm som han länge burit på, men att satsa på en andra karriär sent i livet är tufft, inte minst ekonomiskt. Leo Smidhammar tycker att det borde finnas bättre möjligheter att exempelvis låna pengar för yrkesverksamma som vill läsa till lärare.

Dessutom är han tveksam till de höga kraven på ämneskunskaper. För att vara behörig som gymnasielärare med matematik som huvudämne krävs det 120 poäng matematik, 90 poäng om man väljer det som andraämne – något som få ingenjörer har med sig från utbildningen.

– Som lärare är det andra saker som är viktiga än djupa teoretiska kunskaper. Ledarskapet i klassrummet, didaktik och förmåga att väcka intresset för ämnet till exempel.

Många har matematikskräck

När han själv mött elever, både under praktiken och nu även som lärare på basåret, inser han hur viktigt det är att som lärare möta eleverna där de är. Många saknar grundläggande kunskaper i matematik, men det kan även finnas kunskapsluckor som gör att det blir svårt att hänga med i undervisningen.

– Det gäller att som lärare hitta punkten där eleverna är och bygga vidare från den, förklarar han.

Läs också: Svårt att reparera missade mattekunskaper

Han är inte heller förvånad över rapporterna om elevernas bristande kunskaper, men konstaterar att problematiken är komplex. Som lärare kan det vara svårt att räcka till i klassrummet och vara där för både de elever som har svårt att hänga med och de som behöver tuffare utmaningar. Dessutom finns det en matematikskräck och en negativ inställning till ämnet som kan vara ett hinder för många.

– Matematik är ju ingen medfödd kunskap, det är något vi måste träna på och öva in precis som när vi lär oss ett nytt språk. Personligen tror jag att skolan borde satsa mer och tidigare, men även se att alla är olika och ge varje individ rätt förutsättningar. Att blanda alla kunskapsnivåer i samma klassrum kanske inte ger de bästa förutsättningarna för vare sig elever eller lärare.

Lev ut din dröm

Leo Smidhammar tycker att hans bakgrund som civilingenjör är en stor tillgång som lärare. Kanske inte för ämnet som sådant, men för den erfarenhet och förmåga att sätta saker i ett sammanhang som hans tidigare karriär som ingenjör gett honom. Dessutom kan han vara en viktig förebild för många elever som inte har någon insikt om vad ingenjörsyrken innebär.

– Det roligaste med jobbet som lärare är att möta ungdomar och inspirera deras intresse för teknik och matematik – det är verkligen givande att vara lärare. Till andra ingenjörer som bär på den drömmen har jag bara ett råd: Gör det! Avsätt ett år mitt i livet och lev ut din dröm.

Anna Nyström

Blev du nyfiken på oändligheter? Kolla in den här filmen om Hilberts Hotell

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Camilla Frankelius

Inbetalningar till tjänstepension förlängs till 66 år – ”Hade velat få mer”

0
Ett års extra inbetalningar till tjänstepensionen blir det för alla som har ITP1. Dessutom förlängs sjukpensionen till att gälla till 66 år. Men Sveriges Ingenjörer hade velat se större förbättringar.

”Nu måste vi prata mer om den digitala arbetsmiljön”

0
– Vi måste ställa krav på vår digitala arbetsmiljö och inte acceptera krångliga system, säger Jan Gulliksen, professor och vicerektor på KTH. Han är årets mottagare av Levipriset från Sveriges Ingenjörer.

GUIDE: Intresserad av att bli trainee – det här ska du tänka på

0
Att bli trainee är ett bra sätt att börja karriären. Men kontrollera vilka anställningsvillkor som gäller och att det finns en tydlig plan för hela traineeperioden.
Gunnar Zackrisson, Eva Snis, Karl Stavaeus, Hanna Hartikainen, Pia Krantz, Jenny Strand och Sofia Johannesson

Ingenjörer som är chefer: ”Här är 42 råd om du vill bli chef”

0
En överväldigande majoritet av Sveriges ingenjörers medlemmar under 40 år kan tänka sig att bli chefer. Men hur gör man? Sju ingenjörer som är eller har varit chefer tipsar.

Ska jag tacka ja till ett jobb fast jag hoppas på ett annat?

0
Vad gör jag om jag får ett jobberbjudande men hoppas på ett annat där beskedet dröjer? Ingenjören bad May Molin, rekryteringskonsult på Qrios Engineering, om råd.

Karriärplanen ger dig fördelar – genom hela arbetslivet

0
En karriärplan hjälper dig oavsett om du är i början, mitten eller i slutet av din karriär, om du söker ett nytt jobb, vill byta bransch eller helt enkelt vill fortsätta att utvecklas där du är. Så här gör du.

Klas jobbar på distans – 80 mil från kontoret

0
Sedan tio år sitter civilingenjören Klas Fredriksson oftast hemma i ett villaområde i Göteborg och sköter sitt arbete för Permascand, vars huvudkontor ligger ungefär 80 mil norrut.
Signatur

Klausuler kan bli hinder när du vill byta jobb

0
Det är inte ovanligt att arbetsgivare vill skriva in klausuler i anställningsavtalet som reglerar vad som gäller när du slutar. Men det här vill Sveriges Ingenjörer varna för. ”Det du skriver under gäller, så var försiktig.”

Mer kompetensutveckling när facket driver frågorna

0
Facklig representation på arbetsplatsen kan vara en fördel för anställda som vill utveckla sin kompetens. Det visar en studie från Umeå universitet.

Nya studiestödet är klart – studera med upp till 80 procent av lönen

15
Nu införs ett studiestöd som gör att yrkesverksamma kan studera med 80 procent av lönen. Redan 1 oktober kan du skicka din ansökan till CSN och från och med 1 januari 2023 kan du börja studera.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

”Jag var en överviktig stressad chef”

2
Med livet på högvarv och ett jobb han drömt om sa plötsligt kroppen stopp.  "Jag hade glömt bort att ta hand om mig själv" berättar Johan Hansson som nu vill varna andra för att göra samma misstag.

TOPPLISTA