Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Ingenjören Vill lyfta ungas intresse för matematik

Vill lyfta ungas intresse för matematik

Efter en lång karriär som civilingenjör och senare även egen företagare bestämde sig Leo Smidhammar för att sätta sig på skolbänken igen och vidareutbilda sig till lärare. 

– Jag har alltid gillat matematikämnet och jag såg det som en möjlighet att ge tillbaka till ungdomar som vill lära sig matematik, berättar han.

Leo Smidhammar har läst in sin lärarkompetens genom att gå en så kallat KPU-utbildning på KTH – det lärosäte där han för drygt 35 år sedan tog sin examen som civilingenjör i maskinteknik. Efter drygt ett års studier är han därmed inte bara civilingenjör utan även lärare i teknik och matematik. Intresset för matematik har alltid hängt med genom livet och för honom handlar matematik om långt mer än siffror och ekvationer.

– Många undrar varför man ska lära sig matematik, vilken nytta har man av det? Men för mig handlar det om att lära sig att bättre förstå logiska sammanhang. Det är ett verktyg som vi alla behöver ha med oss för att kunna fatta bättre och mer välgrundade beslut, förklarar han.

Spännande och utmanande

Det finns också mycket som är spännande med matematik och som utmanar tanken. Att det finns olika nivå på oändligheter, till exempel, men även möjligheten att använda matematik för att beskriva hur världen fungerar. Som Einsteins relativitetsteori.

– Matematiken ger oss byggstenarna som visar hur allt hänger ihop och att som Einstein lista ut saker med hjälp av matematik, som andra i efterhand kan bevisa i praktiken – det är häftigt.

Trots sitt stora intresse för matematik och de extra kurser han läste under utbildningen saknade Leo Smidhammar ändå 5 poäng för att nå ämnesbehörigheten för att undervisa som lärare i matematik. Då läste han en kurs i matematikhistoria. Den kursen gav även insikt i matematikens betydelse på ett större plan och hur ämnet som sådant utvecklats genom historien  – och fortfarande utvecklas med ny kunskap.

– Negativa tal, nollan, imaginära tal och olika nivå på oändligheter är bara några exempel på hur ny kunskap inom matematik tagit oss vidare i utvecklingen.

Tveksam till ämneskraven

Leo Smidhammar fick jobb direkt efter lärarutbildningen – även om exjobbet fortfarande släpar – och undervisar nu studenter som läser basåret på KTH. Att som lärare få möta ungdomar och väcka intresset för matematikämnet är en dröm som han länge burit på, men att satsa på en andra karriär sent i livet är tufft, inte minst ekonomiskt. Leo Smidhammar tycker att det borde finnas bättre möjligheter att exempelvis låna pengar för yrkesverksamma som vill läsa till lärare.

Dessutom är han tveksam till de höga kraven på ämneskunskaper. För att vara behörig som gymnasielärare med matematik som huvudämne krävs det 120 poäng matematik, 90 poäng om man väljer det som andraämne – något som få ingenjörer har med sig från utbildningen.

– Som lärare är det andra saker som är viktiga än djupa teoretiska kunskaper. Ledarskapet i klassrummet, didaktik och förmåga att väcka intresset för ämnet till exempel.

Många har matematikskräck

När han själv mött elever, både under praktiken och nu även som lärare på basåret, inser han hur viktigt det är att som lärare möta eleverna där de är. Många saknar grundläggande kunskaper i matematik, men det kan även finnas kunskapsluckor som gör att det blir svårt att hänga med i undervisningen.

– Det gäller att som lärare hitta punkten där eleverna är och bygga vidare från den, förklarar han.

Läs också: Svårt att reparera missade mattekunskaper

Han är inte heller förvånad över rapporterna om elevernas bristande kunskaper, men konstaterar att problematiken är komplex. Som lärare kan det vara svårt att räcka till i klassrummet och vara där för både de elever som har svårt att hänga med och de som behöver tuffare utmaningar. Dessutom finns det en matematikskräck och en negativ inställning till ämnet som kan vara ett hinder för många.

– Matematik är ju ingen medfödd kunskap, det är något vi måste träna på och öva in precis som när vi lär oss ett nytt språk. Personligen tror jag att skolan borde satsa mer och tidigare, men även se att alla är olika och ge varje individ rätt förutsättningar. Att blanda alla kunskapsnivåer i samma klassrum kanske inte ger de bästa förutsättningarna för vare sig elever eller lärare.

Lev ut din dröm

Leo Smidhammar tycker att hans bakgrund som civilingenjör är en stor tillgång som lärare. Kanske inte för ämnet som sådant, men för den erfarenhet och förmåga att sätta saker i ett sammanhang som hans tidigare karriär som ingenjör gett honom. Dessutom kan han vara en viktig förebild för många elever som inte har någon insikt om vad ingenjörsyrken innebär.

– Det roligaste med jobbet som lärare är att möta ungdomar och inspirera deras intresse för teknik och matematik – det är verkligen givande att vara lärare. Till andra ingenjörer som bär på den drömmen har jag bara ett råd: Gör det! Avsätt ett år mitt i livet och lev ut din dröm.

Anna Nyström

Blev du nyfiken på oändligheter? Kolla in den här filmen om Hilberts Hotell

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Studenter på KTH

Färre nyexade ingenjörer hade jobb i oktober

0
Hur har det gått för nyexaminerade ingenjörer att få jobb under pandemin? Klart sämre än året innan, visar statistik från UKÄ. Samtidigt kan det finnas fler förklaringar bakom.

Jag är omplacerad – kan jag tacka nej?

0
Kan min arbetsgivare omplacera mig till en mindre kvalificerad tjänst? Får jag då behålla min lön? Vad händer om jag tackar nej? Ullika Dalén, förbundsjurist på Sveriges Ingenjörer, reder ut vad som gäller.

Satsningar på lön och karriär – så lockar regionerna ingenjörer

0
Särskilda lönesatsningar och möjlighet till fler karriärvägar har blivit nödvändiga för att regionerna ska klara att rekrytera ingenjörer.

Mer pengar till forskning när MDH blir universitet

1
Anslagen till forskningen kommer i det närmaste att fördubblas när Mälardalens högskola blir universitet.

Därför vill (relativt många) kvinnliga ingenjörer jobba i offentlig sektor

2
Andelen kvinnor bland ingenjörerna är lägst i privat sektor. Högst ligger kommunerna, följt av stat, region och högskola. Att kvinnor attraheras av offentlig sektor har sina förklaringar.

Distans eller kontor – måste alla följa samma regler?

1
Maral Babapour Chafi får årets Levipris för forskning om aktivitetsbaserade kontor. Nu forskar hon om hur vi bäst kombinerar arbete på kontor och distans.

Blunda inte för misstagen – men se upp med fallgroparna

0
Hur hanterar du fel och misstag på din arbetsplats? Att ta ansvar är viktigt, men se upp för fallgroparna. 

Över 20 000 i studiebidrag – för alla som jobbat

16
20 458 kronor i studiebidrag per månad under ett år. Det ska alla som jobbat i åtta år kunna få från vårterminen 2023 - även de som inte har kollektivavtal.

Nya grepp krävs för att säkra kompetensen i norr

0
Grönt stål, batteritillverkning och satsning på vätgas. Så här jobbar företagen för att säkra kompetensen för framtiden.
Västervik

Facket varnar: Kan bli reallönesänkning

0
Sveriges Ingenjörer i Västerviks kommun protesterar mot att kommunen bara vill avsätta 2,0 procent för löneökningar under 2022.

VI REKOMMENDERAR

IT, finans, bygg och kemi

Så skiljer sig ingenjörers löner mellan branscherna

4
I vilka branscher tjänar ingenjörer mest? Inom IT, bygg, telekom – eller bank? Här är statistik över det relativa löneläget för ingenjörer inom 16 branschavtal.

TOPPLISTA