Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Arbetsliv Arbetsmarknad Nytt lagförslag – visselblåsare ska få bättre skydd

Nytt lagförslag – visselblåsare ska få bättre skydd

Regeringen föreslår en ny lag som ska skydda visselblåsare som larmar om missförhållanden på arbetsplatsen. Det ska bli tydligare hur man gör för att rapportera och fler än tidigare ska skyddas av lagen.

I Sverige förknippar många visselblåsning med vårdskandaler. Undersköterskan Sarah Wägnert rapporterade om missförhållanden på ett äldreboende – en händelse som ledde till att Socialtjänstlagen skrevs om. Lagändringen benämns i dag Lex Sarah.

Men även ingenjörer kan få insyn i missförhållanden på arbetsplatsen. Några omtalade händelser är Bofors vapensmuggling till Dubai via Singapore på 1980-talet som avslöjades av ingenjören Ingvar Bratt som var anställd på Bofors. 2010 uppmärksammade Uppdrag granskning misstänka fall av korruption bland tjänstemän i Göteborgs kommun och Göteborg Energi. Visselblåsaren var civilingenjören Karin Thörnqvist.

Skyddet ska omfatta fler

I dag skyddas visselblåsare av den lag som infördes 2017. Den har kritiserats för att vara för svag. Anställda i offentlig sektor har också extra trygghet genom meddelarfriheten och meddelarskyddet (läs mer i faktaruta).

Meddelarfriheten och meddelarskyddet

Meddelarfriheten
innebär att anställda i statliga myndigheter har rätt att lämna ut uppgifter om verksamheten och eventuella missförhållanden till journalister.
Meddelarskyddet innebär bland annat att myndigheten inte får försöka ta reda på vem som har ”läckt” informationen. Myndigheten har inte rätt att bestraffa uppgiftslämnaren, om man ändå skulle få reda på vem det är.

Nu föreslår regeringen en ny lag som ska stärka skyddet för visselblåsare ytterligare. Lagförslaget innebär att:

  • Fler ska omfattas av skyddet – inte bara anställda. Även volontärer, praktikanter, aktieägare, styrelseledamöter och andra grupper ska kunna slå larm om missförhållanden.
  • Visselblåsare ska kunna få skadestånd om arbetsgivaren hindrar arbetstagaren från att slå larm eller utsätter visselblåsaren för repressalier.
  • Det ska bli tydligare hur man rapporterar missförhållanden – både internt och externt. Verksamheter med minst 50 anställda blir skyldiga att införa interna rapporteringskanaler. Regeringen kommer också utse myndigheter som ska införa rapporteringskanaler inom olika områden.
  • Den som hanterar ett ärende om visselblåsning får inte avslöja identiteten på den som rapporterar.

Kritiseras för otydlighet

Lagförslaget från regeringen har fått viss kritik, bland annat från flera fackförbund, för att vara för svår för gemene man att förstå och för att bidra till en osäkerhet om skyddet ska gälla.

Visselblåsaren ska till exempel ha ”skälig anledning att anta” att den rapporterade informationen var nödvändig för att avslöja missförhållandet. Även ”skälig anledning att anta” att inhämtad av information var nödvändig för visselblåsandet och ”skälig anledning att anta” att informationen var sann. Det här kan skapa förvirring och otydlighet kring vad som gäller.

Lagen föreslås träda i kraft den 17 december i år.

Karin Virgin

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Studenter på KTH

Färre nyexade ingenjörer hade jobb i oktober

0
Hur har det gått för nyexaminerade ingenjörer att få jobb under pandemin? Klart sämre än året innan, visar statistik från UKÄ. Samtidigt kan det finnas fler förklaringar bakom.

Jag är omplacerad – kan jag tacka nej?

0
Kan min arbetsgivare omplacera mig till en mindre kvalificerad tjänst? Får jag då behålla min lön? Vad händer om jag tackar nej? Ullika Dalén, förbundsjurist på Sveriges Ingenjörer, reder ut vad som gäller.

Satsningar på lön och karriär – så lockar regionerna ingenjörer

0
Särskilda lönesatsningar och möjlighet till fler karriärvägar har blivit nödvändiga för att regionerna ska klara att rekrytera ingenjörer.

Mer pengar till forskning när MDH blir universitet

1
Anslagen till forskningen kommer i det närmaste att fördubblas när Mälardalens högskola blir universitet.

Därför vill (relativt många) kvinnliga ingenjörer jobba i offentlig sektor

2
Andelen kvinnor bland ingenjörerna är lägst i privat sektor. Högst ligger kommunerna, följt av stat, region och högskola. Att kvinnor attraheras av offentlig sektor har sina förklaringar.

Distans eller kontor – måste alla följa samma regler?

1
Maral Babapour Chafi får årets Levipris för forskning om aktivitetsbaserade kontor. Nu forskar hon om hur vi bäst kombinerar arbete på kontor och distans.

Blunda inte för misstagen – men se upp med fallgroparna

0
Hur hanterar du fel och misstag på din arbetsplats? Att ta ansvar är viktigt, men se upp för fallgroparna. 

Över 20 000 i studiebidrag – för alla som jobbat

16
20 458 kronor i studiebidrag per månad under ett år. Det ska alla som jobbat i åtta år kunna få från vårterminen 2023 - även de som inte har kollektivavtal.

Nya grepp krävs för att säkra kompetensen i norr

0
Grönt stål, batteritillverkning och satsning på vätgas. Så här jobbar företagen för att säkra kompetensen för framtiden.
Västervik

Facket varnar: Kan bli reallönesänkning

0
Sveriges Ingenjörer i Västerviks kommun protesterar mot att kommunen bara vill avsätta 2,0 procent för löneökningar under 2022.

VI REKOMMENDERAR

IT, finans, bygg och kemi

Så skiljer sig ingenjörers löner mellan branscherna

4
I vilka branscher tjänar ingenjörer mest? Inom IT, bygg, telekom – eller bank? Här är statistik över det relativa löneläget för ingenjörer inom 16 branschavtal.

TOPPLISTA