Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Arbetsliv Över 20 000 i studiebidrag – för alla som jobbat

Över 20 000 i studiebidrag – för alla som jobbat

20 458 kronor i studiebidrag per månad under ett år. Det ska alla som jobbat i åtta år kunna få, med start till vårterminen 2023. Och det ska gälla även om man inte har kollektivavtal.

Nu har regeringen och samarbetspartierna lagt fram sina förslag om anställningstryggheten, utifrån principöverenskommelsen mellan Svenskt Näringsliv, PTK (där Sveriges Ingenjörer ingår), IF Metall och Kommunal.

Det innebär bland annat att arbetsgivarna får göra fler undantag vid uppsägningar. Men också att alla får mer stöd om de blir uppsagda och möjlighet att plugga under arbetslivet.

Camilla Frankelius
Camilla Frankelius

– Det känns väldigt bra. Det är viktigt att regeringen håller sina löften och följer vår principöverenskommelse. Det gör att våra medlemmar får ett starkare skydd vid omställning, säger Sveriges Ingenjörers förhandlingschef Camilla Frankelius.

Hon lyfter fram två delar som särskilt viktiga. Den ena är att att synen på anställningstrygghet breddas till att också handla om att stärka sin kompetens för det jobb man har eller vill ha i framtiden.

Det andra är att också de som i dag inte omfattas av kollektivavtal både ska få stöd från en omställningsorganisation och del av det nya studiestödet. Samtidigt hoppas hon att fler arbetsgivare blir medlemmar i en arbetsgivarorganisation med avtal om omställning, för då blir villkoren ännu bättre.

Ändringar i turordningsreglerna

I dag får arbetsgivare med max tio anställda undanta två personer vid uppsägning – alltså att två personer får vara kvar, trots att de eventuellt har kortare anställningstid. Det här föreslås nu utökas till tre undantag och gälla alla arbetsgivare, oavsett storlek.

– Men före undantagen ska man ju ha förhandlingar i sedvanlig ordning och kan komma överens om en avtalsturlista. Men om man inte kommer överens så får arbetsgivaren göra undantagen och resterande anställda ska turordnas utifrån sedvanliga principer som anställningstid och ålder.

Camilla Frankelius påpekar att erfarenhet och lång anställningstid är det som styr även i fortsättningen och att de som varit anställda länge därmed har ett starkare skydd.

Mest kommer förändringen att märkas i mindre företag, och effekten minskar ju fler anställda man är. Undantagen finns för att arbetsgivarna ska kunna behålla nyckelpersoner som är viktiga för att verksamheten ska kunna fortsätta, och det har funnits med i kollektivavtalen redan tidigare.

Alla ska få stöd vid uppsägning

Omställningsorganisationer (som TRR för tjänstemän som jobbat inom privat sektor) ger i dag stöd med bland annat utbildning och coachning för att komma vidare till ett nytt jobb.

I dag gäller det här bara dem som omfattas av kollektivavtal. Men nu ska även de som inte har kollektivavtal få stödet genom att en statlig omställningsorganisation startas. Den ska inrättas så snart det går, förhoppningsvis till oktober 2022, när övriga ändringar träder i kraft.

Också visstidsanställda ska få rätt till hjälp om de blir uppsagda på grund av arbetsbrist. Kravet är att man arbetat i snitt minst 16 timmar per vecka under 12 av de senaste 24 månaderna.

Studiebidrag på över 20 000

Och så var det det här med studiebidrag. I förslaget ingår att ett nytt studiestöd för vuxna ska införas. Det ska omfatta alla: anställda, arbetslösa och egenföretagare, och oavsett om man har kollektivavtal eller inte. Kravet är att man ska ha jobbat minst 16 timmar i veckan under de senaste åtta åren. Sjukskrivning, föräldraledighet och värnplikt kan räknas in i tiden, upp till 24 månader.

Det ska gå att söka stödet till och med det år man fyller 60 och användas två år efter det.

Den som är anställd ska ha rätt att få ledigt för att plugga heltid i 44 veckor, vilket är två terminers studier, eller deltid under längre tid.

Studiebidraget ska vara 20 458 kronor per månad och det ska dessutom gå att ta studielån på 12 332 kronor per månad. Den som omfattas av kollektivavtal kan få ytterligare stöd, 80 procent av lönen upp till ett tak på 30 600 kronor eller vid löner däröver 65 procent upp till ett tak på 66 800 kronor.

Bredd i vad man får plugga

Ett krav för att få studiestödet är att utbildningen ska stärka individens ställning på arbetsmarknaden. Omställningsorganisationerna ska avgöra om en utbildning gör det.

Det här har lett till debatt – borde man inte själv få välja vilken utbildning som är relevant?

– Vi får se hur det här utvecklar sig. Det ska inte vara en viss inriktning, utan stärka personen. Jag tycker att det är ett brett angreppssätt. Det ska inte vara av hobbykaraktär men stärka dig så att du kan byta jobb, och det innebär inte att man bara kan plugga till bristyrken, säger Camilla Frankelius.

Den kompetensutveckling som behövs för att klara och utvecklas i det jobb man redan har ska arbetsgivaren fortfarande stå för.

När utbildningen godkänts av omställningsorganisationen kan man ansöka om studiestöd från CSN. Första ansökningstillfället är tänkt att bli i oktober 2022, för studier som påbörjas vårterminen 2023.

Beräknas kosta 11 miljarder

Reformerna beräknas kosta 11 miljarder kronor per år. Men Camilla Frankelius tycker att det är rimligt.

– Det är dyrare att inte ha personer i arbete. Det är välinvesterade pengar av regeringen. Om samhället ser till att individer är i arbete och får hjälp så är det en stor fördel.

Hon pekar på att Arbetsförmedlingen inte har varit så framgångsrik i att hjälpa ingenjörer till jobb och att det blir betydligt bättre med en omställningsorganisation.

Nu ska förslagen på remiss och sedan behandlas av riksdagen, men det ”finns gehör för förslagen” bland riksdagspartierna.

När riksdagen beslutat om förändringarna kommer arbetsmarknadens parter att anta ett nytt huvudavtal med överenskommelser utöver de statliga delarna (bland annat om det högre studiestödet och olika alternativ för undantag vid uppsägning).

Läs mer i vår tidigare artikel: Ska det bli ekonomiskt möjligt att plugga under arbetslivet 

Titta vidare på offentlig sektor

Under utredningen har det kommit fram att i offentlig sektor, särskilt statlig sektor, styrs anställningstryggheten också av andra lagar och påverkas av regeringsformen. Nu behövs förhandlingar mellan parterna om villkoren där.

– Parterna inom de olika omställningsorganisationerna behöver ta upp förhandlingar.

Fler ändringar – personliga skäl och konsulter

Uppsägning av personliga skäl (som till exempel arbets- eller ordervägran, olovlig frånvaro och brottslig handling på arbetsplatsen) är också ett område där det görs förändringar. En är att det inte längre ska vara en förmildrande omständighet att den anställda skött sig tidigare.

Arbetsgivaren behöver också bara erbjuda den anställda omplacering en gång. Men facket ska kunna syna om det var en schysst omplacering och förhandla om fler erbjudanden om det inte var det.

Ytterligare en ändring är att den som sägs upp av personliga skäl inte ska kunna jobba kvar och få lön under tiden ett eventuellt överklagande av uppsägningen behandlas. Om facket driver frågan så ska den som ogiltigförklarar sin uppsägning (vilket ett sådant eventuellt överklagande kallas) i stället få ersättning för lönen via en försäkring. Man ska också bli berättigad till a-kassa. Visar det sig att uppsägningen var felaktig ska arbetsgivaren betala lönen under tvisteperioden plus ett skadestånd som ska vara högre än i dag.

– Relativt få av våra medlemmar blir uppsagda av personliga skäl, men när det händer så ska det vara rättssäkert och det ska gå att driva ärendet och klara sin ekonomi under tiden.

Ytterligare en förändring är att visstidsanställda lättare ska kunna bli tillsvidareanställda. Det ska räcka att ha arbetat hos en arbetsgivare under sammanlagt 12 månader (i stället för dagens 24 månader) under en femårsperiod.

Konsulter som jobbat hos en kund under 24 av de senaste 36 månaderna har också rätt till en tillsvidareanställning hos kundföretaget om de vill det. Erbjuds ingen anställning ska konsulten i stället få två månadslöner. En förutsättning är att man under uppdraget stått under kundföretagets arbetsledning och kontroll.

Ändringar i a-kassan

En annan del som finns i parternas principöverenskommelse är att utreda om a-kassan kan bli kollektivavtalsbaserad i stället för statlig. Denna fråga återstår och en utredning kommer att tillsättas av regeringen för att gå djupare in i frågan.

Karin Thorsell

16 KOMMENTARER

  1. I tidningsartiklar så har stått att läsa att förslagen i LAS-utredningen innebär att ”En arbetsgivare som inte vidareutbildar sina medarbetare ska betala skadestånd.”

    Finns det med eller är det någon annan utredning? Hur omfattande är det skadeståndet i så fall?

    • Hej Ingvar, Det finns inte med i Las-överenskommelsen. Om det finns någon annanstans vet jag inte. /Karin Thorsell, redaktionen

  2. Det historiskt sett starka skydd mot godtycklig uppsägning har varit avgörande för svenskt näringslivs framväxt. Att personal inte behövt svälja alla dumheter från dålig ledning utan istället ha kunnat säga ifrån har drivit utvecklingen framåt. Att alla vågar säga vad de tycker på möten och i arbetet är det största skälet till svensk industris framgångar!

    Vi har aldrig behövt någon Kaizenmetod då vi redan haft detta per automatik tack vare ett tidigare starkt LAS.

    Hur Svenskt Näringsliv kan vara så oförstående vad försvagningar i LAS kommer leda till och hur vi kommer tappa ännu mer i den internationella konkurrensen är för mig en gåta.

    Att dessutom facken går med på dessa helt onödiga försvagningar av LAS är helt otroligt. För det är inga som helst problem att säga upp personal som inte fungerar och som missköter sitt jobb, redan som det är idag. Tvärt om så har jag efter 4 år som personalchef förvånats över hur okomplicerat och lätt det är, så länge du har skäl för avskedet. Men nu öppnas istället dörren på vid gavel för de obefogade uppsägningarna!

    • Svar från Jessica Bagge på Sveriges Ingenjörer: Vi håller med om att arbetsrätten och trygghet på jobbet är en viktig del i framgångsreceptet Sverige. Att medarbetare vågar föreslå nya vägar och säger ifrån till en överordnad när det är befogat är viktigt och måste värnas.
      Vi måste dock ha med oss den politiska verkligheten där alternativet till den lösning fack och arbetsgivare nu kommit överens om var en utredning (Toijer) som skulle inneburit kraftiga försvagningar av anställningsskyddet. I den överenskommelse som parterna la fram finns delar där både fack och arbetsgivare fått ge och ta men slutprodukten är väl avvägd. Läs gärna mer här där förhandlingsschef Camilla Frankelius går in på förslagen och vad de innebär.

      • Om facket inte vikit sig för arbetsgivaren, hade regeringen varit tvungen att ta ansvar. Det hade fått konsekvenser för dem. Nu sålde facket ut vår anställningstrygghet (för ingenting), och politikerna kan gömma sig bakom att ”parterna har kommit överens”. Ni gav dem ryggen fri istället för att stå upp för medlemmarnas intressen. Fy.
        Det är dags att lägga ned ”den svenska modellen”, det är bara arbetsgivarna som vinner på den.

      • Det minsta vi kan göra är att vara tydliga med att detta är ett steg bakåt och en försämring för de allra flesta. I många fall även för företagen som Herr ingenjör skriver. Jag är lite förvånad över mycket av den offentliga kommunikationen från sveriges ingenjörer som verkar ha intagit en försvarsställning och trycker främst på de begränsade förbättringar som förslaget medför. Det är bättre att vi är ärliga mot varandra och säger som det är att detta är väldigt dåligt för oss. Några saker blir bättre som plåster på såren men det är utan tvekan en nettoförlust.

        Sveriges ingenjörer valde att försöka förhandla och minimera förlusterna på det sättet. Jag håller med Eva i att det inte var rätt väg att gå men det är i grunden regeringen som satt facken i gisslansituationen, inte facken själva. Låt oss kommunicera det både inåt och utåt. Nu har vi skrivit på ett avtal men förhandlingarna har skett under hot och vi är absolut inte nöjda. Bäst vore att vi inte alls gick med på den typen av förhandling och låter regeringen stå för vad de gör istället för att gömma sig bakom ”parternas överenskommelse”. Men om vi nu inte kan backa på det så ska vi i alla fall tydligt förklara var vi står.

        Jag tror faktiskt inte majoriteten av vår befolkning vill försämra sin egen anställningstrygghet på det här sättet. Den ”politiska verkligheten” kan vi vara med och forma. Vi som fack borde inte lägga oss ner och bara försöka försvara de få förbättringar som är med i överenskommelsen.

        Jag vet ärligt talat inte om vi hade nått större framgång utan att komma överens med våra motparter eller om det fanns någon möjlighet att få ut mer i dagsläget. Det är svåra frågor. Men jag tycker det hade varit skönt om vi i alla fall var gemensamt upprörda. Mer upprörda än idag. Både när vi pratar internt men också när vi som fack gör uttalanden i den allmänna debatten. Det känns som att frågan blivit lite ljummen från sveriges ingenjörers sida. Anställningstrygghet är en grundförutsättning för fackligt arbete och borde rimligtvis vara en av våra allra högst prioriterade frågor.

  3. Gäller studiestödet bara om man blir uppsagd, eller gäller det alla anställda? Ska man tolka det som att omställningsorganisationerna ska avgöra vilken utbildning man får välja – och att man därför måste vara ”omställd”, dvs sitta löst?

    • Studiestödet gäller alla. Den som är anställd har alltså rätt att vara ledig för studier. Att omställningsorganisationen avgör är bara ett sätt att lösa vem som ska ha den uppgiften. /Redaktionen

  4. Hej!
    Nu finns det tyvärr ingen anledning att vara kvar i facket längre. Det som inte sägs ovan är att det är för stora företag som skillnaden är störst, inte för de små. De får göra undantag från LAS med 15% av personalstyrkan. D.v.s. oftast hela varslet kan plockas namn för namn utan LAS, och facket kan bara titta på. Dessutom är kraven för enskilt avsked så upplättade att vem som helst kan bli avskedad när som helst, och facket kan bara titta på. Orsaken samarbetssvårigheter kan ju vilken chef som helst hävda. Att få personer avskedas av personliga skäl idag har ju ingen relevans. Idag finns det ju regler för detta!
    Är du 50+ och blir avskedad p.g.a. samarbetssvårigheter så spelar din kompetens och ett år ytterligare studier (betalda) ingen roll. Ingen kommer anställa dig.
    Så slutsatsen är: håll tyst med åsikter som går emot chefen, och gå ur facket. De pengarna gör ändå ingen nytta!

    • Har du en referens på att stora företag ska få göra undantag med 15% av personalen?
      Jag har inte sett det rapporteras någonstans.

      Även påståendet att man kan bli avskedad när som helst verkar inte stämma överens med hur det har rapporterats.

    • Det stämmer att det finns en regel i Huvudavtalet som innebär att företag även kan använda sig av en procentsats på 15% för att undanta de personer som de vill behålla vid en arbetsbrist. Den får nyttjas om man inte enas om annat i en förhandling t ex en avtalsturlista. Det finns också en spärr som säger att undantaget får max gälla 10% av de anställda på företaget.
      Här kommer ett exempel; Företaget har 3000 anställda tjänstemän. Företaget kommer fram till att 100 st måste sluta pga arbetsbrist. Då kan 15 personer undantas. När arbetsgivaren gjort sina undantag ska resterande tjänstemän, dvs 2985 st turordnas enligt lagen och där är det anställningstiden som ligger till grund för placeringen i den. De återstående 85 personerna som då måste sluta pga arbetsbristen är de som står sist på den listan.

      När det gäller sakliga skäl och vad som ska ligga till grund för uppsägningen är det fortfarande den praxis som utarbetats av domstol som gäller och någon fri uppsägningsrätt för arbetsgivaren finns inte. Det som dock har lättats upp är att arbetsgivaren inte behöver omplacera flera gånger och att man inte behöver göra en prognos, t ex kan detta som hänt hända igen? Man ska titta på den enskilda händelsen som ligger till grund för uppsägningen.

      Skulle man råka i de trubbel som beskrivs så kan man inte bli avskedad hur som helst av en arbetsgivare. De måste fortsatt förhandla med personens fackliga organisation och frågan kan drivas till domstol – precis som idag. När man är medlem i facken kommer man få ekonomisk hjälp med upp till 80% av lönen om den fackliga organisationen driver frågan vidare till domstol. Detta är alltså knutet till det fackliga medlemskapet.

      • Följande text är klippt från DN 7/6
        * Termen ”saklig grund av personliga skäl” vid uppsägning ersätts med ”sakliga skäl”. Till sakliga skäl räknas till exempel om arbetstagaren allvarligt brutit mot anställningsavtalet genom arbetsvägran, samarbetssvårigheter, missbruk eller brott.
        Samarbetssvårigheter lär vara svårt att försvar sig mot. Du har säkert rätt i att facket blir inblandade i processen, men i praktiken så kommer man att förlora som arbetstagare. Dessutom förlorar du alltid din anställning, även om du faktiskt skulle vinna processen (som Camilla skriver ovan). Och då är du ju i alla fall förlorare, för vem vill anställa dig då. Ersättningen lär ju inte räcka till pension.

        • Som anställd kan du inte med de regler vi har nu (saklig grund) bryta mot ditt anställningsavtal eller agera på ett felaktig sätt på arbetsplatsen. Samarbetssvårigheter är en svår fråga och även nu så är det ju det en fråga som vi förhandlar när det uppstår sådana situationer. Min erfarenhet är också att man snabbt får ett nytt jobb även om man tvistat med sin nuvarande arbetsgivare.

      • Tack för svaret!
        Är det inte märkligt att fokusera på förändringen 2 till 3 undantag med följande mening ”Mest kommer förändringen att märkas i mindre företag, och effekten minskar ju fler anställda man är.”

        Redan vid ett varsel om 20 personer i ett företag med 30 anställda kommer ju 15-procentsregeln leda till 3 eller fler undantag.

        20 eller fler varslade personer är väl inte så ovanligt? Eller är det en väldigt liten del av alla som varslas som är i så stora varsel?

        • Regeln med 15% gäller avtalsområde vilket innebär att man delar på tjänstemän och arbetare. Så det måste alltså finnas minst 35 tjänstemän för att det ska ska gå att använda sig av %-regeln istället för 3-undantaget. Det finns även en spärregel där undantagen högst får omfatta 10% av de anställda per avtalsområde.

  5. Med tanke på att junior idag innebär masterexamen och minst 5 års erfarenhet av precis samma sak så har jag väldigt svårt att se hur ett års studier skulle kunna göra någon som helst skillnad för att byta karriär.

Lämna ett svar till Herr Ingenjör Avbryt svar

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Coop Märsta

IT-attacken mot Coop: ”Verkligheten är något annat än träning”

0
Coops IT-chef berättar om attacken. ”Det goda som kommit ut av det är att andra kan använda oss för att lyfta IT-säkerheten till styrelsenivå.”

Nytt avtal för ingenjörer i kommuner

0
I januari träder nya branschavtal i kraft som berör ingenjörer inom kommunal verksamhet. Flexibla arbetstider och arbetstidsförkortning var de stora knäckfrågorna i förhandlingarna.

Styrelsen svarar: Så ska överskottet användas

2
Hur ska överskottet från den tillfälliga höjningen av medlemsavgiften användas? Ingenjören frågade förbundsstyrelsens ordförande Ulrika Lindstrand.

Facket larmar om arbetsmiljöbrister på Paradox

0
Medarbetare på spelföretaget Paradox larmar nu om problem med diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Och särskilt utsatta är kvinnorna.

Arbetslösheten för ingenjörer nästan som före pandemin

0
I augusti låg arbetslösheten för ingenjörer på 1,3 procent – bara 0,1 procent över nivån två år tidigare. Samtidigt deltar fler ingenjörer i program hos Arbetsförmedlingen.

Civilingenjören som avslöjade pensionsbluffen i Allra

1
Varför krävdes det en civilingenjör i teknisk fysik för att avslöja hur pensionsföretaget Allra hade lurat spararna på hundratals miljoner kronor? Läs vad som fick Patrick Siegbahn att granska dem.
Martin Kvarnbäck

Ingenjörerna som jobbar som domare

2
Kan en ingenjör vara domare i en domstol? Ja. Det finns 70 ordinarie domare med teknisk eller naturvetenskaplig högskoleutbildning. Vi har mött två.

Fler har fått besvär av arbetet under pandemin

0
Var tredje person har upplevt arbetsrelaterade besvär under 2020. Den vanligaste orsaken är hög arbetsbelastning.

Nytt nätverk för unga ingenjörer med intresse för hållbarhet

0
I höst startar ett nätverk för ingenjörer med inriktning på hållbarhet. Nätverket har ett upplägg med fem digitala träffar under ett halvår.

Så mycket tjänar myndighetscheferna

0
Se vad generaldirektörerna tjänar på 30 myndigheter som är stora arbetsgivare för ingenjörer. Deras löneökningar blev med ett undantag, under 2 procent.

VI REKOMMENDERAR

Konflikt på jobbet

Tio råd – Så hanterar du konflikter bättre på jobbet

0
Har ni konflikter på jobbet ibland? Då är det som på andra arbetsplatser. Men det går att lära sig hantera konflikterna och styra dem mot något vettigt. 

TOPPLISTA