Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Ingenjören Batterier i kyrkan kan bidra till klimatomställningen

Batterier i kyrkan kan bidra till klimatomställningen

Med hjälp av batterier kan kyrkorna minska kostnaderna för uppvärmning med 75 miljoner kronor per år, samtidigt som de bidrar till en mer hållbar energiproduktion. Det visar en utredning som Karlstads stift gjort. 

Många av kyrkorna i Sverige står oanvända en stor del av tiden. De värms upp när det är dags för verksamhet, vilket kan vara någon kväll i veckan och på helgerna.

Eftersom kyrkan innehåller både möbler och föremål med högt kulturvärde som mår bättre av låga temperaturer vill man gärna hålla nere värmen i lokalerna. Men det innebär samtidigt att uppvärmningen kräver mycket el på kort tid – något som i sin tur bidrar till att man får höga fasta kostnader på elen.

Batterier för uppvärmning

En utredning vid Karlstads stift har nu tittat närmare på kyrkornas förbrukningsmönster och utvärderat möjligheten att använda av batterier som en del av uppvärmningen.

Johannes Wikström. Foto: Jennie Nilsson.

– Det ser ut att vara lämpligt ur både hållbarhets- och energisynpunkt för kyrkorna att satsa på batterier, säger Johannes Wikström, energi- och fastighetsingenjör i Karlstads stift som också varit projektledare för utredningen.

Bakgrunden till utredningen är det hållbarhetsarbete som biskoparna initierat och som ledde fram till att Svenska kyrkans kyrkostyrelse hösten 2019 antog en färdplan för klimatet. Målet är att kyrkan ska vara klimatneutral år 2030, främst genom utsläppsminskningar i den egna verksamheten.

Mycket el på kort tid

Att ställa om energianvändningen är därför en central fråga i pastoraten. Utredningen pekar på att batterier kan vara en viktig del i den lösningen. Batterilagren, som inte behöver vara större än ett kylskåp, fungerar som en resurs som tillför energi när behovet är som störst.

– Det vanliga är att kyrkorna idag värms upp med direktverkande el och det blir ofta mycket el under en kort period, berättar Johannes Wikström.

Även om förbrukningen totalt sett inte är så hög, så påverkar topparna den fasta kostnaden på elen, eftersom den avgörs av månadens högsta förbrukning. Med batterilager, som kan laddas när kyrkorna använder lite el och sedan skjuta till lagrad energi vid uppvärmning, kan den utnyttjade toppeffekten bli påtagligt lägre. Kyrkorna kan på så vis ”kapa topparna” och därmed även kapa kostnaderna.

Dessutom innebär batterierna att kyrkan undviker att bidra till import av smutsig el när förbrukningen är hög, exempelvis kalla vinterdagar. Då går istället batterierna in.

Mer energi från sol och vind

Men den stora ekonomiska vinsten är möjligheten att bli en del av Svenska Kraftnäts systemtjänster. Det innebär att batterierna kan bidra till att balansera energiproduktionen – att ta emot el när produktionen av exempelvis sol- och vindkraft tillfälligt är för hög, och bidra till elförsörjningen när behovet av el tillfälligt är för stort.

Kyrkan kan på så vis möjliggöra mer installation av sol- och vindkraft.

– För att Sverige ska klara av omställningen av energisystemet till en mer hållbar energiproduktion så behöver vi också fler balanstjänster. När solen går i moln, det slutar blåsa eller om det blir en störning på elnätet så kan kyrkornas batterier balansera förbrukningen, förklarar Johannes Wikström.

Kan spara 75 miljoner

Totalt finns det närmare 3 500 kyrkor i Sverige. De flesta ligger i södra delarna av Sverige och det är också där behovet av balanstjänster är störst. Utredningen visar att en stor del av kyrkorna har goda förutsättningar att dra nytta av en lösning där man använder batterilager – förbrukningen är samlad till en last, den är lätt att planera och därmed relativt lättstyrt.

Totalt pekar utredningen på en kostnadsbesparing på 75 miljoner kronor per år.

– Då handlar en tredjedel om att vi kan kapa topparna i förbrukningen och två tredjedelar om att vi kan sälja nya infrastrukturtjänster, säger Johannes Wikström.

Nästa steg är att påbörja pilotförsök i några kyrkor och se vilka batterier som fungerar bäst.

– Det finns stora vinster för kyrkan att göra när det gäller uppvärmningen av kyrkorna, samtidigt som de blir en viktig aktör i klimatomställningen. Nu hoppas vi kunna prova detta i verklig skala. Det finns redan några pastorat som är intresserade, berättar Johannes Wikström.

Anna Nyström 

2 KOMMENTARER

  1. Vilka föremål mår bättre av låga temperaturer? Jag reparerar gamla akustiska musikinstrument och håller på mycket med antika träföremål. Trä torkar i två omgångar. Första 10 åren avgår fukten ur träet. Därefter avgår kådämnen ur träet mycket långsamt över 100 år. Den andra torkningen över tid gör ibland den största formförändringen. Torkningen går inte att hejda nämnvärt genom sänkning av temperaturen. En sänkning av temperaturen medför också att den relativa fukthalten går upp i samma grad som temperaturen sänks, vilket faktiskt ger en ökad risk för mögel, rostangrepp och korrosion. Jag skulle hellre se att man fuktkontrollerar kulturkänsliga lokaler som kyrkor istället för att låta temperaturen gå upp och ner utan att tänka på att den relativa fukthalten kraftigt förändras.

    • Hej Björn! Så här svarar Johannes Wikström på din fråga:
      Det är helt riktigt det du skriver om den relativa fukthalten. För kyrkor som inte används dagligen sänker man temperaturen men kyrkornas styrsystem har som prio ett att hålla den relativa fuktigheten under 70% för att undvika mögel.
      Flertalet äldre kyrkor har aldrig haft komfortvärme och därmed har inte träföremål genomgått torkprocessen beskriven i inlägget. Börjar vi värma som hemma spricker föremålen och inredning. Detta är en ytterligare anledning, och den styrande parametern, till att hålla ”lagom” grundvärme och ha kortare uppvärmningsförlopp. Då hinner inte föremålen torka ut så mycket att inredning och föremål tar skada.
      /Johannes

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Rise

Utskällda för att ha framfört kritik – ”Situationen är inte bra”

0
En utredning bekräftar nu att det förekommit kränkande särbehandling på forskningsinstitutet Rise.

Branschen som betalar bland de högsta ingenjörslönerna

0
Kompetens inom avancerad matematik är hett eftertraktad i bank- och finanssektorn. Därför anställs allt fler civilingenjörer och lönerna är högre än i de flesta andra branscher.

Machokulturen ökar i byggbranschen

1
Alla uttryck för machokultur ökar i byggbranschen och mest de sexistiska, homofobiska och rasistiska skämten. Det visar Byggchefernas machoindex 2022.

Här är bästa tipsen inför exjobbet

0
Att skriva examensarbete kan kännas som en oöverstiglig uppgift. Här är några tips från en handledare, två prisbelönta exjobbare och en ansvarig för FoU.
Håkan Samuelsson, Kerstin Lindell och Daniel Ek

Årets siffror: Så mycket tjänar it-topparna och några andra

0
Nu har nya listor över de högsta lönerna publicerats. Vi har samlat några med koppling till ingenjörer. Det är mest it-toppar och it-chefer, men också några andra.   

Netlight satsar på delat vd-skap

1
Företaget utan chefer tar nu nästa steg i att utmana synen på ledarskap. Verksamheten leds numera av en vd-duo som utses på årsbasis.

Kan arbetsgivare kräva privat försäkring för distansarbete?

0
I arbetsskadeförsäkringen i kollektivavtalen finns en oklarhet när man jobbar hemma. Kan chefen därför kräva en privat olycksfallsförsäkring?

Fem steg som ger dig koll på dina pensionspengar

2
Det behöver inte vara krångligt att få koll på sitt pensionssparande. Men det finns en sak som många glömmer bort.
IT, finans, bygg och kemi

Rekordlåg arbetslöshet – men skillnad mellan inriktningarna

6
Arbetslösheten bland Sveriges Ingenjörers medlemmar är nu nere på 1,0 procent – den näst lägsta nivån på tio år. Men arbetslösheten skiljer sig mellan olika inriktningar och för vissa har den svängt mycket under pandemin.   
Ingenjörsfullmäktige 2021

Hittills: 17 listor ställer upp i Ingenjörsvalet

0
I vår är det val till Ingenjörsfullmäktige och den 15 februari är det deadline för att registrera listor till valet. Hittills har 17 listor anmält sig och nu kan enskilda ingenjörer också ställa upp i valet. 

VI REKOMMENDERAR

Civilingenjören som avslöjade pensionsbluffen i Allra

1
Varför krävdes det en civilingenjör i teknisk fysik för att avslöja hur pensionsföretaget Allra hade lurat spararna på hundratals miljoner kronor? Läs vad som fick Patrick Siegbahn att granska dem.

TOPPLISTA