Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Ingenjören Batterier i kyrkan kan bidra till klimatomställningen

Batterier i kyrkan kan bidra till klimatomställningen

Med hjälp av batterier kan kyrkorna minska kostnaderna för uppvärmning med 75 miljoner kronor per år, samtidigt som de bidrar till en mer hållbar energiproduktion. Det visar en utredning som Karlstads stift gjort. 

Många av kyrkorna i Sverige står oanvända en stor del av tiden. De värms upp när det är dags för verksamhet, vilket kan vara någon kväll i veckan och på helgerna.

Eftersom kyrkan innehåller både möbler och föremål med högt kulturvärde som mår bättre av låga temperaturer vill man gärna hålla nere värmen i lokalerna. Men det innebär samtidigt att uppvärmningen kräver mycket el på kort tid – något som i sin tur bidrar till att man får höga fasta kostnader på elen.

Batterier för uppvärmning

En utredning vid Karlstads stift har nu tittat närmare på kyrkornas förbrukningsmönster och utvärderat möjligheten att använda av batterier som en del av uppvärmningen.

Johannes Wikström. Foto: Jennie Nilsson.

– Det ser ut att vara lämpligt ur både hållbarhets- och energisynpunkt för kyrkorna att satsa på batterier, säger Johannes Wikström, energi- och fastighetsingenjör i Karlstads stift som också varit projektledare för utredningen.

Bakgrunden till utredningen är det hållbarhetsarbete som biskoparna initierat och som ledde fram till att Svenska kyrkans kyrkostyrelse hösten 2019 antog en färdplan för klimatet. Målet är att kyrkan ska vara klimatneutral år 2030, främst genom utsläppsminskningar i den egna verksamheten.

Mycket el på kort tid

Att ställa om energianvändningen är därför en central fråga i pastoraten. Utredningen pekar på att batterier kan vara en viktig del i den lösningen. Batterilagren, som inte behöver vara större än ett kylskåp, fungerar som en resurs som tillför energi när behovet är som störst.

– Det vanliga är att kyrkorna idag värms upp med direktverkande el och det blir ofta mycket el under en kort period, berättar Johannes Wikström.

Även om förbrukningen totalt sett inte är så hög, så påverkar topparna den fasta kostnaden på elen, eftersom den avgörs av månadens högsta förbrukning. Med batterilager, som kan laddas när kyrkorna använder lite el och sedan skjuta till lagrad energi vid uppvärmning, kan den utnyttjade toppeffekten bli påtagligt lägre. Kyrkorna kan på så vis ”kapa topparna” och därmed även kapa kostnaderna.

Dessutom innebär batterierna att kyrkan undviker att bidra till import av smutsig el när förbrukningen är hög, exempelvis kalla vinterdagar. Då går istället batterierna in.

Mer energi från sol och vind

Men den stora ekonomiska vinsten är möjligheten att bli en del av Svenska Kraftnäts systemtjänster. Det innebär att batterierna kan bidra till att balansera energiproduktionen – att ta emot el när produktionen av exempelvis sol- och vindkraft tillfälligt är för hög, och bidra till elförsörjningen när behovet av el tillfälligt är för stort.

Kyrkan kan på så vis möjliggöra mer installation av sol- och vindkraft.

– För att Sverige ska klara av omställningen av energisystemet till en mer hållbar energiproduktion så behöver vi också fler balanstjänster. När solen går i moln, det slutar blåsa eller om det blir en störning på elnätet så kan kyrkornas batterier balansera förbrukningen, förklarar Johannes Wikström.

Kan spara 75 miljoner

Totalt finns det närmare 3 500 kyrkor i Sverige. De flesta ligger i södra delarna av Sverige och det är också där behovet av balanstjänster är störst. Utredningen visar att en stor del av kyrkorna har goda förutsättningar att dra nytta av en lösning där man använder batterilager – förbrukningen är samlad till en last, den är lätt att planera och därmed relativt lättstyrt.

Totalt pekar utredningen på en kostnadsbesparing på 75 miljoner kronor per år.

– Då handlar en tredjedel om att vi kan kapa topparna i förbrukningen och två tredjedelar om att vi kan sälja nya infrastrukturtjänster, säger Johannes Wikström.

Nästa steg är att påbörja pilotförsök i några kyrkor och se vilka batterier som fungerar bäst.

– Det finns stora vinster för kyrkan att göra när det gäller uppvärmningen av kyrkorna, samtidigt som de blir en viktig aktör i klimatomställningen. Nu hoppas vi kunna prova detta i verklig skala. Det finns redan några pastorat som är intresserade, berättar Johannes Wikström.

Anna Nyström 

2 KOMMENTARER

  1. Vilka föremål mår bättre av låga temperaturer? Jag reparerar gamla akustiska musikinstrument och håller på mycket med antika träföremål. Trä torkar i två omgångar. Första 10 åren avgår fukten ur träet. Därefter avgår kådämnen ur träet mycket långsamt över 100 år. Den andra torkningen över tid gör ibland den största formförändringen. Torkningen går inte att hejda nämnvärt genom sänkning av temperaturen. En sänkning av temperaturen medför också att den relativa fukthalten går upp i samma grad som temperaturen sänks, vilket faktiskt ger en ökad risk för mögel, rostangrepp och korrosion. Jag skulle hellre se att man fuktkontrollerar kulturkänsliga lokaler som kyrkor istället för att låta temperaturen gå upp och ner utan att tänka på att den relativa fukthalten kraftigt förändras.

    • Hej Björn! Så här svarar Johannes Wikström på din fråga:
      Det är helt riktigt det du skriver om den relativa fukthalten. För kyrkor som inte används dagligen sänker man temperaturen men kyrkornas styrsystem har som prio ett att hålla den relativa fuktigheten under 70% för att undvika mögel.
      Flertalet äldre kyrkor har aldrig haft komfortvärme och därmed har inte träföremål genomgått torkprocessen beskriven i inlägget. Börjar vi värma som hemma spricker föremålen och inredning. Detta är en ytterligare anledning, och den styrande parametern, till att hålla ”lagom” grundvärme och ha kortare uppvärmningsförlopp. Då hinner inte föremålen torka ut så mycket att inredning och föremål tar skada.
      /Johannes

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Staten behöver vässa sig för att rekrytera ingenjörer

0
Samhällsnyttan är en viktig anledning till att unga söker jobb i staten. Ändå är det få ingenjörsstudenter som överväger att jobba statligt visar en rapport från Arbetsgivarverket.
Coop Märsta

IT-attacken mot Coop: ”Verkligheten är något annat än träning”

0
Coops IT-chef berättar om attacken. ”Det goda som kommit ut av det är att andra kan använda oss för att lyfta IT-säkerheten till styrelsenivå.”

Nytt avtal för ingenjörer i kommuner

0
I januari träder nya branschavtal i kraft som berör ingenjörer inom kommunal verksamhet. Flexibla arbetstider och arbetstidsförkortning var de stora knäckfrågorna i förhandlingarna.

Styrelsen svarar: Så ska överskottet användas

2
Hur ska överskottet från den tillfälliga höjningen av medlemsavgiften användas? Ingenjören frågade förbundsstyrelsens ordförande Ulrika Lindstrand.

Facket larmar om arbetsmiljöbrister på Paradox

0
Medarbetare på spelföretaget Paradox larmar nu om problem med diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Och särskilt utsatta är kvinnorna.

Arbetslösheten för ingenjörer nästan som före pandemin

0
I augusti låg arbetslösheten för ingenjörer på 1,3 procent – bara 0,1 procent över nivån två år tidigare. Samtidigt deltar fler ingenjörer i program hos Arbetsförmedlingen.

Civilingenjören som avslöjade pensionsbluffen i Allra

1
Varför krävdes det en civilingenjör i teknisk fysik för att avslöja hur pensionsföretaget Allra hade lurat spararna på hundratals miljoner kronor? Läs vad som fick Patrick Siegbahn att granska dem.
Martin Kvarnbäck

Ingenjörerna som jobbar som domare

2
Kan en ingenjör vara domare i en domstol? Ja. Det finns 70 ordinarie domare med teknisk eller naturvetenskaplig högskoleutbildning. Vi har mött två.

Fler har fått besvär av arbetet under pandemin

0
Var tredje person har upplevt arbetsrelaterade besvär under 2020. Den vanligaste orsaken är hög arbetsbelastning.

Nytt nätverk för unga ingenjörer med intresse för hållbarhet

0
I höst startar ett nätverk för ingenjörer med inriktning på hållbarhet. Nätverket har ett upplägg med fem digitala träffar under ett halvår.

VI REKOMMENDERAR

Konflikt på jobbet

Tio råd – Så hanterar du konflikter bättre på jobbet

0
Har ni konflikter på jobbet ibland? Då är det som på andra arbetsplatser. Men det går att lära sig hantera konflikterna och styra dem mot något vettigt. 

TOPPLISTA