Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Ingenjören Batterier i kyrkan kan bidra till klimatomställningen

Batterier i kyrkan kan bidra till klimatomställningen

Med hjälp av batterier kan kyrkorna minska kostnaderna för uppvärmning med 75 miljoner kronor per år, samtidigt som de bidrar till en mer hållbar energiproduktion. Det visar en utredning som Karlstads stift gjort. 

Många av kyrkorna i Sverige står oanvända en stor del av tiden. De värms upp när det är dags för verksamhet, vilket kan vara någon kväll i veckan och på helgerna.

Eftersom kyrkan innehåller både möbler och föremål med högt kulturvärde som mår bättre av låga temperaturer vill man gärna hålla nere värmen i lokalerna. Men det innebär samtidigt att uppvärmningen kräver mycket el på kort tid – något som i sin tur bidrar till att man får höga fasta kostnader på elen.

Batterier för uppvärmning

En utredning vid Karlstads stift har nu tittat närmare på kyrkornas förbrukningsmönster och utvärderat möjligheten att använda av batterier som en del av uppvärmningen.

Johannes Wikström. Foto: Jennie Nilsson.

– Det ser ut att vara lämpligt ur både hållbarhets- och energisynpunkt för kyrkorna att satsa på batterier, säger Johannes Wikström, energi- och fastighetsingenjör i Karlstads stift som också varit projektledare för utredningen.

Bakgrunden till utredningen är det hållbarhetsarbete som biskoparna initierat och som ledde fram till att Svenska kyrkans kyrkostyrelse hösten 2019 antog en färdplan för klimatet. Målet är att kyrkan ska vara klimatneutral år 2030, främst genom utsläppsminskningar i den egna verksamheten.

Mycket el på kort tid

Att ställa om energianvändningen är därför en central fråga i pastoraten. Utredningen pekar på att batterier kan vara en viktig del i den lösningen. Batterilagren, som inte behöver vara större än ett kylskåp, fungerar som en resurs som tillför energi när behovet är som störst.

– Det vanliga är att kyrkorna idag värms upp med direktverkande el och det blir ofta mycket el under en kort period, berättar Johannes Wikström.

Även om förbrukningen totalt sett inte är så hög, så påverkar topparna den fasta kostnaden på elen, eftersom den avgörs av månadens högsta förbrukning. Med batterilager, som kan laddas när kyrkorna använder lite el och sedan skjuta till lagrad energi vid uppvärmning, kan den utnyttjade toppeffekten bli påtagligt lägre. Kyrkorna kan på så vis ”kapa topparna” och därmed även kapa kostnaderna.

Dessutom innebär batterierna att kyrkan undviker att bidra till import av smutsig el när förbrukningen är hög, exempelvis kalla vinterdagar. Då går istället batterierna in.

Mer energi från sol och vind

Men den stora ekonomiska vinsten är möjligheten att bli en del av Svenska Kraftnäts systemtjänster. Det innebär att batterierna kan bidra till att balansera energiproduktionen – att ta emot el när produktionen av exempelvis sol- och vindkraft tillfälligt är för hög, och bidra till elförsörjningen när behovet av el tillfälligt är för stort.

Kyrkan kan på så vis möjliggöra mer installation av sol- och vindkraft.

– För att Sverige ska klara av omställningen av energisystemet till en mer hållbar energiproduktion så behöver vi också fler balanstjänster. När solen går i moln, det slutar blåsa eller om det blir en störning på elnätet så kan kyrkornas batterier balansera förbrukningen, förklarar Johannes Wikström.

Kan spara 75 miljoner

Totalt finns det närmare 3 500 kyrkor i Sverige. De flesta ligger i södra delarna av Sverige och det är också där behovet av balanstjänster är störst. Utredningen visar att en stor del av kyrkorna har goda förutsättningar att dra nytta av en lösning där man använder batterilager – förbrukningen är samlad till en last, den är lätt att planera och därmed relativt lättstyrt.

Totalt pekar utredningen på en kostnadsbesparing på 75 miljoner kronor per år.

– Då handlar en tredjedel om att vi kan kapa topparna i förbrukningen och två tredjedelar om att vi kan sälja nya infrastrukturtjänster, säger Johannes Wikström.

Nästa steg är att påbörja pilotförsök i några kyrkor och se vilka batterier som fungerar bäst.

– Det finns stora vinster för kyrkan att göra när det gäller uppvärmningen av kyrkorna, samtidigt som de blir en viktig aktör i klimatomställningen. Nu hoppas vi kunna prova detta i verklig skala. Det finns redan några pastorat som är intresserade, berättar Johannes Wikström.

Anna Nyström 

2 KOMMENTARER

  1. Vilka föremål mår bättre av låga temperaturer? Jag reparerar gamla akustiska musikinstrument och håller på mycket med antika träföremål. Trä torkar i två omgångar. Första 10 åren avgår fukten ur träet. Därefter avgår kådämnen ur träet mycket långsamt över 100 år. Den andra torkningen över tid gör ibland den största formförändringen. Torkningen går inte att hejda nämnvärt genom sänkning av temperaturen. En sänkning av temperaturen medför också att den relativa fukthalten går upp i samma grad som temperaturen sänks, vilket faktiskt ger en ökad risk för mögel, rostangrepp och korrosion. Jag skulle hellre se att man fuktkontrollerar kulturkänsliga lokaler som kyrkor istället för att låta temperaturen gå upp och ner utan att tänka på att den relativa fukthalten kraftigt förändras.

    • Hej Björn! Så här svarar Johannes Wikström på din fråga:
      Det är helt riktigt det du skriver om den relativa fukthalten. För kyrkor som inte används dagligen sänker man temperaturen men kyrkornas styrsystem har som prio ett att hålla den relativa fuktigheten under 70% för att undvika mögel.
      Flertalet äldre kyrkor har aldrig haft komfortvärme och därmed har inte träföremål genomgått torkprocessen beskriven i inlägget. Börjar vi värma som hemma spricker föremålen och inredning. Detta är en ytterligare anledning, och den styrande parametern, till att hålla ”lagom” grundvärme och ha kortare uppvärmningsförlopp. Då hinner inte föremålen torka ut så mycket att inredning och föremål tar skada.
      /Johannes

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Reglerna kring tjänsteställe styr inte möjligheten att jobba hemifrån

0
Kan mitt tjänsteställe ändras om jag arbetar för mycket hemifrån? Skatteverkets expert Pia Blank Thörnroos reder ut vad som gäller.
Kursmoduler i Ingenjör4.0.

Modulkurser ska ge ingenjörer ny kunskap – nu skalas Ingenjör4.0 upp

0
Ett lättillgängligt system med spetskunskap inom AI och robotisering. Kurserna i Ingenjör4.0 ska fortbilda yrkesverksamma ingenjörer och nu skalas konceptet upp.
Ingenjörsfullmäktige 2021

Här är besluten som fattades på Ingenjörsfullmäktige

0
Efter het debatt om kärnkraft klubbades Sveriges Ingenjörers miljö- och klimatpolitiska program igenom. Motionerna om löner röstades ner – men enigheten var stor om att något måste göras åt ingenjörernas lönenivå.

Lön och kärnkraft några av de viktigaste diskussionerna på fullmäktige

0
Vi frågade sex ledamöter vilka som var de viktigaste besluten eller diskussionerna på Sveriges Ingenjörers fullmäktige.

Fullmäktige vill driva fram bra villkor för distansarbete genom kollektivavtal

2
Lön, arbetsmiljö, försäkringar och andra villkor ska inte vara sämre när man jobbar på distans. Ingenjörsfullmäktige beslutade att Sveriges Ingenjörer ska driva kraven i förhandlingar om nya kollektivavtal.

Så många ingenjörer rekryterar arbetsgivarna 2022

3
En klar majoritet av ingenjörsföretagen planerar att rekrytera fler ingenjörer 2022 än i år. Sex företag behöver anställa minst 1 000 ingenjörer, visar en undersökning av Ingenjören.

Så förbereder du dig för livet som pensionär

0
Att gå i pension är en stor förändring i livet som kan vara tuff att hantera. Här är psykologens tips på hur du kan förbereda dig för livet som pensionär.

Forskare undersöker hur virtuella kontor påverkar oss

0
Hur känns det att jobba i ett virtuellt kontor? Nu ska forskare vid Chalmers undersöka hur VR-kontor kan påverka våra kroppar och hjärnor. 

Så hanterar du en dålig chef

0
Ett dåligt ledarskap kan vara förödande för verksamheten, slå sönder arbetsgrupper och skapa stress och osäkerhet i organisationen. Så här får du upp ögonen för ett destruktivt ledarskap.

Jazzspelande AI-trummis prisas som bästa exjobb

0
Kan en trummaskin lära sig spela jazz med hjälp av AI? Det var utgångspunkten i Oscar Thörns examensarbete som nu vinner Wimanska priset.

VI REKOMMENDERAR

Skulle du gå i pension om du vann på Lotto?

0
Antag att du vinner 5 miljoner kronor på Lotto. Vad skulle du göra? En stor studie ställde frågan till personer över 65 som fortfarande arbetar. Vad tror du att de svarade?

TOPPLISTA