Ingenjörerna som jobbar som domare

Martin Kvarnbäck
Ingenjören Martin Kvarnbäck är en av 70 domare i Sverige som har teknisk eller naturvetenskaplig utbildning.

Kan en ingenjör vara domare i en domstol – utan att också vara jurist? Ja, faktiskt. I dag finns 70 ordinarie domare med teknisk eller naturvetenskaplig högskoleutbildning – de flesta i mark- och miljödomstolarna.

Tidigare jobbade Martin Kvarnbäck som plan- och byggchef i en kommun, med handläggning av bland annat bygglov och detaljplanefrågor. När han lämnat ifrån sig ärendet blev han nyfiken på vad som hände sedan.

– Inte så sällan blev det överklagat och jag följde ärendet för att få veta om jag hållit mig inom utrymmet i lagen.

Flera gånger kom han i kontakt med tekniska råd – alltså ordinarie domare i mark- och miljödomstolen som har teknisk eller naturvetenskaplig utbildning. Och när en tjänst som tekniskt råd vid mark- och miljödomstolen vid Vänersborgs tingsrätt blev ledig så sökte och fick Martin Kvarnbäck den.

Lär av varandras kompetens

63 av domarna med teknisk eller naturvetenskaplig utbildning finns inom mark- och miljödomstolarna. Men det finns också 7 domare med ingenjörsutbildning eller motsvarande i Patent- och marknadsdomstolen.

Patent, mark och miljö

I dag finns 63 tekniska råd. De är ordinarie domare som deltar i beredningen och avgörandet av mål och ärenden vid någon av de fem mark- och miljödomstolarna vid tingsrätter runt om i Sverige, eller vid mark- och miljööverdomstolen vid Svea hovrätt. De är till exempel civilingenjörer, naturvetare, arkitekter, lantmätare och samhällsplanerare och har och erfarenhet av och jobbar med mål inom miljö, fastighet eller plan- och bygg.

Det finns också 7 patentråd. De är ordinarie domare med teknisk kompetens, civilingenjörsexamen eller motsvarande, som deltar i beredningen och avgörandet av mål och ärenden om patent.

Källa: Sveriges Domstolar

I mark- och miljödomstolen döms de flesta mål av ett tekniskt råd och en juristdomare. Underlagen är ofta omfattande och avancerade och då behövs både den teknisk-naturvetenskapliga och den juridiska kompetensen.

Martin Kvarnbäck, som är civilingenjör i lantmäteri, lyfter fram att de tekniska råden fyller en funktion i att tolka underlagen. Och mötet mellan specialistkompetenser gör också jobbet intressant.

Annika Billstein Andersson, som är civilingenjör i samhällsbyggnad och doktor i vattenteknik, är i dag tekniskt råd i Mark- och miljööverdomstolen vid Svea hovrätt. Hon lyfter fram att jobbet egentligen inte skiljer sig så mycket mot andra ingenjörsjobb där man jobbar med motsvarande frågor. Till exempel inom en industri eller som konsult.

– Arbetet är möjligen bredare med ett fokus på granskning och bedömning. Men det som skiljer är att man kanske på andra ställen kopplar på juridiken – utan jurister. Man får klara det själv. Här kan man lära sig av juristdomarna, och de av oss.

Parallellt med annat jobb

Annika Billstein Andersson började jobba inom mark- och miljödomstolarna redan 1998, men inte som anställd. I större mål har man nämligen också två särskilda ledamöter, förutom det tekniska rådet och juristdomaren, som är med parallellt med att de har ett annat jobb.

Så jobbade Annika Billstein Andersson i 16 år innan hon tog steget till att bli anställd som tekniskt råd.

– Jag tänkte att i slutet av karriären vore det intressant att jobba heltid med det här.

De tekniska råden jobbar inom det område de har erfarenhet av. För Annika Billstein Andersson är det mål enligt miljöbalken. För Martin Kvarnbäck plan- och bygglagen, PBL. Men det finns också tekniska råd som jobbar med fastighetsbildningslagen.

Överklagade bygglov

– För mig är ett vanligt fall att kommunen beviljar bygglov och att grannen överklagar. I PBL står att bygglov inte ska ges om det medför en ”betydande olägenhet” och då är det vi som får avgöra om det är det eller inte, säger Martin Kvarnbäck.

Men det kan också vara tvärt om, att någon fått nej på sin bygglovsansökan och överklagar. Ett annat fall är när en detaljplan antas. Då är det ofta flera parter som klagar på olika aspekter av planen.

– Då tar vi ställning till de olika klagomålen – vi går inte in och kollar om det som helhet är bra samhällsplanering.

De flesta mål avgörs helt utifrån handlingarna. Men det är också vanligt att åka ut och göra en syn.

– Då kallas alla parter att komma dit och då håller vi ett sammanträde på plats.

Men det händer också att mål avgörs i en sal, som vid en vanlig rättegång.

Bredd av miljöfrågor

Inom miljöområdet är bredden av ärenden och mål stor.

– Det är allt från enskilda avloppsanläggningar som kommunen dömt ut, till vindkraftverk eller stora industrier som ska öka produktionen eller byta teknik och behöver få tillstånd för det, berättar Annika Billstein Andersson.

Hon nämner när SSAB i Oxelösund skulle byta masugnen mot en ljusbågsugn eller när utsläpp från förbränningsindustrin ses över.

Just nu ligger man också i startgroparna för ett stort arbete som ska pågå i 20 år: Den nationella planen för moderna miljövillkor för vattenkraften – som innebär att de flesta vattenkraftverken i Sverige ska prövas utifrån miljöbalken.


Men att vara den som fäller ett avgörande, hur är det?

– Den ena parten blir ju glad och den andra besviken och det kan kännas jobbigt, säger Martin Kvarnbäck. Man kan inte tillfredsställa alla. Men man ger folk möjlighet att få en rättssäker prövning. Det kan man falla tillbaka på.

Så vilka egenskaper är viktiga för en ingenjör som är domare?

Martin Kvarnbäck lyfter erfarenheten och intresset för ämnesområdet, förmågan att analysera och definiera vad som är viktigt i ett stort material, men också att kunna formulera och motivera ett ställningstagande i ord.

Annika Billstein Andersson lyfter också fram självständigheten – att alltid landa i en egen bedömning och att vara oberoende. Och att tänka på vad beslutet får för konsekvenser.

– Med vårt beslut, öppnar vi för någon riktning som inte var tänkt när lagstiftningen kom på plats?

2 kommentarer

  • Kim Samuelsson

    Är det bara i specialdomstolar som man kan vara domare utan att ha juristexamen?

    Se https://www.framtid.se/yrke/domare där det står:

    ”För att kunna jobba som Domare måste du vara utbildad jurist.”

    Och vad är skillnaden mellan tekniskt råd och domare? Mitt intryck är att tekniska råd dömer tillsammans med en juristdomare:

    https://www.domstol.se/en/om-sveriges-domstolar/jobba-hos-oss/att-jobba-i-sveriges-domstolar/yrken-i-sveriges-domstolar/tekniskt-rad/forarbetar-och-domer/

    13 september 2021
    • Karin Thorsell

      Ja, det är i specialdomstolarna man kan vara domare utan att ha juristexamen. Sveriges Domstolar listar olika roller en domare kan ha: rådman, domstolschef, domare i förstärkningsstyrkan, tekniska råd, patentråd och justitieråd. De skriver också ”Tekniska råd är ordinarie domare som deltar i beredningen och avgörandet av mål och ärenden om mark och miljö” och ”De tekniska råden deltar självständigt i dömandet och tillför sin specialistkunskap till det kollegiala beslutsfattandet”. Som det står i artikeln döms de flesta mål i mark- och miljödomstolen av ett tekniskt råd och en juristdomare – alltså inte bara av ett tekniskt råd och inte bara av en juristdomare utan båda är med och dömer. Hoppas att det gav svar på dina frågor. /Karin Thorsell, redaktionen

      14 september 2021

Lämna en kommentar

Senaste nytt

Han är nörden i gillestugan som blev Excelkändis

Han är nörden i gillestugan som blev Excelkändis

Ingenjören David Stavegård har nära 18 000 prenumererar på ”torsdagstipset” där han visar smarta funktioner i Excel.  Själv är han mest stolt över att ingå i den exklusiva grupp som regelbundet träffar Microsofts Excelteam.
Fler artiklar