Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Arbetsliv Förslag: Ge möjlighet att strejka lokalt på en arbetsplats

Förslag: Ge möjlighet att strejka lokalt på en arbetsplats

Det behövs fler verktyg för att höja ingenjörernas löner. Som strejk på enskilda arbetsplatser, prognos för vad olika grupper borde begära i löneförhöjning och att högpresterande kvinnor inte missas i lönekartläggningar. Det föreslås i några av motionerna till årets Ingenjörsfullmäktige.

20 motioner har kommit in till Sveriges Ingenjörers fullmäktige i höst. Och det som flest motioner handlar om är lön.

Motioner trots udda år

I vanliga fall behandlar Ingenjörsfullmäktige motioner jämna år (2018, 2020, 2022), men på grund av pandemin och att fullmäktige inte träffades fysiskt 2020 så behandlar fullmäktige motioner även i år.

Här finns alla motioner för 2021 att läsa.

En motion pekar på frustrationen när arbetsgivare lägger sig på lägsta möjliga nivå för löneökningar och facken inte har mycket att sätta emot. Alice Halldin, Sveriges Ingenjörer Västmanland, och Bertil Nordqvist, för valkorporationen/listan Erfarna Civilingenjörer, föreslår att Sveriges Ingenjörer ska utreda hur man kan ge facken på företagen bättre möjligheter att påverka i de lokala löneförhandlingarna.

De vill också att Sveriges Ingenjörer ska uppmuntra och förbereda för lokala stridsåtgärder på arbetsplatserna – som övertidsblockad eller strejk – inför kommande avtalsförhandlingar. Förbundet centralt borde också organisera lokala stridsåtgärder för att få till stånd konkreta skrivningar om lönenivåer och lönestruktur i avtalen.

– Ingenjörer jobbar hårt men löneökningarna motsvarar inte det. Och förtroendevalda tappar engagemang när de känner att de inte kommer framåt. Därför behöver vi ge dem verktygen för att göra den förändring de vill. Vi måste visa att vi menar allvar med lönefrågan, säger Alice Halldin.

Hon och Bertil Nordqvist tycker också att förbundet ska lyfta fram arbetsplatser med bra ingenjörslöner och god löneutveckling – och även lyfta fram arbetsgivare som betalar låga löner, som man inte kan rekommendera medlemmarna att söka jobb hos.

Klara att strejka i en månad

De ekonomiska möjligheterna att strejka tas upp i en motion som sex listor i Ingenjörsfullmäktige står bakom (ABB-ingenjörerna, Erfarna Civilingenjörer, Ingenjörer för ett hållbart samhälle, Klöver Dam – Kvinnligt nätverk, Stockholm–Mälardalen och Sveriges Ingenjörer Västmanland).

De vill att Sveriges Ingenjörers konfliktfond – som är till för att betala ut strejklöner i fall att det blir en konflikt – ska vara dimensionerad för att klara en konflikt på det största avtalsområdet (i dag Teknikarbetsgivarna) i 30 dagar.

– Vi ser att arbetsgivare blir duktigare och duktigare på att vägra förhandla. Då behövs en bra och stark konfliktfond. Om vi går in i en konflikt kan det gå en, två, tre, fyra veckor – och då ska vi klara det, säger Åke Holmqvist som företräder listan Stockholm–Mälardalen.

Gruppen har tittat på hur långa konflikter kan bli i Sverige och andra länder och kommit fram till att 30 dagar är ett rimligt mål för hur långa konflikter förbundet behöver klara av.

Missar högpresterande kvinnor

Ett annat problem med ingenjörernas löner lyfts fram i en motion från Pia Hill och Karin Stihl för valkorporationen/listan Klöver dam – kvinnligt nätverk.

De pekar på att löneskillnaderna mellan kvinnliga och manliga ingenjörer ökar med högre lön. Tittar man på samtliga medlemmar i Sveriges Ingenjörer är löneskillnaden mellan män och kvinnor i den 10:e percentilen i Saco-lönesök – alltså de med lägst löner – 1 500 kronor eller 4,2 procent. För dem med de högsta lönerna – den 90:e percentilen – är löneskillnaden 8 000 kronor, eller 10,7 procent.

Pia Hill och Karin Stihl föreslår att Sveriges Ingenjörer vässar sin strategi på det här området och tydliggör vikten av att även högpresterande kvinnor får lika lön för lika arbete. Dessutom behöver arbetsgivare i lönekartläggningar fånga upp oskäliga löneskillnader också i de övre löneskikten.

Sanktioner mot statliga arbetsgivare

Också på det statliga området brister det i de lokala Saco-S-föreningarnas möjligheter att påverka, menar Magnus Landgren, för valkorporationen/listan Ingenjörer i Staten i en motion, skriven tillsammans med Stefan Hållander och Anders Larsson.

De föreslår att Sveriges Ingenjörer arbetar för att omförhandla det statliga RALS-T-avtalet så att det kan bli sanktioner om arbetsgivaren inte åtminstone genomför det lönebildningsarbete ihop med facket, som avtalet förutsätter.

Ska vinna på att komma överens

En annan motion lyfter fram att många kollektivavtal har någon form av stupstocksskrivning. Kommer man inte överens i de lokala förhandlingarna så är det märket som gäller för löneökningarna.

I motionen pekar Peter Kross och Carl-Fredrik Lindberg, från fullmäktigelistan Ingenjörer för ett hållbart samhälle, på att det här gynnar arbetsgivarna och gör att de inte har några incitament att komma överens med facket. Och det här gör att ingenjörernas löner halkar efter.

De menar att avtalen måste utformas så att det är ett bättre alternativ för både fack och arbetsgivare att komma överens än att inte göra det.

Extra löneökning och lönerekommendationer

Enligt Arbetsmarknadsekonomiska rådet tappade civilingenjörer 7,2 procent i relativt löneläge jämfört med andra arbetstagargrupper mellan 2003 och 2014. För att bryta den utvecklingen föreslår Alice Halldin, Carl-Fredrik Lindberg och Peter Kross en minsta extra löneökning utöver märket. Den ska användas mellan lönerevisionerna när någon till exempel får nya ansvarsområden, höjt sin kompetens eller avtalat bort övertiden.

På samma sätt som det finns en lönerekommendation för ingångslöner borde det också finnas en helårsprognos för löneförhöjning för yrkesverksamma, föreslår Alice Halldin, Carl-Fredrik Lindberg och Bertil Nordqvist. Helårsprognosen skulle ange hur stor löneförhöjning olika grupper av medlemmar bedöms få under året – som man sedan kan luta sig mot när man själv ska förhandla sin lön.

Du hittar alla motioner här. De motionerna som nämns i artikeln är:

Motion Undertecknad av Valkorporation/lista
1 Helårsprognos lönehöjning för yrkesverksamma Alice Halldin,
Carl-Fredrik Lindberg,
Bertil Nordqvist
Sveriges Ingenjörer Västmanland, Ingenjörer för ett hållbart samhälle,
Erfarna Civilingenjörer
2 Lokala löneförhandlingar och lokal strejkrätt Alice Halldin,
Bertil Nordqvist
Sveriges Ingenjörer Västmanland, Erfarna Civilingenjörer
3 Stupstocksskrivning Carl-Fredrik Lindberg,
Peter Kross
Ingenjörer för ett hållbart samhälle
4 Bättre löneavtal med minsta extra löneökning Alice Halldin,
Carl-Fredrik Lindberg,
Peter Kross
Sveriges Ingenjörer Västmanland, Ingenjörer för ett hållbart samhälle
5 Förbättra det statliga löneavtalet RALS Magnus Landgren,
Stefan Hållander,
Anders Larsson
Ingenjörer i Staten
6 Lönekartläggning missar högpresterande kvinnor? Pia Hill,
Karin Stihl
Klöver dam – kvinnligt nätverk
7 Konfliktfond och dimensionering Björn Nyström,
Alice Halldin,
Åke Holmqvist,
Anke Krönert
Ingenjörer för ett hållbart samhälle,
Sveriges Ingenjörer Västmanland,
Stockholm-Mälardalen,
Klöver dam – Kvinnligt nätverk,
ABB-ingenjörerna,
Erfarna Civilingenjörer

Övriga motioner och tidsplan

I mitten av oktober skriver Ingenjören om övriga motioner till Ingenjörsfullmäktige.

Förbundsstyrelsens svar på motionerna kommer i början av november. Ingenjörsfullmäktige hålls sedan 21–23 november.

Karin Thorsell

5 KOMMENTARER

  1. Jag har varit medlem i snart 40 år och det vassaste som fackföreningen under dom åren tagit till är en övertidsblockad en gång på 80-talet. Sedan har det varit ett ständigt återkommande prat om att nu måste arbetsgivarna börja värdesätta ingenjörerna, ”Tysklandslöner senast 2015” etc. etc. Och det går bara utför…

  2. Det blir inte lätt att svälja för gemene man, man jag tror att en övertidsblockad skulle få många arbetsgivare till förhandlingsbordet utan att kosta förbundet en krona (och de medlemmar som har ”förtroendearbetstid” får prova på att bara jobba heltid en period).

  3. Att Sveriges Ingenjörer inte förhandlat fram ett centralt avtal utan bara hänvisar till individuell lönesättning är att lämna medlemmar i stick. Vad ska man ha facket till om man måste ensamt kämpa för sin lön? Hur lätt är det för en individ att kämpa mot en resursstark arbetsgivare om inte ens facket lyckats med något avtal? I mitt fall har arbetsgivaren sagt att jag har nått lönetaket och inget mer att vänta. Take it or leave it.

    • Bara för att undvika reallönesänkning måste lönen åtminstone ökas i samma nivå som inflationen. Om arbetsgivaren säger att du nått lönetaket och inte kommer höja lönen framöver så innebär det att du kommer få en reallönesänkning varje år. Så menar arbetsgivaren att de i praktiken sänker lönetaket varje år?

      SI borde ange i de centrala avtalen att de individuella lönerna för alla anställda ska öka åtminstone så mycket som inflationen.

  4. ”Hon och Bertil Nordqvist tycker också att förbundet ska lyfta fram arbetsplatser med bra ingenjörslöner och god löneutveckling – och även lyfta fram arbetsgivare som betalar låga löner, som man inte kan rekommendera medlemmarna att söka jobb hos.”

    Ett eminent förslag, speciellt att lyfta dem som betalar dåligt, som jag verkligen hoppas blir bifallet! Dessa listor bör naturligtvis årligen skickas ut till studentsektionerna och de teknikstuderande på våra högskolor och universitet.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Vad är min övertid värd?

0
Vad bör jag ha koll på när jag avtalar bort bort min övertid? Och hur mycket är den övertiden värd? Christoffer Sörman, ombudsman på Sveriges Ingenjörer delar med sig av sina bästa råd.

Det här är frågorna om semester som många ställer nu

0
Fick du inte semesterveckorna du hade hoppats på? Vill du hellre vara långledig på vintern men chefen säger nej? Viktor Rosencrantz, ombudsman på Sveriges Ingenjörer, svarar på de hetaste semesterfrågorna.
Patricia Quaglia och Sofia Johannesson

Hållbarhet och chefsfrågor vinnare i Ingenjörsvalet

0
Årets Ingenjörsval är avgjort. Ericssonlistan blev störst, men störst ökning fick Ingenjörer för ett hållbart samhälle och Chefer och ledarskap. Dessutom ökade valdeltagandet.

Här är årets 70 hetaste forskningsprojekt

0
Teknik i mänsklighetens tjänst var temat för årets IVA-lista över forskning med potential att förändra världen. Här är hela listan.

Tre metoder som tar udden av stressen

0
Oro kan komma plötsligt, lägga sig som ett lock över tankarna och ge ont i magen – även när den är helt obefogat. Här är tre konkreta tips på hur du kan hantera oro och stress i vardagen.
Arbetslöshet april 2020-april 2022

Arbetslösheten sjunker igen – men skillnad mellan inriktningarna

0
Arbetslösheten för ingenjörer fortsätter att sjunka och tangerar nu den lägsta nivån sedan 2012. Men nivåerna skiljer sig mellan inriktningarna – särskilt för civilingenjörer.

Kreativa ingenjörer gör vetenskap spännande för alla

0
Att göra vetenskap begriplig är utmaningen som inspirerar forskningsingenjörerna Magnus Lindgren och Gabrielle Beans Picón på Curiosum i Umeå. Läs vad de gör på jobbet.

Byt jobb och höj din lön

0
Det finns inget bättre sätt att höja sin lön än att byta jobb. Ingenjörer inom privat sektor som bytte jobb under 2021 fick i genomsnitt 3 000 kronor högre lön än de som stannade kvar.
Prokrastinering

Så slutar du skjuta upp viktiga arbetsuppgifter

0
Vattnar du blommorna eller kollar mejl i stället för att ta tag i viktiga uppgifter på jobbet? Läs då de här råden från Harvard Business Review.

Nytt verktyg förutspår kompetensbehoven

0
Vilket programmeringsspråk är hetast just nu? Nu lanseras ett nytt verktyg som kan förutsäga efterfrågan på digital kompetens inom data och IT. 

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Cykel som förmån – hur funkar det?

2
Den 1 januari 2022 infördes en skattelättnad för så kallade förmånscyklar – när arbetsgivare tillhandahåller cyklar för privat bruk till sina anställda. Men hur fungerar det att skaffa cykel via jobbet? Och är det bra?

TOPPLISTA