Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Arbetsliv Så skiljer sig ingenjörernas löner mellan kvinnor och män

Så skiljer sig ingenjörernas löner mellan kvinnor och män

2019 var ingenjörers snittlön 48 900 kronor för kvinnor och 54 300 för män. För männen gav det högst lön att ha läst Industriell ekonomi och för kvinnorna material- eller datateknik. Här är statistiken över ingenjörernas löner, och hur de skiljer mellan könen.

Rålönegapet, skillnaden i genomsnittlig heltidslön mellan kvinnliga och manliga ingenjörer, minskar stadigt. 2010 skilde det 13,2 procent, 2013 hade det sjunkit till 11,9 procent och 2019 var det 10,0 procent.

Lönegapet mellan män och kvinnor 2010-2019

 

– En anledning till minskningen är att det i dag är en högre andel kvinnor som är chefer, projektledare och specialister, konstaterar Anna Ihrfors Wikström, statistiker på Sveriges Ingenjörer.

Rön om lön och kön
Här hittar du rapporten (klicka på bilden).

Tillsammans med Jessica Bagge, ansvarig för jämställdhetsfrågor Sveriges Ingenjörer, har hon tagit fram rapporten ”Rön om lön och kön – Löner och löneskillnader bland ingenjörer”, utifrån svaren i förbundets löneenkät för 2019.

Genomgående lägre lön för kvinnor

Samtidigt som skillnaden mellan könen minskar så konstaterar de att vilken gruppering man än delar in ingenjörerna i så är mönstret tydligt: Kvinnorna tjänar genomgående mindre än männen.

– Om det var en man med tio år längre erfarenhet som har högre lön, då är det inte konstigt. Men när det är likvärdig erfarenhet och utbildning så finns ändå den här skillnaden, säger Anna Ihrfors Wikström.

Jessica Bagge fyller i att det ju är kompetens arbetsgivaren ska betala för, men att kvinnor i dag har lägre lön än männen inom en och samma befattning – där kompetensen får antas vara likartad.

– Och det mönstret borde inte finnas då det dessutom är brist på många ingenjörskompetenser. Det går visserligen framåt, men det går för långsamt. Vi måste trycka på och lyfta den här frågan, säger Jessica Bagge.

Offentlig sektor visar att det går

Skillnaden i lön är störst inom privat sektor – 11 procent för civilingenjörer och 8 procent för högskoleingenjörer. Minst skillnad utifrån sektor är det för högskoleingenjörer i statlig tjänst där skillnaden är 4 procent. Och för både civil- och högskoleingenjörer inom kommuner och regioner är skillnaden 5 procent.

Civilingenjör Högskoleingenjör
Kvinnor Män Kvinnors lön i % av männens Kvinnor Män Kvinnors lön i % av männens
Privat 51 300 57 500 89% 43 800 47 500 92%
Statlig 47 700 51 400 93% 42 700 44 500 96%
Kommun/ region 47 100 49 500 95% 40 000 42 300 95%

(grön markering=minst skillnad respektive högst snittlön; gul markering=störst skillnad)

Jessica Bagge menar att offentlig sektor är beviset för att löneskillnader inte är någon naturlag.

– Tar man det här på allvar så går det att förändra. I offentlig sektor har man arbetat strukturerat med frågan och det ger resultat, säger hon.

Befattning påverkar dubbelt

Det som påverkar lönen och löneskillnaden mest, förutom antal år man jobbat, är befattning, konstaterar Anna Ihrfors Wikström.

Civilingenjörer Högskoleingenjörer
Kvinnor Män Kvinnors lön i % av männens Kvinnor Män Kvinnors lön i % av männens
Projektledare 49 100 54 200 91% 44 100 46 800 94%
Specialist 49 900 54 900 91% 44 600 47 400 94%
Chef 67 800 77 000 88% 56 600 61 800 92%
Annat 43 600 48 100 91% 39 300 42 200 93%

Men även om kvinnor i dag är chefer, specialister och projektledare oftare än tidigare, så är det svårare för kvinnorna att få högre tjänster.

– Utifrån de siffror vi kan se har kvinnor inte samma möjlighet att göra karriär. Andelen kvinnor sjunker ju högre nivå av chef, specialist eller projektledare det handlar om. Man kan vara hur duktig som helst, men finns inte möjligheten att göra karriär går det inte att lyfta lönen. Här måste företagen ge kvinnorna samma möjligheter, säger Jessica Bagge.

Anna Ihrfors Wikström konstaterar också att på varje nivå av chefer, projektledare och specialister, så tjänar männen inom den gruppen mer än kvinnorna i samma grupp.

Minst skillnader inom datateknik

För utbildningsinriktning finns de högsta lönerna för männen bland dem som läst ekonomi (till exempel Industriell ekonomi). För kvinnliga civilingenjörer ligger lönerna högst inom materialteknik och för kvinnliga högskoleingenjörer ligger datateknik högst.

Civilingenjörer Högskoleingenjörer
Kvinnor Män Kvinnors lön i % av männens Kvinnor Män Kvinnors lön i procent av männens
Byggnadsteknik 53 000 59 500 89% 40 400 43 400 93%
Datateknik 50 300 53 400 94% 46 200 48 100 96%
Ekonomi 54 700 65 000 84% 44 500 49 100 91%
Energi-/elektro 49 700 57 900 86% 42 300 46 300 91%
Kemi-/bioteknik 51 200 56 200 91% 43 600 48 800 89%
Maskin 50 400 57 300 88% 43 000 46 000 93%
Material 54 800 59 200 93%  –
Samhällsbyggnad 44 700 48 000 93%  –
Teknisk fysik 52 000 57 400 91%  –

Det är också för datateknik som skillnaden mellan kvinnors och mäns löner är minst.

– Det är mer diskussion i den branschen om kvinnor och män. De få kvinnor som jobbar där syns. Det är något man jobbar med och jag tror att det är det som är förklaringen, säger Jessica Bagge.

Hon pekar på energi- och elektroteknik som är en av de utbildningar där kvinnorna har lägst lön jämfört med männen.

– Där anger arbetsgivarna att det är sådan brist på ingenjörer. Om det är sådan brist, då borde marknaden leda till att löneglappet täpps till så att man lockar kvinnor, men så ser det inte ut. Om de vill locka kvinnliga ingenjörer och få dem att stanna borde en given åtgärd vara att höja lönerna.

2–19 procents skillnad

Tittar man på bransch (avtalsområde) så har högskoleingenjörer i IT-branschen den minsta skillnad mellan kvinnors och mäns löner – bara 2 procent. Jessica Bagge konstaterar att skillnaden mellan kvinnornas och männens löner genomgående är mindre för högskoleingenjörer – där både lönestrukturen och åldersskillnaderna är mindre (de första högskoleingenjörerna examinerades under första halvan av 1990-talet).

Den högsta medellönen finns hos manliga civilingenjörer inom byggbranschen. Här finns också den största löneskillnaden mellan könen – 19 procent. En förklaring kan vara att kvinnorna som grupp är yngre än männen och att lönenivån för de yngre är lägre.

Civilingenjörer Högskoleingenjörer
Kvinnor Män Kvinnors lön i % av männens Kvinnor Män Kvinnors lön i % av männens
IKEM 54 100 60 700 89% 44 800 51 800 86%
Innovationsföret. 44 300 49 600 89% 39 700 42 300 94%
Almega, IT 51 100 58 200 88% 47 100 47 900 98%
Byggföretagen 51 800 63 900 81% 42 200 47 900 88%
Stål- och Metall 53 400 57 500 93%
Teknikarbetsgiv. 52 600 57 400 92% 45 600 48 500 94%
Tekniktjänstearb.g. 46 200 49 100 94% 40 600 43 300 94%
Energiföretagens arbetsgivarfören, EFA 50 800 57 200 89% 44 000 46 800 94%

4,1 procent är oförklarad

Den totala skillnaden mellan kvinnors och mäns löner är som sagt 10,0 procent. Men rensar man statistiken från påverkan av antal yrkesverksamma år, andel som jobbar deltid, var i landet man jobbar, civil- eller högskoleingenjör, utbildningsinriktning, sektor och befattning återstår 4,1 procent i oförklarad löneskillnad. (hur beräkningen görs förklaras på sidan 14 i rapporten)

Den oförklarade skillnaden beror enligt en tämligen enig forskarkår till viss del på ”statistisk diskriminering” – att förväntningarna på att kvinnor är borta mer från jobbet, bland annat i form av föräldraledighet, deltidsarbete och vab, gör att de får lägre lön. Och det slår mot kvinnor oavsett om de är föräldralediga eller inte.

– Det finns löneskillnader redan vid inträdet på arbetsmarknaden när det inte finns några skillnader i frånvaro mellan män och kvinnor. Arbetsgivarna måste ta ansvar för att belöna kompetens och skapa möjligheter för kvinnor att göra karriär på samma villkor som männen. På köpet kommer fler kvinnor välja ingenjörsbanan samtidigt som löneskillnaderna minskar, säger Jessica Bagge.

Könsneutral lönestatistik

Rådet till ingenjörer är att ta reda på lönestatistiken och att gå till sin chef och begära rätt lön.

– I Saco-lönesök finns inte variabeln kön med. Förbundet anser ur ett jämställdhetsperspektiv att man inte ska söka på kvinnliga respektive manliga löner. Man ska inte jämföra utifrån kön, utan det som är relevant är vad en person med en viss utbildning, erfarenhet etcetera har i lön, säger Anna Ihrfors Wikström.

Hon uppmanar också alla att svara på förbundets löneenkät, för att underlaget i lönestatistiken ska bli så bra som möjligt. Det går också att prata med facket om vad man ska begära i lön.

Jessica Bagge uppmanar också till att tänka hur man gör privat. Att dela på det obetalda hemarbetet.

– Och tänk efter extra innan du går ner till att arbeta deltid.

Leta bredare

Till arbetsgivare är rådet att ha en tydlig plan och policy från ledningen. Att vara mån om att skapa lika möjligheter till karriär och lön. Och arbetsgivare som tycker att de inte hittar lämpliga kvinnor borde leta bredare.

– Sök inte alltid via samma kanaler som ni alltid gjort.

Andra tips är att i möjligaste mån försöka hitta slutkandidater av båda könen till en tjänst. Och att vara tydlig med vilken kompetens som krävs och att utgå från den i urvalet.

Karin Thorsell

5 KOMMENTARER

  1. Löneskillnader mellan män och kvinnor har ju visat sig vara helt legitima i över 90% av fallen.
    Så, varför håller man fortfarande på med detta jämställdhetstramset gällande löner och inkomster? De är väl olagligt att sätta olika löner endast baserat på kön? Så, om detta upptäcks är det väl bara att Polisanmäla?

  2. Ja, det känns som de anser att de måste vilseleda för att folk ska läsa det. Känns inte seriöst.
    Det blir fel att jämföra ”samma befattning och samma antal år i tjänsten och då anta att kompetensen är likartad”. I min närmaste omgivning (ca 100 pers) på min arbetsplats, där jag varit i 10 år, så har kvinnorna med min ”befattning” (systemingenjör/mjukvaruutvecklare/integratör) tyvärr aldrig varit lika duktiga som männen. Bland de som verkligen har utmärkt sig som riktigt duktiga så har 100% varit män hittills. Vad det beror på vågar jag inte spekulera i, men jag är övertygad om att män inte är smartare än kvinnor på något sätt. Intresset kanske helt enkelt inte finns där i samma utsträckning. De duktiga männen nördar på fritiden, brinner för att fippla med elektronik, datorer och programmering och har gjort det sedan högstadie-/gymnasieåldern medan alla kvinnor vi haft alltid bara haft det som ett jobb. Nu ska ju tilläggas att majoriteten av männen inte heller presterar fantastiskt, men av de som gör det har som sagt 100% alltid varit män. Så man kan inte anta att samma befattning har likartad kompetens.
    Däremot har vi en stor mängd kvinnor som projektledare/teamledare/chefer som är väldigt duktiga på det de gör, men bland de som sysslar med tekniken så ser det inte ut så.

  3. Håller med, satt och väntade på att informationen som utlovades skulle dyka upp. I och för sig är artikeln intressant.

  4. Hur kommer det sig att ni skickar ut ett mail som strikt handlar om löner för ingenjörer generellt, men när man trycker på länken så är det en artikel om lönediskriminering och könsfördelning?

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

hand som skriver på kontrakt

Åtta tips – tänk på det här innan du skriver på

0
Skriver du på anställningsavtalet och tänker att villkoren enkelt går att omförhandla? Eller att villkor ”egentligen inte gäller”? Tänk då om.

Sveriges Ingenjörer på Ericsson: ”Inte nu igen”

8
Efter invasionen av Ukraina har Ericsson sökt och beviljats tillstånd för export till Ryssland. Men bolaget har hävdat att exporten upphört.  Det har fått Sveriges Ingenjörer på Ericsson att reagera med besvikelse.
Ingenjörer i riksdagen 2022

Fler ingenjörer i riksdagen efter valet

0
De senaste två mandatperioderna har 12–13 av riksdagens 349 ledamöter varit ingenjörer. Nu har antalet ökat till minst 18 – och alla partier har minst en ledamot som är ingenjör.

Här är de 21 vanligaste frågorna om omställningsstudiestödet

0
Från den 1 oktober kan du söka stöd för att börja plugga nästa år med upp till 80 procent av lönen. Sveriges Ingenjörers förhandlingschef Camilla Frankelius svara på 21 frågor om hur stödet fungerar.

Så söker du omställningsstudiestödet – en guide i sex steg

0
Den 1 oktober öppnar ansökan för att söka omställningsstudiestödet. Ingenjören  guidar dig i sex steg genom ansökningsprocessen. 

När Volvo Cars ställer om måste ingenjörerna ställa om

0
Om åtta år ska Volvo Cars inte längre göra bilar med förbränningsmotorer. För många ingenjörer på Volvo krävs att de kompetensutvecklar sig för att klara framtidens produktion och utvecklingsarbete.

8 av 10 unga ingenjörer vill bli chef

2
Bland ingenjörer under 40 år kan 80 procent tänka sig att bli chef. Det finns tecken på att den administrativa belastningen på chefer har minskat men fler pressas av oklara förväntningar och orealistiska mål.
V-huset LTH

Så skiljer andelen kvinnliga professorer mellan högskolorna – och inriktningarna

0
19,4 procent av professorerna inom teknik i Sverige är kvinnor. Här är statistiken och kommentarer från Lund, Jönköping och Högskolan Väst.  

Se upp så att flextiden inte blir en arbetsmiljöfälla

1
Flextid är en uppskattad förmån, men det finns också risker. Läs på hur avtalet är tänkt att tillämpas på din arbetsplats och var vaksam på hur mycket du egentligen jobbar.

Myndigheter med växtvärk – så här gör de för att hantera den 

0
Flera statliga myndigheter ligger i startgroparna för en kraftig tillväxt. Tusentals nya medarbetare ska anställas – och en stor del är ingenjörer.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Borde man prata mer om lön på arbetsplatsen?

3
Kan öppna löner vara ett sätt att öka pressen på arbetsgivaren att höja lönerna? Sveriges Ingenjörers förhandlingsexpert ger sin syn på saken.

TOPPLISTA