Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Arbetsliv "Jag hade ingen aning om att det kunde gå till så här"

”Jag hade ingen aning om att det kunde gå till så här”

Efter 33 år som universitetsanställd blev Jonas Hagström uppsagd från sitt jobb på Sjöfartshögskolan i Kalmar. Turordningsreglerna kring TurA-S gjorde att han, trots lång anställningstid, var den som fick gå. ”Det är chockartat” säger han.

TurA-S, Turordning för anställning i staten, är det statliga kollektivavtalet som reglerar turordning i staten. Det tecknades 1986 och ersatte då tidigare turodningsrelger från 1974. TurA-S innebär att det är andra regler som gäller inom statlig tjänst jämfört med LAS.

Sist in först ut gäller inte

Den viktigaste skillnaden är att det inte är regeln ”sist in först ut” som gäller. Här är det istället arbetsuppgifternas beskaffenhet som väger tyngst när turordningslistor ska upprättas.

– Man turordnas efter huvudsakligen jämförbara arbetsuppgifter, därefter efter anställningstid, på den ort där arbetsbristen uppstått, förklarar Andreas Nyström, förhandlingschef Offentlig sektor på Sveriges Ingenjörer.

Samtidigt poängterar han att TurA-S måste ses tillsammans med andra avtal som finns inom staten, framförallt omställningsavtalet som bland annat ger dubbel uppsägningstid jämfört med LAS. Anställningstiden beräknas utifrån den totala tiden i statlig tjänst, vilket innebär att den som arbetat i minst tio år i staten har en uppsägningstid på ett år vid arbetsbrist.

Kan bli små turordningskretsar

Att turordningsreglerna baseras på huvudsakliga arbetsuppgifter och anställningsort kan många gånger vara en fördel, men i vissa fall få negativa konsekvenser. I verksamheter där de anställda är högt specialiserade kan det till exempel bli väldigt små turordningskretsar, ibland med enbart en person. Det är inte ovanligt att den situationen uppstår på universitet och högskolor, men det förekommer även i andra verksamheter.

Andreas Nyström konstaterar att staten ser lite annorlunda ut idag jämfört med 1986 då avtalet tecknades.

– Utvecklingen inom staten har lett till allt fler anställda och fler personer med specifika uppgifter. Konsekvensen blir att turordningskretsarna blir mindre, men då har vi å andra sidan mycket mer generösa uppsägningstider än man har inom privat sektor, säger Andreas Nyström.

Kom som en total överraskning

En som drabbats av TurA-S är Jonas Hagström. Han är 63 år och har de senaste 12 åren undervisat blivande sjöingenjörer och sjökaptener i tekniska ämnen på Sjöfartshögskolan vid Linnéuniversitetet i Kalmar.

När antalet studenter minskade och det blev tal om neddragningar på universitetet fanns det inte i hans begreppsvärld att det var något som skulle drabba honom. Med lång erfarenhet och många tjänsteår på universitetet trodde han att han satt säkert.

– För mig kom det som en blixt från en klar himmel, jag hade ingen aning om att det kunde gå till såhär, säger han.

Vill upplysa andra

Att han kunde bli uppsagd beror på att han blev placerad ensam i en egen turordningskrets. När det senare blev aktuellt med uppsägningar var det därmed han som fick gå.

– Jag trodde att LAS gällde alla, att det inte var möjligt att göra en hittepåkrets och sätta mig ensam i den, säger Jonas Hagström.

Själv hade Jonas Hagström ingen insikt i dessa regler. En anledning till att han vill berätta sin historia är att han vill få fler att få upp ögonen för de anställningsregler som gäller på universitet och högskolor.

– Det som hände mig kan hända andra och min åsikt är att TurA-S måste omförhandlas eller förändras. Mitt råd till andra är att se till att de har information om vad som gäller för dig som när du är anställd på universitetet och inte litar på att du har trygghet i LAS.

Besviken på utgången

Efter drygt ett års tvisteförhandlingar skrev han till slut på avtalet som avslutade hans anställning och gav honom 60 000 kronor i avgångsvederlag.

– Jag är förbannad, man behandlar inte en medarbetare som varit anställd i 33 år på ett sådant sätt. Jag trodde att LAS gällde alla, att det inte var möjligt att göra en hittepåkrets och sätta mig ensam i den.

Även om Jonas Hagström är besviken på utgången så uppskattar han den hjälp han fått från facket. I tvisteförhandlingarna har han företrätts av ombud från både Sveriges Ingenjörer och SACO.

– Jag är väldigt nöjd med de stora stöd jag fått från facket och imponerad av deras tålamod, att de orkade kämpa för mig.

”Det är chockartat”

Idag är Jonas Hagström arbetslös och tveksam till att han kommer att hitta något nytt jobb. Han konstaterar att han som lärare inom teknik och sjöfart har haft ett roligt och inspirerande arbetsliv och att han alltid har känt det som en ynnest att få gå till jobbet.

Sättet han nu får avsluta sin karriär blir därför desto tyngre att hantera.

– Det är chockartat att jag som 63-åring för första gången i mitt liv behöver stämpla, att jag är arbetslös. Det här var verkligen inte vad jag hade önskat mig som ett avslut på en lyckad arbetskarriär.

Anna Nyström

6 KOMMENTARER

  1. Så vilken nytta hade han av facket i detta fall? Han fick ju gå i vilket fall som helst och vederlaget är ju skrattretande. Arbetsgivaren gör ju som dom vill med eller utan fack eller har jag fel? Så här fungerar det privat även med LAS du får gå om arbetsgivaren vill det. Möjligtvis kan du få en slant för besväret.

  2. Det som jag tycker är märkligt att AG får se till vilken kompetens som finns i arbetsuppgiften som ska tas bort. Är det bara en så får hen gå oavsett om hen skulle klara andra arbetsuppgifter inom ”myndigheten” och på så vis kan AG få bort i stort sett vem de vill.

  3. Jag har sett exempel på när kretsindelningarna gjorts för att uppnå särskilda mål. Exempel: en person som forskat i många år ich hade egna anslag fick ett pedagogiskt pris. Han valde då att undervisa heltid under en period på 18 månader för att verkligen satsa på undervisningen.
    När studentunderlaget överlag föll, placerades han i en lite. krets med 100%-lärare och blev också uppsagd!
    Han gick i väggen och var deprimerad i flera år. Alla kollegorna var förbannade men prefekten ansåg sig ha handlat ”beslutskraftigt”. Efter två år av omställningsåtgärder då han inte kunde forska ordentligt heller, fick han jobb på annan institution, men hans professionella bana havererades. Likaså hans liv.
    Sju år senare har hsn nu vslt att gå i tidig pension.
    Universiteten kan vara rena monstren mot sina anställda, speciellt där det finns otrevliga chefer som gömmer sig bakom paragrafer och new public management.

  4. Arbetsgivare kommer ha ännu större möjlighet till godtyckliga uppsägningar efter den senaste omförhandlingen/uppluckringen av LAS.

  5. I mitt fall ser jag inga fördelar med TurA-S.
    1. Uppsägningstiden på 1 år gäller även på privata sidan för flertalet ingenjörer över 55 år.
    (Att ett fåtal saknar kollektivavtal utan denna förmån, hjälper inte mig.)
    2. Vid arbetsbristen 22 månader tidigare gjordes en helt annan kretsindelning. Varken arbetsuppgifter, personal eller utbildningarna har förändrats.
    Slutsats: Arbetsgivaren har frihet att göra ”hitte-på” kretsar helt godtyckligt.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Sveriges Ingenjörer på Ericsson: ”Inte nu igen”

0
Efter invasionen av Ukraina har Ericsson sökt och beviljats tillstånd för export till Ryssland. Men bolaget har hävdat att exporten upphört.  Det har fått Sveriges Ingenjörer på Ericsson att reagera med besvikelse.
Ingenjörer i riksdagen 2022

Fler ingenjörer i riksdagen efter valet

0
De senaste två mandatperioderna har 12–13 av riksdagens 349 ledamöter varit ingenjörer. Nu har antalet ökat till minst 18 – och alla partier har minst en ledamot som är ingenjör.

Här är de 21 vanligaste frågorna om omställningsstudiestödet

0
Från den 1 oktober kan du söka stöd för att börja plugga nästa år med upp till 80 procent av lönen. Sveriges Ingenjörers förhandlingschef Camilla Frankelius svara på 21 frågor om hur stödet fungerar.

Så söker du omställningsstudiestödet – en guide i sex steg

0
Den 1 oktober öppnar ansökan för att söka omställningsstudiestödet. Ingenjören  guidar dig i sex steg genom ansökningsprocessen. 

När Volvo Cars ställer om måste ingenjörerna ställa om

0
Om åtta år ska Volvo Cars inte längre göra bilar med förbränningsmotorer. För många ingenjörer på Volvo krävs att de kompetensutvecklar sig för att klara framtidens produktion och utvecklingsarbete.

8 av 10 unga ingenjörer vill bli chef

0
Bland ingenjörer under 40 år kan 80 procent tänka sig att bli chef. Det finns tecken på att den administrativa belastningen på chefer har minskat men fler pressas av oklara förväntningar och orealistiska mål.
V-huset LTH

Så skiljer andelen kvinnliga professorer mellan högskolorna – och inriktningarna

0
19,4 procent av professorerna inom teknik i Sverige är kvinnor. Här är statistiken och kommentarer från Lund, Jönköping och Högskolan Väst.  

Se upp så att flextiden inte blir en arbetsmiljöfälla

0
Flextid är en uppskattad förmån, men det finns också risker. Läs på hur avtalet är tänkt att tillämpas på din arbetsplats och var vaksam på hur mycket du egentligen jobbar.

Myndigheter med växtvärk – så här gör de för att hantera den 

0
Flera statliga myndigheter ligger i startgroparna för en kraftig tillväxt. Tusentals nya medarbetare ska anställas – och en stor del är ingenjörer.
Kraftledningar

Sveriges Ingenjörer Syd och Väst: Ta ställning för ett elprisområde

1
Sveriges Ingenjörer bör ta ställning för att Sverige bara ska ha ett elprisområde. Det föreslår Sveriges Ingenjörer Syd och Väst i en av de 39 motioner som kommit in till Ingenjörsfullmäktige.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Borde man prata mer om lön på arbetsplatsen?

3
Kan öppna löner vara ett sätt att öka pressen på arbetsgivaren att höja lönerna? Sveriges Ingenjörers förhandlingsexpert ger sin syn på saken.

TOPPLISTA