Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Arbetsliv Så nådde ingenjörerna toppen i storbolagen

Så nådde ingenjörerna toppen i storbolagen

Ingen av dem hade ett mål för sin karriär. Ändå blev Håkan Danielsson vd för WSP Sverige och Stefan Savonen senior vice president för LKAB. Här berättar de vad som tog dem dit och vad de ser som nycklar till framgång.  

Stefan Savonen
Stefan Savonen är också ledamot i regeringens strategiska samverkansprogram för näringslivets klimatomställning. Foto: Ninni Andersson / Regeringskansliet

För Stefan Savonen har karriären nästan alltid handlat om att lägga på en del till på det han redan kan. Sommarjobben på LKAB under gymnasiet gjorde att han ville förstå mer hur drifttekniken hängde ihop. Därför hamnade han på utbildningen till högskoleingenjör i kraft- och värmeteknik vid Mittuniversitetet.

Väl där visade sig fler områden vara spännande. Han läste extra kurser, fördjupade sig i förbränning, läste upp behörighet för forskarutbildning och tänkte doktorera.

– Men i stället blev det annat arbete på Mittuniversitet jag prioriterade. Jag blev universitetsadjunkt och därefter studierektor för energi och elkraftutbildningarna innan jag kände att jag ville komma ut och prova på att jobba i energibranschen. Möjligheten kom när Härnösand Energi & Miljö sökte en affärsområdeschef för kraft och värme och där blev jag kvar några år, innan jag kände att jag ville ta mig hemåt igen – tillbaka till Svappavaara.

Passade för något annat

Där blev det jobb som projektledare på LKAB, men efter en månad insåg företaget att hans bakgrund passade för något annat: att bygga upp en forskningsavdelning inom energiteknik och emissioner.

– Att flytta till Svappavaara var ju inte ett karriärsteg i rätt riktning. Men LKAB uppmärksammade mig, och så har det varit mer eller mindre hela mitt arbetsliv. Jag har inte haft något slutmål, så länge jag har världens roligaste jobb så jobbar jag med det. Och så ska man alltid göra sitt bästa, och det gör man om det är roligt, säger han.

Sedan dess har Stefan Savonen tagit tre karriärsteg till. Först som vd på Gällivare energi. Sedan tillbaka till LKAB där han först blev avdelningschef för energi och media (media i form av till exempel vatten och el som behövs för verksamheten) och nu, sedan 2016, som en av LKAB:s senior vice presidents med koncernansvar för energi och klimat.

Politisk påverkan

Hans nuvarande roll innebär att han jobbar mycket med politisk påverkan både nationellt och i Bryssel, att hålla koll när förslag väcks som påverkar förutsättningarna för LKAB att verka – som utsläppshandelssystemet, ny kraftproduktion eller nya kraftledningar.

– Det EU jobbar med nu kommer att vara det som gäller 2026, men är vi inte med förrän då så är det för sent.

– Tidiga förslag är möjliga att påverka. Vi tar kontakt och berättar vad vi tycker, hör vad de tycker och om de har förståelse för frågan. Vi ser om förslaget går att ändra. Det är mycket personliga möten, helhetsfrågor – vad vill ni uppnå? Att visa hur förslag påverkar.

Gör mer – men går ibland fel

Stefan Savonens karriär låter självklar. Det ena har lett till det andra. Han säger att det handlar om att han alltid varit intresserad av det han gjort.

– Viktigast tror jag är att ha roligt. Andra ser att man tycker det är roligt. Då gör man också mer än vad som förväntas – på bredden. Och det är lika mycket för arbetsgivarens skull som för min egen. Jag vill lära och har ett eget driv.

Men det går inte alltid hem att göra mer än vad som förväntas. Det gäller att se att det man vill är i linje med vad företaget vill.

– Ibland får man backa. Jag kan vara intresserad av en fråga men chefen tycker inte att det är det vi ska göra. Då får man släppa och vara flexibel. Man har hamnat på fel väg och får gå tillbaka. Det är som att orientera. Det är surt just då men i slutänden är det ju bra om hela gruppen kommer fram dit vi ska.

Utvecklas genom kompetenta medarbetare

Så om han ska ge råd till någon som vill göra den här typen av karriär. Vad skulle han säga då?

– Det viktigaste är att vara sig själv, vara genuin. Vara ödmjuk inför andra. Omge dig med folk som kan bättre. Var inte rädd att anställa de som är oerhört kompetenta. Jag försöker göra det och det gör att jag utvecklas. Låt också andra blomstra.

Till dem som fortfarande pluggar ger han rådet att vara noggrann med vad man väljer att läsa.

– Vad vill du ha? Det kanske man inte vet från början, men sen. Läs fristående kurser. Passa på.

Han ger också rådet att ta ut examen – åtminstone i början påverkar det lönen.

Högskole- eller civilingenjör inte så viktigt

Att han själv blev högskoleingenjör och inte civilingenjör säger han var perfekt för honom. I den akademiska världen spelar utbildningen roll, men i industrin har han inte upplevt att det varit så.

– När jag själv anställer handlar det om ”Vad kan du och hur passar du in i vad vi behöver?”. Kan man inte nyttjandegöra det man kan spelar det ingen roll om man är professor eller vad man är.

Och till andra högskoleingenjörer vill han säga att behovet av dem är stort – inte minst nära produktionen – men också att det går att jobba med FoU.

– Man går djupt inom sina områden på högskoleingenjörsutbildningen och det djupet räcker gott och väl. Det viktiga är vad man tillgodogör sig av studierna.

Gick ut i lågkonjunktur

Håkan Danielsson
Håkan Danielsson Foto: Oskar Hjelm

För Håkan Danielsson, som i dag alltså är Sverige-vd för konsultbolaget WSP, började arbetslivet i motvind. Han gick ut högskoleingenjörsutbildningen i byggteknik i Uppsala 1995 när det var djup lågkonjunktur för byggbranschen.

Genom kontakter fick han ändå jobb som konstruktör, först på konsultföretaget J&W och ett par år senare på Scandiaconsult.

Men lågkonjunkturen gjorde att karriären inte tog så mycket fart.

– När jag var på Scandiaconsult var det inte goda tider. Alla jobbade hårt, men marknaden var sådan att det inte lyfte. Det var aldrig tal om några studieresor och absolut ingen bonus.

Men lite så där i förbigående fick han sin första chefstjänst som 26-åring, när en av cheferna ville gå ner i arbetstid inför pensionen men inte fick det.

– Han kom till mig och sa att ”Hörru, jag vill gå ner i tid men jag får inte det om jag är chef, så du kan väl vara chef i stället för mig? Då säger vi så”.

Något år senare köpte Ramböll (som i dag heter Ramboll) upp företaget och verksamheten växte. Håkan Danielsson blev enhetschef, affärsområdeschef och ställföreträdande divisionschef och han kände att han inte behövde byta jobb – för han kunde göra karriär internt.

Utvecklas av svåra roller

Men efter 17 år på Scandiakonsult och Ramböll kändes det ändå dags att gå vidare. Och när WSP erbjöd honom att bli chef för deras affärsområde byggprojektering så sa han ja.

Håkan Danielsson menar själv att han hela tiden lyfts fram av sina chefer.

– Duktiga chefer ser. Liksom jag ser vem som presterar hos oss.

Och så blev det också på WSP. Efter några år tyckte vd Magnus Meyer att det vore bra för Håkan Danielsson att lära känna en större del av företaget och han blev chef för affärsområde systems. Ytterligare en tid senare tyckte samma Magnus Meyer, som då var vd för WSP i 15 länder, att Sverige förtjänade att ha en egen vd.

– Han tyckte att jag skulle testa vd-rollen. Och jag tycker att det är roligare att säga ja än nej. Jag tycker om utmaningen när man undrar: Klarar jag det eller går det åt pipan? Då utvecklas jag mest.

Chef över kollegorna

Att han gång på gång blivit befordrad till nästa nivå har gjort att han flera gånger blivit chef över sina kollegor – något som ibland lyfts fram som problematiskt.

– Men jag tycker inte det. Jag är den jag är. En nyckel är att vara prestigelös. Alla har sin roll. Jag tycker inte att jag är bättre än någon annan för att jag är chef, utan jag har min uppgift och andra har sin.

Men han tillägger att det varit tufft de gånger han behövt agera mot en tidigare kollega.

Starka och svaga sidor

Håkan Danielsson säger att han är en utpräglad tävlingsmänniska, att han alltid vill göra mer och bättre. Men han berättar också om ett mejl om ett samarbete med Tengbom arkitekter som han tror kan vara en nyckel i hans karriär.

– Hon skrev att hon ville jobba med mig ”för du är ju en duktig konstruktör och så är du trevlig”. Jag tänker att det är lite så det är. Jag kanske inte var den bäste konstruktören, jag är rätt otålig, men jag är rätt ok att jobba med.

Och att ha kontakt med människor är en viktig del i jobbet. När Håkan Danielsson reser runt till företagets kontor står han mycket vid kaffeautomaten för att få prata med medarbetarna.

– Efter ett tag får man höra sanningen och den behöver man höra. Man kan styra på siffror, men jag har behövt lägga på verkligheten, säger han.

Men det är också viktigt att se sina svaga sidor och lära sig hantera dem. Och det har han fått hjälp med på de ledarskapsutbildningar han gått.

– Jag har lärt mig att jag behöver tänka på hur jag upplevs. Jag behöver också omge mig med personer som kompletterar mig. Alla former av mångfald berikar.

Att han är högskoleingenjör och inte civilingenjör har aldrig varit något som han tänkt på eller som någon annan nämnt.

– Om man är i en kontext där människor ser vad man går för. Då är utbildning mindre viktigt och prestation viktigt. Och när vi på WSP söker folk så pratar vi om akademisk utbildning och det kan vara högskoleingenjör, civilingenjör eller annat.

Läs också: Att bli högskoleingenjör kan ta dig hela vägen till FNs klimatpanel

Bli inte förförd av titlar

Håkan Danielsson har en rad råd till den som funderar på att bli chef:

  • Ta reda på vad det innebär. Bli inte förförd av en fin titel.
  • Att jobba med människor är tjusningen. Du behöver tycka om att interagera med andra.
  • Det kommer att vara jobbiga situationer när du behöver fatta jobbiga beslut. Samtidigt kan man påverka – då gäller det att tycka om det.
  • Kommunikation är viktigt att kunna hantera – särskilt i Sverige och Norden. Här frågar alla varför. Det måste man ha svar på annars blir det svårt att få något att hända.

Ett råd han själv fått av WSP:s styrelseordförande är att oavsett situation agera öppet, ärligt och med respekt. Dölj inte ditt syfte och tänk på att det är en människa på den andra sidan.

Karin Thorsell

2 KOMMENTARER

  1. Svar nr 2 på rubriken är att: ” – Allt är möjligt om du är inom ”rätt” åldersspann och upptäcks av ”rätt” person.”

Lämna ett svar till Mattias Avbryt svar

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Ingenjörsfullmäktige 2021

Hittills: 17 listor ställer upp i Ingenjörsvalet

0
I vår är det val till Ingenjörsfullmäktige och den 15 februari är det deadline för att registrera listor till valet. Hittills har 16 listor anmält sig och nu kan enskilda ingenjörer också ställa upp i valet. 

Så svarar du chefen som nobbar ditt lönekrav

0
För att lyckas med lönesamtalet är det viktigt att fundera på vad chefen kommer att svara på ditt lönekrav. Läs om ombudsmannens tips för hur du bemöter chefens argument.

“Varför existerar dåligt ledarskap fortfarande?”

0
Varför finns det så många dåliga chefer, trots all kunskap vi har om ledarskap? Det är en fråga som vi borde diskutera mer, menar professor Anders Örtenblad.
Pengar, KTH, Ericsson

Lön, antagningspoäng och att jobbet inte känns kul – det här läste flest 2021

0
Vad säger jag när chefen nobbar mitt lönekrav? Är det ett problem att Ericsson vill överge fasta arbetsplatser? Varför krävdes det en ingenjör för att avslöja bluffen i Allra?

Nu ska arbetsgivarna avgöra vad som är friskvård

0
Nu ska arbetsgivarna själva bestämma hur friskvårdsbidraget ska användas. Men det blir inte fritt fram för vad som helst. Reglerna har inte förändrats. 

Cykelförmån och avdrag för jobb på annan ort – här är nya lagarna 2022

0
Den 1 januari 2022 trädde en rad lagändringar i kraft. Här är åtta som påverkar arbetslivet.
Frost

Goda helger önskar Ingenjören! Vi är tillbaka 10 januari

0
Nu gör vi uppehåll, men är tillbaka igen den 10 januari.

Min kollega är lat – vad ska jag göra?

1
Vad gör man med kollegor som inte engagerar sig, som levererar i sista minuten och gör bara exakt det som förväntas? Så här svarar psykologen.
Unga ingenjörer

Nästan fem gånger fler ingenjörer examineras i dag än i slutet av 70-talet

11
För 40 år sedan examinerades 1 500 ingenjörer per år. Nu är antalet 7 300.   

Fler utländska doktorander stannar i Sverige

0
Mer än varannan utländsk doktorand stannar i Sverige efter examen. Linköpings universitet, Chalmers och KTH är lärosätena som har flest utländska doktorander som stannar.

VI REKOMMENDERAR

Man som slappnar av framför julgran

Så gör du för att stressa ner i jul

1
Låt inte julen bli ytterligare en stressfaktor. Här ger experterna sina bästa tips för att stressa ner i jul - och för att slippa stressa när du börjar jobba igen.

TOPPLISTA