Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Teknik & Miljö Entreprenörskap Grundarna av Oatlys havremjölk får Polhemspriset

Grundarna av Oatlys havremjölk får Polhemspriset

Rickard Öste och Angeliki Triantafyllou får årets Polhemspris. De två forskarna betraktas som uppfinnarna av havremjölken. Över 20 år tog det att ta produkten från labbet i Lund till en livsmedelsindustri som i dag är noterad på New York-börsen och omsätter flera miljarder.

Historien om havremjölken från Lund handlar både om avancerad forskning på enzymer och om rättstvister med den svenska mjölkindustrin.

Polhempristagarna 2021

Angeliki Triantafyllou är filosofie doktor i bioteknik vid Lunds universitet. Hon var Oatlys forskningschef fram till 2016. I dag är hon bosatt i Grekland och på Cypern men driver två företag inom livsmedelsforskning i Sverige.

Rickard Öste var tidigare professor i livsmedelskemi vid avdelningen för industriell näringslivslära på Lunds universitet. I dag delar han sin tid mellan Sverige och Hongkong där han driver företag inom livsmedelsforskning.

Rickard Öste berättade förra året i ett avsnitt av Loungepodden hur det gick till när han försökte pitcha idén om havremjölk för Arla genom att bjuda ner marknadschefen till Lund 1994.

– Vi var på labbet i kemicentrum och jag hällde upp ett glas havremjölk. Han tog en klunk och spottade ut den i den syrefasta vasken och sa ”det här kan ni aldrig sälja”.

Det var fem år tidigare som Rickard Öste hade fått idén att göra mjölk av havre. Han hade nyss återvänt till avdelningen för livsmedelskemi på Lunds universitet efter två år som gästforskare i San Fransisco. Tiden i USA hade inspirerarat honom att jobba närmare industrin och lösa verkliga problem.

Under ett lunchmöte med vd:n för Svensk spannmålshandel fick Rickard Öste reda på att Sverige varje år sålde ett överskott av havre på världsmarknaden under inköpspriset. Det fick honom att börja fundera. Kunde man göra något användbart av havren?

På Rickard Östes institution fanns den ledande forskningen inom laktosintolerans. Han hade också testat sojamjölk (som han inte tyckte om) på en forskningskonferens i Japan och det hade sått ett frö. Kanske man kunde göra mjölk av havre?

Jakten på den rätta enzymblandningen

Projektet startade vid Lunds universitet 1989 med en finansiering på 30 000 kronor. Flera forskare blev involverade och en av dem var Angeliki Triantafyllou, expert på enzymer, som hade flyttat från Grekland till Lund året innan för att doktorera.

Havremjölk tillverkas genom en mältningsprocess där en patenterad enzymblandning bryter ner stärkelsen i en blandning av vatten och havre.

– Enzymerna påverkar havremjölkens konsistens och smak och mycket av forskningen har handlat om att hitta den rätta enzymblandningen, säger Angeliki Triantafyllou.

Enzymer som binder protein ger havremjölken en tjockare konsistens. Andra enzymer gör så att fett och protein bildar nya strukturer och det ger den ett fint baristaskum. Många enzymer fungerar inte alls för att få havremjölk med bra kvalitet eftersom de förstör de nyttiga och lösliga havrefibrerna.

Flera tekniska problem behövde också lösas för att kunna producera havremjölken.

– Processutrustning som maskiner, pumpar och värmeväxlare som fanns på marknaden var anpassade för att framställa komjölk eller juicer. Havre innehåller stärkelse som sväller och det krävde en rad anpassningar som fick utföras av processingenjörer.

Kaxig marknadsföring

Oatly kämpade i många år innan genombrottet på marknaden kom. 2015 förlorade företaget i Marknadsdomstolen mot lobbyorganisationen Svensk Mjölk. Upprinnelsen var att Oatly hade använt sig av flera kaxiga formuleringar som ”It’s like milk, but made for humans” i sin marknadsföring.

Polhemspriset

Polhemsmedaljen - svensk ingenjörskonsts finaste pris!

Instiftades 1876 till minne av uppfinnaren Christopher Polhem och delas ut av Sveriges Ingenjörer.

Pristagarna belönas med 250 000 kronor och Polhemsmedaljen i guld.

Flera PR-experter har sagt att den fällande domen gav Oatly en uppmärksamhet som bidrog till framgångarna. Rollen som en kaxig utmanare, rebell och underdog gav företaget stort utrymme i media och många följare i sociala medier.

Angeliki Triantafyllou betonar också att Sveriges klimat för startups betydde mycket för företaget i början.

– Det krävs tålamod och uthållighet för att ta fram en ny produkt men i Sverige finns ett skyddsnät som stöttar forskning innan den får sitt genombrott. Vi var före vår tid, marknaden var inte mogen för havremjölk, men det stöd vi fick gjorde att vi överlevde.

Livsmedelsindustrin växer

I dag säljs Oatlys produkter i ett 20-tal länder och företaget är sedan våren 2021 noterat på New York-börsen.

Både Rickard Öste och Angeliki Triantafyllou säger att det är en stor ära att få Polhemspriset. Angeliki tillägger att det är särskilt roligt att forskning inom livsmedelsindustrin får den här uppmärksamheten.

– Livsmedelsforskning är high tech men det berättar företagen alldeles för sällan. Det ska hellre framstå som om en liten gumma kokat ihop ett hemligt recept, säger hon och skrattar.

I takt med att livsmedelsindustrin växer blir också behovet av ingenjörer och naturvetare större i branschen.

– Jordens resurser är begränsade och det krävs innovationer för att lösa utmaningen att mätta en växande befolkning med mat av bra kvalitet. För att klara det måste vi satsa mer på forskning och utveckling, säger Angeliki Triantafyllou.

Karin Virgin

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Camilla Frankelius

Inbetalningar till tjänstepension förlängs till 66 år – ”Hade velat få mer”

0
Ett års extra inbetalningar till tjänstepensionen blir det för alla som har ITP1. Dessutom förlängs sjukpensionen till att gälla till 66 år. Men Sveriges Ingenjörer hade velat se större förbättringar.

”Nu måste vi prata mer om den digitala arbetsmiljön”

0
– Vi måste ställa krav på vår digitala arbetsmiljö och inte acceptera krångliga system, säger Jan Gulliksen, professor och vicerektor på KTH. Han är årets mottagare av Levipriset från Sveriges Ingenjörer.

GUIDE: Intresserad av att bli trainee – det här ska du tänka på

0
Att bli trainee är ett bra sätt att börja karriären. Men kontrollera vilka anställningsvillkor som gäller och att det finns en tydlig plan för hela traineeperioden.
Gunnar Zackrisson, Eva Snis, Karl Stavaeus, Hanna Hartikainen, Pia Krantz, Jenny Strand och Sofia Johannesson

Ingenjörer som är chefer: ”Här är 42 råd om du vill bli chef”

0
En överväldigande majoritet av Sveriges ingenjörers medlemmar under 40 år kan tänka sig att bli chefer. Men hur gör man? Sju ingenjörer som är eller har varit chefer tipsar.

Ska jag tacka ja till ett jobb fast jag hoppas på ett annat?

0
Vad gör jag om jag får ett jobberbjudande men hoppas på ett annat där beskedet dröjer? Ingenjören bad May Molin, rekryteringskonsult på Qrios Engineering, om råd.

Karriärplanen ger dig fördelar – genom hela arbetslivet

0
En karriärplan hjälper dig oavsett om du är i början, mitten eller i slutet av din karriär, om du söker ett nytt jobb, vill byta bransch eller helt enkelt vill fortsätta att utvecklas där du är. Så här gör du.

Klas jobbar på distans – 80 mil från kontoret

0
Sedan tio år sitter civilingenjören Klas Fredriksson oftast hemma i ett villaområde i Göteborg och sköter sitt arbete för Permascand, vars huvudkontor ligger ungefär 80 mil norrut.
Signatur

Klausuler kan bli hinder när du vill byta jobb

0
Det är inte ovanligt att arbetsgivare vill skriva in klausuler i anställningsavtalet som reglerar vad som gäller när du slutar. Men det här vill Sveriges Ingenjörer varna för. ”Det du skriver under gäller, så var försiktig.”

Mer kompetensutveckling när facket driver frågorna

0
Facklig representation på arbetsplatsen kan vara en fördel för anställda som vill utveckla sin kompetens. Det visar en studie från Umeå universitet.

Nya studiestödet är klart – studera med upp till 80 procent av lönen

15
Nu införs ett studiestöd som gör att yrkesverksamma kan studera med 80 procent av lönen. Redan 1 oktober kan du skicka din ansökan till CSN och från och med 1 januari 2023 kan du börja studera.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

”Jag var en överviktig stressad chef”

2
Med livet på högvarv och ett jobb han drömt om sa plötsligt kroppen stopp.  "Jag hade glömt bort att ta hand om mig själv" berättar Johan Hansson som nu vill varna andra för att göra samma misstag.

TOPPLISTA