Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Ingenjören Borde man prata mer om lön på arbetsplatsen?

Borde man prata mer om lön på arbetsplatsen?

Kan öppna löner vara ett sätt att öka pressen på arbetsgivaren att höja lönerna? Vilka risker bör man väga in i ett sådant beslut? Camilla Frankelius, förhandlingschef för Sveriges Ingenjörer, delar med sig av sina tankar kring öppna löner.

När redaktionen för Ingenjören tidigare i höstas efterlyste tips på ämnen att skriva om var det en läsare som hörde av sig med en fundering kring öppna löner.

”Borde man prata mer om lön på arbetsplatsen? De enda som förlorar på tystnadskulturen kring lön är ju arbetstagarna, alltså vi”, skrev läsaren, men konstaterade samtidigt att det kan vara obekvämt att prata öppet om löneskillnader.

Få pratar öppet om lönen

Camilla Frankelius, förhandlingschef för Sveriges Ingenjörer, konstaterar att det verkar vara rätt ovanligt att arbetsplatser inom privat sektor har öppna löner. Det är ingenting hon eller hennes kollegor på förhandlingsavdelningen stött på.

Hennes uppfattning är att de allra flesta inte tycker att det är bekvämt att vara öppen med vad man tjänar med sina kollegor.

Camilla Frankelius
Camilla Frankelius

– Det är ett beslut som är upp till den enskilda individen att fatta. Om man vill införa öppna löner måste man därför verkligen se till att alla är med på det. Men tänk på att visa respekt för de som inte vill dela sin lön med alla andra så att det inte blir en konflikt i sig, poängterar hon.

Avundsjuka och missunnsamhet

Det kan finnas många orsaker till att man inte vill berätta om sin lön. Det kan vara rädsla för att andra ska tycka att man har för hög lön, eller motsatsen, att man har en dålig lön. Det finns också en uppenbar risk att öppna löner skapar avundsjuka och missunnsamhet.

– Lön är en tuff fråga att adressera och man måste vara beredd på att det kan bli stormigt på arbetsplatsen. Risken är att det tar tid och energi från arbetsuppgifterna som man borde lägga tiden på.

En annan risk med öppna löner är att det med tiden pressar ihop lönespannet så att skillnaden mellan den som tjänar mest och den som tjänar minst inte blir så stor. Ett litet lönespann gör det svårare att förhandla upp lönerna och är därför inte något som individen vinner på i längden.

– Du ska egentligen vara glad om någon får en stor lönehöjning så att spannet öppnas upp. Om den som tjänar mest ligger för lågt blir också utrymmet uppåt mindre för dig.

Ta reda på hur du ligger till

Men är det då inte bra att veta vad andra tjänar för att argumentera för sin egen lön?

Camilla Frankelius håller med om att det är bra att ha koll på hur man ligger till i förhållande till andra, men tipsar då om att använda sig av lönestatistik och att även ta hjälp av Sveriges Ingenjörers rådgivning för att få koll på löneläget i ett större perspektiv.

Ett annat tips är att fråga de förtroendevalda på arbetsplatsen om råd. Via de lokala löneförhandlingarna bör de ha bra koll på löneläget på just din arbetsplats.

– Ha en dialog med dina förtroendevalda och fråga hur du ligger till. Hur tycker de att du ska agera i ditt lönesamtal? Kanske kan de också bidra med bra argument.

Prata om dig själv, inte om andra

Men att argumentera för högre lön genom att hänvisa till andras löner tycker hon inte är någon bra idé.

– Jag brukar ge rådet att prata om dig själv, inte om andra, när du har ditt lönesamtal. Se till att förbereda dig med fakta och prata om det som är relevant i ditt arbete.

Camilla Frankelius konstaterar att det många gånger kan vara svårt att jämföra sig med andra, det är sällan som man har exakt samma kompetens, erfarenhet och arbetsuppgifter. För att kunna ha en bra diskussion om lönen är det därför viktigt att arbetsgivaren har sett till att det finns en transparens i hur lönebildningen går till, med tydliga kriterier för hur lönen sätts och hur arbetsgivaren värdesätter arbetet. Det gör det också lättare att driva sitt lönecase.

Läs också: Så här bemöter du chefens argument under lönesamtalet

– Välj rätt tillfällen att prata om lön och se till att du är förberedd och kan föra ett konstruktivt samtal. Om du tycker att du har för låg lön, fråga din arbetsgivare varför, och ta reda på vad du kan göra annorlunda framöver, tipsar hon.

Anna Nyström

3 KOMMENTARER

  1. Diskussion om löner och lönestatistik på en arbetsplats är enligt min erfarenhet generellt lönedrivande.

    Arbetsgivarna vill ha så lite diskussion om löner och löneökningar som möjligt. De vill helst att lönerevisionen ska passera obemärkt och att de anställda ska nöja sig med låga löneökningar.

    Så jag förstår ärligt talat inte uttalandena från Camilla Frankelius i artikeln. Om hon verkligen tror på motsatsen, varför tillhandahåller då SI lönestatistik till medlemmarna (vilket ju är en form av ”öppen lön”)? Om jag tolkar henne rätt så leder det ju till osämja mellan ingenjörer och att lönespannet pressas ihop.

    • Sveriges Ingenjörer menar att lönestatistiken är viktig för att var och en ska kunna jämföra sin lön med en större grupp ingenjörer med motsvarande bakgrund (ålder, region, arbetsmarknadssektor etc). Med förbundets lönestatistik är det inte möjligt att ta reda på vad kollegorna på dina arbetsplats tjänar. Det är frågan om öppna löner på arbetsplatsen som Camilla Frankelius kommenterar. /Redaktionen

      • Tack för förtydligandet.

        Jag har dock svårt att se skillnaden i syfte och problematik mellan lönestatistik för ingenjörer på hela arbetsmarknaden (SIs lönestatistik) och lönestatistik baserad på öppna löner på arbetsplatsen.

        Tanken är ju densamma. Dvs att man som anställd ska kunna jämföra sig med andra, och ha statistiken som underlag för att kunna kräva högre lön om man anser sig underbetald. Det gäller ju både när man jämför sig med personer på hela arbetsmarknaden, och med personer på samma företag. Båda blir lönedrivande.

        Så Camilla Frankelius får gärna försöka förtydliga varför SI lönestatistik är bra för medlemmarna och för att höja ingenjörernas löner, men öppna löner är dåligt.

        Man får nästan intrycket att SI ser information från öppna löner som en konkurrent till SIs lönestatistik, och därför vill svartmåla den förstnämnda.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Ingenjörsfullmäktige 2021

Hittills: 17 listor ställer upp i Ingenjörsvalet

0
I vår är det val till Ingenjörsfullmäktige och den 15 februari är det deadline för att registrera listor till valet. Hittills har 16 listor anmält sig och nu kan enskilda ingenjörer också ställa upp i valet. 

Så svarar du chefen som nobbar ditt lönekrav

0
För att lyckas med lönesamtalet är det viktigt att fundera på vad chefen kommer att svara på ditt lönekrav. Läs om ombudsmannens tips för hur du bemöter chefens argument.

“Varför existerar dåligt ledarskap fortfarande?”

0
Varför finns det så många dåliga chefer, trots all kunskap vi har om ledarskap? Det är en fråga som vi borde diskutera mer, menar professor Anders Örtenblad.
Pengar, KTH, Ericsson

Lön, antagningspoäng och att jobbet inte känns kul – det här läste flest 2021

0
Vad säger jag när chefen nobbar mitt lönekrav? Är det ett problem att Ericsson vill överge fasta arbetsplatser? Varför krävdes det en ingenjör för att avslöja bluffen i Allra?

Nu ska arbetsgivarna avgöra vad som är friskvård

0
Nu ska arbetsgivarna själva bestämma hur friskvårdsbidraget ska användas. Men det blir inte fritt fram för vad som helst. Reglerna har inte förändrats. 

Cykelförmån och avdrag för jobb på annan ort – här är nya lagarna 2022

0
Den 1 januari 2022 trädde en rad lagändringar i kraft. Här är åtta som påverkar arbetslivet.
Frost

Goda helger önskar Ingenjören! Vi är tillbaka 10 januari

0
Nu gör vi uppehåll, men är tillbaka igen den 10 januari.

Min kollega är lat – vad ska jag göra?

1
Vad gör man med kollegor som inte engagerar sig, som levererar i sista minuten och gör bara exakt det som förväntas? Så här svarar psykologen.
Unga ingenjörer

Nästan fem gånger fler ingenjörer examineras i dag än i slutet av 70-talet

11
För 40 år sedan examinerades 1 500 ingenjörer per år. Nu är antalet 7 300.   

Fler utländska doktorander stannar i Sverige

0
Mer än varannan utländsk doktorand stannar i Sverige efter examen. Linköpings universitet, Chalmers och KTH är lärosätena som har flest utländska doktorander som stannar.

VI REKOMMENDERAR

Man som slappnar av framför julgran

Så gör du för att stressa ner i jul

1
Låt inte julen bli ytterligare en stressfaktor. Här ger experterna sina bästa tips för att stressa ner i jul - och för att slippa stressa när du börjar jobba igen.

TOPPLISTA