Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Ingenjören Fem steg som ger dig koll på dina pensionspengar

Fem steg som ger dig koll på dina pensionspengar

Det behöver inte vara krångligt att få koll på sitt pensionssparande. Men det finns en sak som många glömmer bort.

Det är lätt att gå vilse i pensionsfrågorna. Pengarna kommer från många olika håll, fonder och avgifter påverkar sparandet, hur länge du jobbar och hur du väljer att ta ut pensionen har också betydelse.

Shoka Åhrman, sparekonom på SPP, konstaterar att de allra flesta känner någon form av pensionsoro. Hur stor kommer pensionen att bli? Hur mycket bör man spara i en privat pensionsförsäkring och när är det smart att löneväxla? är några av de vanligaste funderingarna.

– Många tycker att det är svårt. Man vet att man borde ha bättre koll, men känner sig osäker på vad det är man ska ha koll på, säger Shoka Åhrman.

Tjänstepensionen blir allt viktigare

Pensionspengarna betalas ut från två håll, från staten via det allmänna pensionssystemet och från de inbetalningar som arbetsgivaren gjort via tjänstepensionen. Förutom det kan man även ha ett privat pensionssparande.

Så minskar du din pensionsångest

  • Skaffa koll på läget. Då får du större makt att påverka de delar det är möjligt. Börja med minpension.se.
  • Kolla med din arbetsgivare om du har tjänstepension – och byter du jobb så ska du se till att förhandla dig till en bra tjänstepension om det är möjligt.
  • Se över vad du har för försäkringsskydd, anpassa den till din livssituation.
  • Eget sparande. Pensionsspara privat eller löneväxla om du har möjlighet för att utöka pensionen eller gå i pension tidigare (men bara om har rätt inkomst).
  • Kolla över både vad du har för avgifter och justera risknivån i ditt sparande.

Idag kan man räkna med att få ut cirka 50-60 procent av sin inkomst i den allmänna pensionen.

– Den delen som utgör tjänstepensionen blir allt viktigare. Många glömmer av hur stor och viktig del av den totala pensionen som tjänstepensionen är. I takt med att den så kallade kompensationsgraden i den allmänna pensionen blivit lägre ökar tjänstepensionen i betydelse, säger Shoka Åhrman.

Steg 1: Koll på läget

Första steget för att få koll på sin pension är därför att få koll på pengarna. Var finns pengarna? Hur stor är din pott till tjänstepensionen? Det gör man enklast på minpension.se.

– Många har ingen aning om hur inbetalningarna via arbetsgivaren ser ut. Du kanske har haft flera olika jobb inom olika avtalsområden, vilket gör att det är svårt att själv ha den överblicken, berättar Shoka Åhrman.

Steg 2: Gör ett val

Nästa steg är att jämföra och välja hur pengarna ska placeras på de delar av pensionen där du har möjlighet att välja fonder.

I den allmänna pensionen kan du välja att placera den delen som kallas för premiepension (PPM). Det är 2,5 procent av den årliga pensionsgrundande inkomsten. Shoka Åhrman berättar att det har blivit enklare att välja hållbara fonder på fondtorget.

– Du kan exempelvis välja fossilfria investeringar. Eller välja bort sådant du inte vill att dina pensionspengar ska sparas i, exempelvis spelbolag, vapen och så vidare, tipsar hon.

Om du inte gör något val själv hamnar dina pengar i förvalsalternativet, fonden AP7 Såfa.

Steg 3: Se över avgifterna

När det gäller tjänstepensionen kan det vara bra att ta reda på var pengarna är placerade och om du vill placera dem på ett annat sätt. Att flytta en fond har blivit enklare och det finns numera ett maxtak på 600 kronor för att genomföra en flytt.

Avgifterna för fonder kan variera och det är därför bra att vara medveten om vad fonden kostar, men Shoka Åhrman varnar för att stirra sig blind på avgifterna. Billigast är inte alltid är bäst. Vissa nischade fonder kräver en annan typ av förvaltning och därför kan ha högre avgifter.

– Granska dina fonder, vad kostar de och vilket mervärde ger de? Och var försiktig med vad du flyttar från och vad du flyttar till, säger hon.

Läs också: Gör en pensionsprognos och håll koll på avgifterna

Steg 4: Spara privat

Utöver detta kan man förstås även ha ett privat pensionssparande. Shoka Åhrman tipsar om att gå in på minpension.se och själv ta reda på vad du beräknas få i pension. Där kan du också se hur hög pensionen blir, beroende på när du väljer att gå i pension och hur mycket du väljer att ta ut.

– Om du tycker att pensionen blir för låg, då kan det vara bra att se över det privata pensionssparandet.

Hur mycket man bör spara är däremot svårare att svara på.

– Det beror så mycket på hur din livssituation ser ut. Mitt i småbarnslivet, med huslån och deltidsjobb kanske det är bättre att se till att det finns en sparbuffert för hushållet, medan det i andra perioder i livet finns större utrymme för privat pensionssparande. Men mitt tips är att alltid ha någon form av sparande.

Extra viktigt är det privata sparandet förstås om du inte har tjänstepension via din arbetsgivare. Då bör du själv pensionsspara en summa som motsvarar det som arbetsgivaren skulle ha betalat in.

Steg 5: Löneväxla

För de med riktigt höga inkomster finns dessutom ytterligare ett alternativ, om arbetsgivaren erbjuder det: Löneväxling.

Då byter du ut en del av din inkomst mot att arbetsgivaren gör en större pensionsinbetalning. Men det gäller att se upp. Löneväxlingen innebär att du sänker din inkomst och det påverkar sjukförsäkring och föräldrapenning. Löneväxlingen passar de som tjänar mer än 45 864 kronor i månaden eller 550 374 kronor per år (2021).

– Tjänar du under den nivån, då är löneväxling inte ett bra alternativ. Det kan också vara bra att veta att du kan börja ta ut pengarna tidigast vid 55 års ålder, vilket innebär att pengarna är låsta fram tills dess.

Glöm inte återbetalningsskyddet

Svårare än såhär behöver det alltså inte vara att få koll på sitt pensionssparande, konstaterar Shoka Åhrman. Det finns dock en viktigt sak att ha koll på som många missar. Det är återbetalningsskyddet.

– Det handlar om vad som händer med pengarna om du går bort. Se till att du ändrar det när din familjesituation förändras, det är många som glömmer bort det, påminner Shoka Åhrman.

Anna Nyström

2 KOMMENTARER

  1. Instämmer med ”Ingenjören”. Visst kräver nischade fonder högre avgifter för att vara lönsamma för fondbolaget, men jag känner inte till någon forskning som säger att det är lönsamt för kunden att välja dyra fonder. Möjligtvis betala uppåt 0,5% för tillväxtmarknad och småbolag, men inte mer än det och nischade fonder betyder oftast smalt och hög risk.

    Så här har vi på Småspararguiden sammanfattat forskningsläget när det gäller avgifter https://www.smaspararguiden.se/blogg/darfor-ska-du-ha-indexfonder/

  2. ”Avgifterna för fonder kan variera och det är därför bra att vara medveten om vad fonden kostar, men Shoka Åhrman varnar för att stirra sig blind på avgifterna. Billigast är inte alltid är bäst. Vissa nischade fonder kräver en annan typ av förvaltning och därför kan ha högre avgifter.”
    Vad har Shoka för forskning som säger detta? För så vitt jag vet så säger forskningen att man ska välja billigaste indexfonden för att få bästa riskjusterade avkastningen.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Så hittar du ett utlandsjobb och svar på allt du behöver veta

0
I den här guiden får du tips på hur du kan hitta ett utlandsjobb och allt praktiskt du måste tänka på – innan du flyttar utomlands – och när du flyttar hem.  
hand som skriver på kontrakt

Åtta tips – tänk på det här innan du skriver på

0
Skriver du på anställningsavtalet och tänker att villkoren enkelt går att omförhandla? Eller att villkor ”egentligen inte gäller”? Tänk då om.

Sveriges Ingenjörer på Ericsson: ”Inte nu igen”

9
Efter invasionen av Ukraina har Ericsson sökt och beviljats tillstånd för export till Ryssland. Men bolaget har hävdat att exporten upphört.  Det har fått Sveriges Ingenjörer på Ericsson att reagera med besvikelse.
Ingenjörer i riksdagen 2022

Fler ingenjörer i riksdagen efter valet

0
De senaste två mandatperioderna har 12–13 av riksdagens 349 ledamöter varit ingenjörer. Nu har antalet ökat till minst 18 – och alla partier har minst en ledamot som är ingenjör.

Här är de 21 vanligaste frågorna om omställningsstudiestödet

0
Från den 1 oktober kan du söka stöd för att börja plugga nästa år med upp till 80 procent av lönen. Sveriges Ingenjörers förhandlingschef Camilla Frankelius svarar på 21 frågor om hur stödet fungerar.

Så söker du omställningsstudiestödet – en guide i sex steg

0
Den 1 oktober öppnar ansökan för att söka omställningsstudiestödet. Ingenjören  guidar dig i sex steg genom ansökningsprocessen. 

När Volvo Cars ställer om måste ingenjörerna ställa om

0
Om åtta år ska Volvo Cars inte längre göra bilar med förbränningsmotorer. För många ingenjörer på Volvo krävs att de kompetensutvecklar sig för att klara framtidens produktion och utvecklingsarbete.

8 av 10 unga ingenjörer vill bli chef

3
Bland ingenjörer under 40 år kan 80 procent tänka sig att bli chef. Det finns tecken på att den administrativa belastningen på chefer har minskat men fler pressas av oklara förväntningar och orealistiska mål.
V-huset LTH

Så skiljer andelen kvinnliga professorer mellan högskolorna – och inriktningarna

0
19,4 procent av professorerna inom teknik i Sverige är kvinnor. Här är statistiken och kommentarer från Lund, Jönköping och Högskolan Väst.  

Se upp så att flextiden inte blir en arbetsmiljöfälla

1
Flextid är en uppskattad förmån, men det finns också risker. Läs på hur avtalet är tänkt att tillämpas på din arbetsplats och var vaksam på hur mycket du egentligen jobbar.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Borde man prata mer om lön på arbetsplatsen?

3
Kan öppna löner vara ett sätt att öka pressen på arbetsgivaren att höja lönerna? Sveriges Ingenjörers förhandlingsexpert ger sin syn på saken.

TOPPLISTA