Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Ingenjörskarriär Bli chef Ingenjörerna som leder en kommun

Ingenjörerna som leder en kommun

Både Luleå och Södertälje har en ingenjör på posten som kommundirektör. De leder verksamheter med lika många anställda som Sweco och Astra Zeneca har i Sverige. Hur är det att ha det jobbet? Och hur är det att ha det som ingenjör?   

Luleå kommun har ungefär 7 500 personer anställda, Södertälje 6 000. Det går att jämföra med att antalet anställda i den svenska delen av Sweco är cirka 6 000, Astra Zeneca 7 400 samt att ABB och Hitachi Energy tillsammans har 7 800 anställda i Sverige.

Som kommundirektör är man den högsta tjänstemannen/tjänstepersonen inom kommunen, och ansvarar för att planera, leda och samordna verksamheten.

Började turbulent

Anna Lindh Wikblad blev kommundirektör i Luleå hösten-vintern 2019–2020. Då var det turbulent i kommunen. Både kommundirektören och den högsta politikern, kommunstyrelsens ordförande, hade avgått. Anna var biträdande kommundirektör och fick gå in som tillförordnad.

– Det var mycket media och det var inte roligt. Jag kände att ”nu är det bara att ta på plogen och göra vad som förväntas”.

Hon hade aldrig tänkt bli kommundirektör, inte ens då.

– Jag såg det som en post där frågor hamnade som ingen annan klarat att hantera. Det handlar både om stora strategiska frågor och detaljer och att röra sig i utrymmet mellan politiken och verksamheten.

Men mitt i turbulensen insåg hon att hon visst ville ha jobbet. Och i dag kan hon inte tänka sig ett intressantare jobb.

– Jag vet inte om man någonsin kan bli less.

Vände sig till rekryterare

För Stefan Hollmark var det när han var vd för den kommunala bolagskoncernen Telge i Södertälje som han fick upp ögonen för att bli kommundirektör, eller stadsdirektör som det kallas i Södertälje. Då jobbade han en hel del med den dåvarande stadsdirektören.

– Jag kände att ”Han jobbar ju med jätteroliga saker”. Med att göra samhällsutvecklingen socialt hållbar, med allas rätt att utvecklas i samhället. Och där är ju Södertälje lite speciellt.

Det här är fem år sedan och Stefan Hollmark vände sig till ett rekryteringsbolag och sa att han ville byta från kommunala bolag till kommunal förvaltning. Resultatet blev att han blev kommundirektör i en annan kommun, Tyresö sydost om Stockholm. Där blev han kvar i tre år innan han i december 2021 blev stadsdirektör i Södertälje.

Medvetet och omedvetet val

För Anna Lindh Wikblad var det ett medvetet val att jobba i kommunen. Som tonåring funderade hon över ozonhålet i atmosfären. Det gjorde att hon ville ha en utbildning och ett jobb där hon kunde påverka samhällsutvecklingen.

Så hon blev civilingenjör i samhällsbyggnad vid Luleå tekniska universitet och kände att kommunen var den arbetsplats som gav bäst möjlighet att påverka.

– Jag ville jobba med helheten, inte bara en liten del. Jag funderade över hur vi får pusslet att gå ihop, hur vi får samhället att utvecklas hållbart. Och det är ingen idé att tycka och vilja saker om man inte kan omsätta det i verklighet.

Hon gick från att jobba som samhällsplanerare, med fysisk planering, projektledning för större samhällsbyggnadsprojekt till att bli samhällsutvecklingschef.

För Stefan Hollmark var den enda tanken efter studierna att bli trainee. Han är civilingenjör i kemiteknik från KTH, civilekonom från Örebro och Linköpings universitet och kapten i flottan. Och det första jobbet blev som trainee på Stockholm Energi 1995.

– Jag hade inte tänkt på att det var ett kommunalt bolag. Jag hade gjort mitt exjobb på Studsvik, inom värmeteknik, så energibolag var klockrent.

Efter några år blev han it-chef för Telge Energi, det kommunala energibolaget i Södertälje, sedan vice vd för Telge Återvinning och efter det vd för ett återvinningsbolag som ägs av fem kommuner.

– Där fattade jag att det är roligt att jobba med människor. Jag tog initiativ till att göra en medarbetarundersökning och åkte ut klockan 5.30 för att prata med sopgubbarna om att jag behöver veta vad de tycker.

Han pratade om skillnaden mellan evolution och revolution, att han ville utveckla, inte förändra allt. Då fick han kommentaren att ”Det är en revolution att du är ute och träffar oss”.

Fem år senare blev Stefan Hollmark vd för Telge Nät och tre år efter det vd för hela Telge.

Totalförsvar och barns möjligheter att utvecklas

Så vilka konkreta frågor kan en kommundirektör jobba med?

Stefan Hollmark berättar att en sak han jobbar med och som ligger på alla kommuners bord just nu är hur totalförsvaret ska byggas ut. En annan fråga som han själv brinner för och som ständigt ligger på hans bord är hur man skapar lika möjligheter för barn att utvecklas.

– Södertälje har också ett stort arbete med myndigheter och Polisen att försvåra för den organiserade brottsligheten. Och jag jobbar alltid med hur man styr en stor organisation, hur får man förutsättningarna, hur får man ordning och reda och hur ställer man krav på det?

Närmare politiken

En del där jobbet som kommundirektör skiljer sig från andra är närheten till politiken. Politikerna fattar många av besluten och kommundirektören är länken mellan dem och verksamheten.

– Som kommundirektör ska man stå för öppenhet, saklighet och faktabaserade beslut. Att stå för analyserna så att politikerna har ett bra underlag, säger Anna Lindh Wikblad. Sedan gör politikerna sina avvägningar och då kan det bli ett annat beslut. Och det gäller att få organisationen att genomföra det oavsett.

För Stefan Hollmark blev det ett skifte från att ha en bolagsstyrelse.

– Jag behövde förstå den politiska ledningens ideologi, var de står. Det krävde lyhördhet. Men politiker är människor också och det gäller att bygga relationer och visa att jag är till för alla partier.

Så hur är det att vara ingenjör och kommundirektör?

Stefan Hollmark lyfter fram betydelsen av ledarskap och att förstå ekonomin.

– Men som ingenjör har man en otrolig fördel av att kunna samhällsbyggnad och infrastruktur. Att man har ett tekniskt tankesätt och det logiska tänkandet. Man behöver inte lägga tid på det. Andra delar, som äldreomsorg och utbildning behöver man läsa extra.

Anna Lindh Wikblad lyfter fram förmågor som ingenjör: problemlösning, att ha systemtänkandet, se helheter och hantera komplexa frågor.

– Men man behöver också jobba med sitt team för att lösa komplexa problem, som ofta är i gränslandet där det inte är säkert att någon lösning finns. Det gäller också att inte fastna i komplexiteten, att fatta beslut även om man inte kan överblicka allt.

Det team de har utgör chefer för olika förvaltningar och de är experter på sina områden – så det behöver kommundirektören inte vara.

– Jag klänger mig inte fast vid min gamla expertis. Man kan glömma att det skulle gå att vara bäst på något. Jag har ytkollen och ser hur saker hänger ihop, säger Anna Lindh Wikblad.

Gör det skillnad för ingenjörer i kommunen att det är en ingenjör som är kommundirektör?

– Jag hoppas det, säger Anna Lindh Wikblad. De kan se att yrket är brett. Jag hoppas att jag kan inspirera till att det finns olika vägar som ingenjör.

Stefan Hollmark gör kopplingen till sig själv, när han 1998 klev in genom dörren till Södertälje kommun.

– Nu tänker jag: ”Vem går in genom den dörren nu som om 25 år kommer att sitta på den här posten?”. Kanske kan jag inspirera någon på den tekniska sidan, att se att det finns den här möjligheten.

Hur ska man locka ingenjörer att jobba i kommunal verksamhet?

– Jag tror att det beror på drivkraften. Om man vill vara med i en större kontext då är det kommunala yrket perfekt. Man är nära dem som drar nytta av det som åstadkoms och man är med i hela processen. Vi matchar inte de bästa lönerna, men med det mest tillfredsställande uppdraget, säger Anna Lindh Wikblad.

Stefan Hollmark lyfter fram att ingenjörer i en kommun har möjlighet att ta större initiativ och kan vara med och påverka hur rollen blir.

– Och vi har inte dåliga löner, men näringslivet betalar mer. Och många delar är konkurrensutsatta och där ska vi ha marknadsmässiga löner. Vi ska inte tappa någon på grund av lönen.

Så om någon vill bli kommundirektör, vilka är era råd?

– Ring mig så kan vi ta en fika! säger Stefan Hollmark. Man får gärna höra av sig.

Anna Lindh Wikblad lyfter fram att man måste ha ett samhällsintresse, erfarenhet av att jobba med hur saker hänger ihop och framdrift. Hon poängterar liksom Stefan Hollmark ledarskapet – att leda sig själv, samhällsledarskap och chefskap.

– Om man är en ingenjör som vill rädda världen – då ska man jobba i en kommun.

Karin Thorsell

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

hand som skriver på kontrakt

Åtta tips – tänk på det här innan du skriver på

0
Skriver du på anställningsavtalet och tänker att villkoren enkelt går att omförhandla? Eller att villkor ”egentligen inte gäller”? Tänk då om.

Sveriges Ingenjörer på Ericsson: ”Inte nu igen”

8
Efter invasionen av Ukraina har Ericsson sökt och beviljats tillstånd för export till Ryssland. Men bolaget har hävdat att exporten upphört.  Det har fått Sveriges Ingenjörer på Ericsson att reagera med besvikelse.
Ingenjörer i riksdagen 2022

Fler ingenjörer i riksdagen efter valet

0
De senaste två mandatperioderna har 12–13 av riksdagens 349 ledamöter varit ingenjörer. Nu har antalet ökat till minst 18 – och alla partier har minst en ledamot som är ingenjör.

Här är de 21 vanligaste frågorna om omställningsstudiestödet

0
Från den 1 oktober kan du söka stöd för att börja plugga nästa år med upp till 80 procent av lönen. Sveriges Ingenjörers förhandlingschef Camilla Frankelius svara på 21 frågor om hur stödet fungerar.

Så söker du omställningsstudiestödet – en guide i sex steg

0
Den 1 oktober öppnar ansökan för att söka omställningsstudiestödet. Ingenjören  guidar dig i sex steg genom ansökningsprocessen. 

När Volvo Cars ställer om måste ingenjörerna ställa om

0
Om åtta år ska Volvo Cars inte längre göra bilar med förbränningsmotorer. För många ingenjörer på Volvo krävs att de kompetensutvecklar sig för att klara framtidens produktion och utvecklingsarbete.

8 av 10 unga ingenjörer vill bli chef

2
Bland ingenjörer under 40 år kan 80 procent tänka sig att bli chef. Det finns tecken på att den administrativa belastningen på chefer har minskat men fler pressas av oklara förväntningar och orealistiska mål.
V-huset LTH

Så skiljer andelen kvinnliga professorer mellan högskolorna – och inriktningarna

0
19,4 procent av professorerna inom teknik i Sverige är kvinnor. Här är statistiken och kommentarer från Lund, Jönköping och Högskolan Väst.  

Se upp så att flextiden inte blir en arbetsmiljöfälla

1
Flextid är en uppskattad förmån, men det finns också risker. Läs på hur avtalet är tänkt att tillämpas på din arbetsplats och var vaksam på hur mycket du egentligen jobbar.

Myndigheter med växtvärk – så här gör de för att hantera den 

0
Flera statliga myndigheter ligger i startgroparna för en kraftig tillväxt. Tusentals nya medarbetare ska anställas – och en stor del är ingenjörer.

VÄLKOMMEN TILL INGENJÖRSKARRIÄR

Ingenjörskarriär är ett samarbete mellan Ingenjören och Sveriges Ingenjörer. Här publicerar vi artiklar och temaguider som ger inspiration och tips för att ta nästa steg i karriären.

GUIDER