Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Arbetsliv Ålderism begränsar och hämmar oss i arbetslivet

Ålderism begränsar och hämmar oss i arbetslivet

Det är inte längre självklart att den som passerar 67 ska sluta jobba. Samtidigt kryper ålderismen ner i åldrarna. Redan i 40-årsåldern anses du vara ”äldre” som jobbsökare. Hur ska vi egentligen förhålla oss till ålder i arbetslivet? 

Förra våren utsåg WHO ålderism till en global utmaning. I en rapport konstaterade WHO att en nedsättande syn på äldre och åldrande är vitt utbredd i samhället, i mänskliga relationer och hos oss själva. Och den riskerar att innebära en stor kostnad för både individer och samhället.

– Ålderism är ett ämne som betyder allt mer för allt fler och vi behöver därför vända och vrida på begreppet för att hitta vägen framåt, säger John Mellkvist som höll i ett seminarium kring ålderism som SACO arrangerade tidigare i februari.

Gränserna för vårt åldrande förändras

John Mellkvist har gjort sig känd för sitt engagemang i att minska ålderism och åldersdiskriminering i Sverige. Han konstaterar att det har hänt en hel del de senaste åren som utmanar åldersbegreppet. Vi blir äldre på nya sätt. Och det ställer nya krav på både samhället, företag och organisationer, liksom på oss själva.

John Mellkvist

Foto: Jenny Hammar

Är seniorkonsult på kommunikationsbyrån Kreab. Har engagerat sig i att minska ålderism och åldersdiskriminering på arbetsplatser och i samhället i stort. Han har tidigare varit ambassadör i regeringens Delegation för senior arbetskraft och har också skrivit boken Välj din ålder.

Han tar William Shatner som ett exempel på hur gränserna för vårt åldrande förändras. Han är kanske mest känd för sin roll som kommendör James T Kirk i Star Trek. Men nyligen blev han med sina 90 år också känd för att vara den äldsta personen som varit i rymden.

– Detta är ett tecken på vart vi är på väg, hur vi successivt tänjer på åldersbegreppet och vad vi är kapabla att göra långt upp i åldrarna.

Den unga generationen

Den traditionella bilden av att bli pensionär håller på att suddas ut. De som står redo att rent åldersmässigt gå i pension idag beter sig inte som tidigare generationers seniorer. Det är en grupp som är socialt aktiva, relativt sett friska, ekonomiskt starka, produktiva och har en hög digital kompetens. De är generation Yold, young old.

– Detta är den snabbast växande åldersgruppen av alla i den rika delen av världen. Enligt The Economist utgjorde den gruppen 134 miljoner personer 2020, berättar John Mellkvist.

Dessutom lever vi allt längre. Det sägs att den första människan som kommer att passera 200 år redan är född.

– Det väcker förstås frågan: Vad ska vi göra de 140 åren efter vi har slutat jobba? säger han.

Vanligaste formen av diskriminering

Samtidigt som allt fler lever längre är åldersdiskriminering den vanligaste formen av diskriminering idag. Paradoxalt nog kryper ålderismen dessutom allt längre ned i åldrarna. John Mellkvist refererar till en undersökning bland rekryterare som visar att en tredjedel uppfattar en arbetssökande som är i 40-årsåldern som äldre.

Många vittnar också om att det är svårt att byta jobb när man passerat 50 och det finns en attityd kring ålder som hämmar många att utbilda sig, starta en ny karriär eller byta jobb sent i arbetslivet.

– Problemet med åldersdiskriminering är att det är väldigt svårt att bevisa. Det finns väldigt mycket kryphål och det är lätt att gömma sig bakom gråzoner. Därför är det också svårt att driva detta som en enskild person och det är få fall som gått hela vägen till domstol.

Börjar bli en viktig fråga

John Mellkvist tycker sig dock se att en förändring är på gång. Allt fler börjar reagera på ålderism och det finns en ökad medvetenhet kring frågorna.

Många företag inser att en mix av olika åldrar bidrar till en mångfald i organisationerna, det ger en bättre representativitet och stärker verksamhetens förmåga att hantera utmaningar. Han visar till exempel hur företaget Axel Johson i sitt mångafaldhetsmål aktivt söker ledare som är under 30 år och över 60 år.

De nya möjligheterna för yrkesverksamma att ta studielån för att kompetensutveckling är ett annat exempel på hur synen på ålder börjar förändras.

Läs också: Därför borde vi prata mer om ålder

– Tidigare var det en icke-fråga, men nu börjar ålder bli en viktig faktor som påverkar våra organisationer, hur vi jobbar och hur vi lär oss och tar till oss ny kunskap.

Vi är fixerade vid ålder

Men mycket ligger också i hur vi ser på oss själva och vårt åldrande. Vi behöver alla bli mer medvetna om hur åldersfixerade vi faktiskt är.

Vad associerar du exempelvis till orden talang, praktikant och senior?

Liten ordlista

Åldersfixering. Att lägga stort fokus på ålder även när det inte är relevant och sortera in människor efter ålder. Stark åldersfixering leder till ålderism.

Ålderism. Fördomar om ålder, stereotyper som håller tillbaka och begränsar människor. I sin värsta form leder det till åldersdiskriminering.

Åldersdiskriminering. Att sortera ut någon på grund av ålder, i exempelvis rekryteringar. Är olagligt sedan 2009.

– När vi hör ordet talang tänker vi på ungdom medan ordet egentligen betyder naturbegåvning. Orden lurar oss att tänka på ålder istället för egenskaper och kvalifikationer.

En praktikant betyder ”någon som lär sig”och senior ”en person som har erfarenhet av svåra saker och är erfaren i sin roll”. De har alltså inte något med ålder att göra.

Nya former för karriär och lärande

John Mellkvist skulle vilja att vi tog itu med vår invanda syn på karriär, lärande och utveckling. Hans förhoppning är att de rådande normen ”utbilda dig i fyra år och jobba i 40 år” förändras till normen ”vart fjärde år” – det vill säga, att vi ser utveckling och lärande som något vi gör ”vart fjärde år” genom hela livet.

– Vi behöver hitta former för ett hållbart arbetsliv över tid. Och även se att det är möjligt att starta en ny karriär sent i livet, säger han.

Den stora utmaningen vi står inför idag är hur vi ska göra det möjligt för de som vill och kan att fortsätta bidra, även efter 67. Dagens pensionsnorm passar inte alla.

Måste finnas en flexibilitet

Se webbinariet

Sveriges Ingenjörer Play kan du (som loggar in) se webbinariet ”Den nya åldern” med John Mellkvist.

John Mellkvist poängterar att pensionssystemen därför behöver förändras och ta större hänsyn till att vi är olika. Vissa vill jobba vidare, andra vill trappa ned eller gå in och jobba kortare perioder. Det finns också de som sent i arbetslivet upptäcker något de verkligen brinner för och vill jobba med, precis när de förväntas gå i pension.

– Åldrandet är inte rättvist, vissa har haft ett slitsamt arbetsliv och behöver gå i pension. Men andra har mycket kvar att ge. De som kan, vill och förmår fortsätta arbeta ska kunna göra det, säger John Mellkvist.

Anna Nyström

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Så hittar du ett utlandsjobb och svar på allt du behöver veta

0
I den här guiden får du tips på hur du kan hitta ett utlandsjobb och allt praktiskt du måste tänka på – innan du flyttar utomlands – och när du flyttar hem.  
hand som skriver på kontrakt

Åtta tips – tänk på det här innan du skriver på

0
Skriver du på anställningsavtalet och tänker att villkoren enkelt går att omförhandla? Eller att villkor ”egentligen inte gäller”? Tänk då om.

Sveriges Ingenjörer på Ericsson: ”Inte nu igen”

9
Efter invasionen av Ukraina har Ericsson sökt och beviljats tillstånd för export till Ryssland. Men bolaget har hävdat att exporten upphört.  Det har fått Sveriges Ingenjörer på Ericsson att reagera med besvikelse.
Ingenjörer i riksdagen 2022

Fler ingenjörer i riksdagen efter valet

0
De senaste två mandatperioderna har 12–13 av riksdagens 349 ledamöter varit ingenjörer. Nu har antalet ökat till minst 18 – och alla partier har minst en ledamot som är ingenjör.

Här är de 21 vanligaste frågorna om omställningsstudiestödet

0
Från den 1 oktober kan du söka stöd för att börja plugga nästa år med upp till 80 procent av lönen. Sveriges Ingenjörers förhandlingschef Camilla Frankelius svarar på 21 frågor om hur stödet fungerar.

Så söker du omställningsstudiestödet – en guide i sex steg

0
Den 1 oktober öppnar ansökan för att söka omställningsstudiestödet. Ingenjören  guidar dig i sex steg genom ansökningsprocessen. 

När Volvo Cars ställer om måste ingenjörerna ställa om

0
Om åtta år ska Volvo Cars inte längre göra bilar med förbränningsmotorer. För många ingenjörer på Volvo krävs att de kompetensutvecklar sig för att klara framtidens produktion och utvecklingsarbete.

8 av 10 unga ingenjörer vill bli chef

3
Bland ingenjörer under 40 år kan 80 procent tänka sig att bli chef. Det finns tecken på att den administrativa belastningen på chefer har minskat men fler pressas av oklara förväntningar och orealistiska mål.
V-huset LTH

Så skiljer andelen kvinnliga professorer mellan högskolorna – och inriktningarna

0
19,4 procent av professorerna inom teknik i Sverige är kvinnor. Här är statistiken och kommentarer från Lund, Jönköping och Högskolan Väst.  

Se upp så att flextiden inte blir en arbetsmiljöfälla

1
Flextid är en uppskattad förmån, men det finns också risker. Läs på hur avtalet är tänkt att tillämpas på din arbetsplats och var vaksam på hur mycket du egentligen jobbar.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Borde man prata mer om lön på arbetsplatsen?

3
Kan öppna löner vara ett sätt att öka pressen på arbetsgivaren att höja lönerna? Sveriges Ingenjörers förhandlingsexpert ger sin syn på saken.

TOPPLISTA