De är ingenjörer mellan 68 och 75 och jobbar fortfarande

Jitka Vlasak, Ulf Sandgren, Eva Andersson och Anders Gunnarsson
Jitka Vlasak, Ulf Sandgren, Eva Andersson och Anders Gunnarsson har passerat 68 men fortsatt att jobba. Foto Anders Gunnarsson: Jörgen Ericsson, Saab

I dag har man rätt att vara kvar på sitt jobb till 69 år. Men hur är det att jobba då – och ännu senare? Vi frågade fyra ingenjörer mellan 68 och 75 år som fortfarande jobbar.

Anders Gunnarsson jobbar med utvecklingen av flygplan på Saab i Linköping. Han beskriver att han jobbar som bollplank eller frågelåda. Att han har en helhetssyn som andra inte har och som han bidrar med.

– Jag har jobbat här i 40 år. Flygplanen har lång livslängd och det är bra att ha lång historik. Det är svårt att föra över all kunskap till någon annan. Frågor som jag kan ge svar på på några minuter kan ta dagar för andra att sätta sig in i.

I sommar fyller han 69 år och egentligen har han hela livet varit inställd på att sluta jobba vid 65. Det gjorde han också, men efter ett halvår fick han frågan om att komma tillbaka och jobba igen.

I dag är han timanställd för ett halvår i taget. När det är någon månad kvar på varje kontrakt tar man upp en ny diskussion.

– Företaget ska känna att jag tillför något och jag ska själv känna att jag vill. Det ska inte kännas som ett tvång.

Anders Gunnarsson

Anders Gunnarsson. Foto: Jörgen Ericsson, Saab

Anders Gunnarsson säger att han har ett bra kontrakt. Han kan själv bestämma att han ska vara ledig en vecka – men är noga med att alla vet när han jobbar. Han har också satt en gräns för hur mycket han jobbar: max två dagar i veckan.

– Det håller jag hårt på för det finns mer i livet. Men jag har också ett intresse av arbetsuppgifterna. Det är kul att jobba och jag känner att jag tillför något. Jag hjälper företaget och utvecklar mig själv. Man håller igång tankeverksamheten och det är tillfredsställande att lösa klurigheter.

Han uppskattar också det sociala livet på jobbet. Politiskt tycker han att reglerna runt pension är för strikta.

– Vissa vill gå tidigare, vissa kan tillföra mycket tills de är jättegamla. Det borde vara mer flexibelt.

”Så länge man har viljan att lösa problem”

Eva Andersson är projektledare inom infrastruktur järnväg på Trafikverket sedan 2010. Fram tills hon fyllde 67 jobbade hon heltid och har sedan fortsatt på 50–60 procent. Nu har hon fyllt 70 och är konsult, eftersom man inte får vara statligt anställd efter 69.

– Jag fortsätter jobba för att jag tycker att det är väldigt roligt. Jag tror att så länge man har engagemanget och viljan att lösa problem så är man användbar i jobbet. Jag bidrar med att se vad som saknas, vad som missats. För att kunna göra det behövs en övergripande erfarenhet.

Hon tror att det är bra och viktigt för arbetsplatser att blanda åldrar.

Eva Andersson

Eva Andersson

– Man kan inte frånse att yngre springer fortare. Men om man blandar får man också med reflektionen. Det är också viktigt att föra över erfarenheter från 50-talister så att alla inte behöver samla den kunskapen igen. Det är då en möjlighet att ha med seniora människor i projekten och kontinuerligt överföra erfarenhet.

Eva Andersson jobbar ju deltid och tycker att det går bra även som projektledare.

– Man får lära sig att leva med de resurser man har. I de flesta projekt tycker man att man har för lite tid, men min upplevelse är att det gäller oavsett om man jobbar 60 eller 100 procent.

Hon har också lärt sig att bli bättre på att säga nej. Även om det är roliga uppgifter hon ombeds göra så har hon lärt sig att tänka på hur mycket tid hon vill lägga på jobb.

Att jobba deltid gör också att hon blir ”inskolad” som pensionär.

– Man blir inskolad i förskolan, har nollning, är trainee. Varför inte motsvarande för pensionärslivet? När det samtidigt bidrar med erfarenhet.

Ett tips hon har till andra är att inte jobba för lite. Jobbar man 50 procent så blir det enklare att hänga med i de förändringar som görs i arbetssätt, system, metoder med mera, tycker hon.

Hur länge till hon kommer att jobba vet Eva Andersson inte. Kontraktet med Trafikverket gäller året ut, men om hon är frisk så tror hon att hon i alla fall jobbar ett eller två år till.

”Roligt att lära sig något nytt”

Jitka Vlasak, 72, är elingenjör och har jobbat hela sitt arbetsliv på Asea och ABB, mest med anläggningar för reaktiv effektkompensering och med många resor – till USA, Kanada, Mexiko, Brasilien, Sydafrika, Kina och Mongoliet.

När hon fyllde 65 hade hon flera pågående projekt och därför fortsatte hon att jobba med dem på deltid fram tills hon fyllde 67 år. Sedan gick hon i pension helt.

Jitka Vlasak

Jitka Vlasak

Men efter ett år tog hon uppdrag för Veterankraft. Först med trädgårdsarbete, men sedan som elkonstruktör på konsultbasis hos Prose. Hon har jobbat med dokumentation av renoveringen av Öresundstågen och sedan med kabelritningar vid en uppgradering av X2000.

– Jag har ju aldrig jobbat med tåg tidigare, och vissa saker är svåra. Men jag har kunskaper i kontrollutrustningar, hjälpkraft och kablar och det är liknande överallt. Och det är roligt att lära sig något nytt. Jag visste inte hur man drar el i taket och väggarna på ett tåg, så det var roligt att lära mig.

Flera CAD-verktyg har också varit nya för henne liksom möten i Teams, men det har inte varit några problem.

I dag är hon timanställd på Prose och jobbar för närvarande med ett internationellt uppdrag för Alstom i Motala. Hon konstaterar att många företag söker erfarna ingenjörer och att det känns bra att hjälpa till.

– Det är roligt att komma ut bland folk och hålla hjärnan igång. Jag vill gärna vara aktiv, inte gamla till mig för mycket.

Att det ger ett tillskott ekonomiskt och att hon får fräscha upp sin engelska uppskattar hon också. Det enda som irriterar henne är när datorer inte fungerar som de ska.

– Andra kanske fixar det själva men inte jag. Datorn ska bara funka.

Hennes råd till andra är annars att inte vara rädd för att prova något nytt.

– Det är bara att söka om någon behöver folk med viss kompetens. Allt går att lära sig, man får anstränga sig lite eller fråga andra. Ibland är det motigt och då kan jag undra vad jag gett mig in på. Sedan kommer jag underfund med det och då är det inte så komplicerat.

Jitka Vlasak säger att hon tror att hon kommer att jobba så länge hon känner sig frisk och kan hjälpa till – att det inte finns någon åldersgräns.

Internationella uppdrag och böcker

Ulf Sandgren fyller snart 75 år. Sedan han gick i pension för nästan tio år sedan har han varit kontraktsanställd på Lantmäteriet, där han jobbat i många år.

– Jag jobbar för att jag tycker att det är roligt, för att bidra med hjälp och för att hålla kontakt med gamla medarbetare. Och så har det ju tickat in några kronor. För mig har det varit bra att fasa ner. Jag hade varit otålig om jag hade fått bryta helt, säger han.

Men han pekar också på att många av hans kollegor inte fortsatt jobba, att det inte är något för alla.

Ulf Sandgren

Ulf Sandgren

Ulf Sandgren har bland annat varit chef för Lantmäteriets internationella enhet och efter pensioneringen har han jobbat med flera internationella uppdrag: att göra en förberedande utredning för ett nät med referensstationer, mätpunkter för GPS, i hela Ghana; att vara mentor för en svensk lantmätare som hade uppdrag i Botswana; att jobba med en FN-standard för kartor.

Han har också skrivit en bok om Lantmäteriets historia (finns som pdf här), varit redaktör för tidskriften Samhällsbyggaren och nyligen skrev han klart en bok om kartor i försvaret.

I början jobbade han ungefär 50 procent och sedan har det blivit 20–25 procent. Pandemin har begränsat möjligheterna att jobba med vissa projekt.

Själv hade Ulf Sandgren en bra relation med den tidigare generaldirektören och har fått en del uppdrag via honom. Men annars tycker han att Lantmäteriet, och andra arbetsgivare, borde bli bättre på att ta vara på tidigare medarbetare.

– De borde inse att det här är en resurs och vara mer aktiva, som att se över villkoren för att det ska vara attraktivt att jobba. Lantmäteriet har behov av förrättningslantmätare och har svårt att hitta kompetens.

Vad har du för råd till andra som vill fortsätta jobba?

– Tänk på hur du mår, vad du har för alternativa sysslor och vad du tycker är viktigt. Se på din insats som att den är tidsbegränsad och att du inte ska uppslukas till 100 procent.

Hur ser du på att jobba efter 65 och efter 67-68? Skriv en kommentar.

2 kommentarer

  • Eric Rönnols

    Jag tycker den svenska ålders- och jobbfixeringen är tråkig. Om man ska ”jobba” eller inte beror väl på om man är efterfrågad och på vad man vill göra? Jag har aldrig förstått att man kräva att få jobba eller varför en arbetsgivare varit tvingad att säja upp nån på grund av ålder!

    13 april 2022
  • Jöran Rapp

    Jag är snart 69 och jobbar 100% (som konsult efter 65) så länge jag tycker att det är roligt

    13 april 2022

Lämna en kommentar

Senaste nytt

”Jag trodde inte på högkänslighet, nu vill jag hjälpa andra”

”Jag trodde inte på högkänslighet, nu vill jag hjälpa andra”

Efter kraschen, på toppen av karriären, låg ingenjören Kristoffer Ejebro i fosterställning i pojkrummet hos sina föräldrar. Först när förstod att han var högkänslig hittade han nycklarna till ett bra liv.
Fler artiklar