Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Arbetsliv "Rymden blir allt viktigare för vår säkerhet"

”Rymden blir allt viktigare för vår säkerhet”

Asteorider, solstormar och cyberattacker. Det är några av de områden som Kristoffer Hultgren håller koll på i jobbet som rymdexpert på MSB.

Rymden är ett område som i högsta grad påverkar våra liv. Här finns satelliter som är viktiga för positionering, kommunikation, bilder och tidtagning. Mycket av det vi gör i vårt dagliga liv bygger på information och system som använder satelliter.

Som rymdsamordnare på Myndigheten för Samhällsskydd och beredskap, MSB, bevakar Kristoffer Hultgren att samhällets funktionalitet inte påverkas av det som händer i rymden.

Smartphones i rymden

– De flesta blir förvånade när jag berättar att jag jobbar med rymden på MSB. Men rymden blir allt viktigare för vår säkerhet och beredskap i samhället och därför är det ett viktigt område för MSB att hålla koll på, förklarar Kristoffer Hultgren.

Digitaliseringen och de moderna satelliterna innebär att rymdområdet växer snabbt. Vi bygger in ett beroende till satelliter som också innebär en sårbarhet i det moderna samhället. Vad händer om vi inte kan använda gps? Om blåljusfordonens navigation störs ut? Om satelliter inte kan förse oss med bilder på jorden eller om det blir allvarliga störningar i satellitkommunikation?

Kristoffer Hultgren, rymdingenjör

  • Ålder: 41
  • Bor: Hammarö i Värmland
  • Familj: Fru och två barn
  • Intresse: Förutom rymden, fysisk träning och räddningstjänst (är även deltidsbrandman).
  • Det bästa med mitt jobb är: att få omsätta mina rymdkunskaper till att göra nytta i samhället och förbättra säkerheten och vår krisberedskap.

– Rymdtjänster är egentligen bara data. De moderna satelliterna fungerar i princip som smartphones i rymden och är i praktiken datorer som går att hacka. Därför är cybersäkerhet ett viktigt område även för rymdsystem, berättar Kristoffer Hultgren.

På MSB har Kristoffer Hultgren en expertroll där han ofta har direktkontakt med departement och andra myndigheter. Han är även talesperson för MSB när det gäller rymdfrågor och sitter också med i EU-sammanhang. Vardagen präglas av möten, omvärldsbevakning och att vara expertstöd i aktuella frågor.

Håller koll på solstormar

– Det roligaste med mitt jobb är att jag får användning för alla mina kunskaper och kan tillämpa dem för att göra skillnad i samhället. Genom att ha koll på utvecklingen kan jag också bidra till att vi bygger vårt samhälle på ett säkert sätt, säger han.

Ett annat exempel på risker som är viktiga för Kristoffer Hultgren att ha koll på är solstormar,  utbrott på solen där strålning och elektriskt laddade partiklar slungas ut. Extrema solstormar skulle kunna leda till mycket allvarliga konsekvenser för samhällsviktig verksamhet och kritisk infrastruktur, till exempel skulle elnätet eller satelliter kunna slås ut.

Oftast är solstormarna inte så allvarliga, poängterar Kristoffer Hultgren. Men det gäller att ha koll på dem och ha en beredskapsplan om det skulle bli en kraftig solstorm.

– I år har solen varit väldigt aktiv och vi har haft många solstormar. De flesta har säkert lagt märke till att det varit mycket norrsken, vilket är en effekt av en solstorm, förklarar han.

Knuffa bort asteroider

Asteroider är en annan säkerhetsrisk som ligger på Kristoffer Hultgrens bord. Det allra värsta scenariot, att en asteroid krockar med jorden, är inte något som Kristoffer Hultgren jobbar aktivt med, men han sitter med som Sveriges representant och deltar i möten både på den europeiska rymdorganisationen ESA och i EU-sammanhang där dessa frågor diskuteras.

Till exempel driver ESA tillsammans med amerikanska NASA ett projekt som går ut på att skicka upp en raket som kan knuffa bort en hotande asteroid.

– För mig handlar det om att hålla mig informerad om vad som händer på området, både på Europanivå och globalt, berättar han.

Vill göra skillnad

Kristoffer Hultgren är fysiker i grunden men intresserade sig tidigt för rymden. Kort efter sin examen från Karlstads universitet inledde han sin masterexamen i rymdteknik vid Luleå tekniska universitet och disputerade senare inom satellitteknik vid Stockholms universitet.

Men forskarkarriären lockade inte och han sökte sig därefter till myndighetsvärlden.

– Min drivkraft är att göra skillnad och jag kände att MSB är ett bra ställe där jag kan bidra med min kunskap på ett konkret sätt, säger han.

Anna Nyström

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Så hittar du ett utlandsjobb och svar på allt du behöver veta

0
I den här guiden får du tips på hur du kan hitta ett utlandsjobb och allt praktiskt du måste tänka på – innan du flyttar utomlands – och när du flyttar hem.  
hand som skriver på kontrakt

Åtta tips – tänk på det här innan du skriver på

0
Skriver du på anställningsavtalet och tänker att villkoren enkelt går att omförhandla? Eller att villkor ”egentligen inte gäller”? Tänk då om.

Sveriges Ingenjörer på Ericsson: ”Inte nu igen”

9
Efter invasionen av Ukraina har Ericsson sökt och beviljats tillstånd för export till Ryssland. Men bolaget har hävdat att exporten upphört.  Det har fått Sveriges Ingenjörer på Ericsson att reagera med besvikelse.
Ingenjörer i riksdagen 2022

Fler ingenjörer i riksdagen efter valet

0
De senaste två mandatperioderna har 12–13 av riksdagens 349 ledamöter varit ingenjörer. Nu har antalet ökat till minst 18 – och alla partier har minst en ledamot som är ingenjör.

Här är de 21 vanligaste frågorna om omställningsstudiestödet

0
Från den 1 oktober kan du söka stöd för att börja plugga nästa år med upp till 80 procent av lönen. Sveriges Ingenjörers förhandlingschef Camilla Frankelius svarar på 21 frågor om hur stödet fungerar.

Så söker du omställningsstudiestödet – en guide i sex steg

0
Den 1 oktober öppnar ansökan för att söka omställningsstudiestödet. Ingenjören  guidar dig i sex steg genom ansökningsprocessen. 

När Volvo Cars ställer om måste ingenjörerna ställa om

0
Om åtta år ska Volvo Cars inte längre göra bilar med förbränningsmotorer. För många ingenjörer på Volvo krävs att de kompetensutvecklar sig för att klara framtidens produktion och utvecklingsarbete.

8 av 10 unga ingenjörer vill bli chef

3
Bland ingenjörer under 40 år kan 80 procent tänka sig att bli chef. Det finns tecken på att den administrativa belastningen på chefer har minskat men fler pressas av oklara förväntningar och orealistiska mål.
V-huset LTH

Så skiljer andelen kvinnliga professorer mellan högskolorna – och inriktningarna

0
19,4 procent av professorerna inom teknik i Sverige är kvinnor. Här är statistiken och kommentarer från Lund, Jönköping och Högskolan Väst.  

Se upp så att flextiden inte blir en arbetsmiljöfälla

1
Flextid är en uppskattad förmån, men det finns också risker. Läs på hur avtalet är tänkt att tillämpas på din arbetsplats och var vaksam på hur mycket du egentligen jobbar.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Borde man prata mer om lön på arbetsplatsen?

3
Kan öppna löner vara ett sätt att öka pressen på arbetsgivaren att höja lönerna? Sveriges Ingenjörers förhandlingsexpert ger sin syn på saken.

TOPPLISTA