Bland ingenjörer i offentlig sektor finns den lägsta andelen kvinnor i staten. Och andelen har ökat i en långsammare takt än i kommuner och regioner. Men bland chefer ser det annorlunda ut.
Kvinnliga ingenjörer söker sig i högre grad till offentlig sektor än till privata arbetsgivare. Men det finns också skillnader inom offentlig sektor.
Den högsta andelen kvinnliga ingenjörer finns i kommunerna. Där är 47 procent av ingenjörerna kvinnor. I regionerna är andelen 37 procent och den lägsta andelen, 36 procent, finns i staten (inklusive högskolan).
Det är också inom staten som andelen kvinnor bland ingenjörerna har ökat långsammast, från 27 till 33 procent sedan 2010. Det är en ökning med bara sex procentenheter på 11 år.
Räknar man bort högskolan, som har den lägsta andelen kvinnor, är ökningen något större, från 28 till 36 procent mellan 2010 och 2021.
– Det är trots allt en större ökning av kvinnliga ingenjörer än av kvinnor generellt i staten. Under perioden 2010–2021 ökade andelen kvinnor i staten totalt med 3,9 procentenheter, säger Lars Andrén, kommunikationschef på Arbetsgivarverket.
Han har svårt att peka på entydiga förklaringar till att andelen kvinnor är lägre bland ingenjörer i staten jämfört med kommuner och regioner. Sannolikt finns det flera. En kan vara att kommuner och regioner i högre grad rekryterar ingenjörer från utbildningsinriktningar där andelen kvinnor är högre, bland annat samhällsbyggnad och medicinteknik.
– Inom staten finns ingenjörer inom många olika verksamheter. Den snabba it-utvecklingen, både digitaliseringen och större krav på it-säkerhet, ligger bakom en del av ökningen av ingenjörer. Bland it-inriktningarna är kvinnorna betydligt färre.
Andreas Nyström, Sveriges Ingenjörer
Andreas Nyström, förhandlingschef för offentlig sektor på Sveriges Ingenjörer, ser också en annan förklaring.
– Förbundet har många medlemmar på de militära myndigheterna FM, FMV och FOI där det sedan länge har varit en utmaning att locka kvinnor.
Inom staten har rekryteringsbehovet av ingenjörer generellt ökat kraftigt. På 10 år har ingenjörerna i staten (med eftergymnasial utbildning) ökat med 23 procentenheter. 2011 var omkring 21 500 ingenjörer anställda i staten och 2021 var det omkring 26 500.
Många kvinnor är chefer
Andelen kvinnor med ingenjörsbakgrund som är chefer ökar också i offentlig sektor. Den högsta andelen finns i staten, om högskolan inte räknas med. 42 procent av ingenjörerna som har en chefstjänst i staten är kvinnor, men andelen var hög redan 2010. Ökningen har varit störst i kommuner och regioner där andelen kvinnliga chefer (som är ingenjörer) har ökat med 20 procentenheter på 11 år.
Diagrammet visar antalet kvinnliga ingenjörer och kvinnliga chefer (medlemmar i Sveriges Ingenjörer) i kommunerna sedan 2010. Källa: Partsgemensam statistik från fack och arbetsgivare.
Diagrammet visar antalet kvinnliga ingenjörer och kvinnliga chefer (medlemmar i Sveriges Ingenjörer) i regionerna sedan 2010. Källa: Partsgemensam statistik från fack och arbetsgivare.
Få blir lärare och forskare
Bland ingenjörer på universitet och högskolor är andelen kvinnor och kvinnliga chefer låg. 2021 var andelen kvinnor 28 procent och andelen kvinnliga chefer 24 procent. Fram till 2018 pekar kurvan över kvinnliga chefer uppåt men sedan dess har den vänt ner.
Diagrammet visar antalet kvinnliga ingenjörer och kvinnliga chefer (medlemmar i Sveriges Ingenjörer) på universitet och högskolor sedan 2010. Källa: Partsgemensam statistik från fack och arbetsgivare.
– Det är en utmaning att öka andelen kvinnliga professorer och lektorer, speciellt i tekniska ämnen, där andelen kvinnliga studenter redan från början är lägre och akademin inte erbjuder samma anställningstrygghet och villkor som övriga delar av staten och offentlig sektor, säger Andreas Nyström på Sveriges Ingenjörer.
Visstidsanställningar som doktorand, postdok, allmän visstidsanställning och biträdande universitetslektor som är vanliga inom akademin kan pågå i 10 år eller mer.
– Det skapar problem till exempel för den som vill köpa en bostad, säger Andreas Nyström.
