Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Forskning & utbildning Forskning ”Nu måste vi prata mer om den digitala arbetsmiljön”

”Nu måste vi prata mer om den digitala arbetsmiljön”

– IT är en arbetsmiljöfråga men skyddsombud tittar oftast efter sladdar på golvet och felinställda kontorsstolar. Ingen frågar om IT-systemen du använder hänger ihop, säger Jan Gulliksen, professor i människa-datorinteraktion på KTH. Nu har han fått arbetsmiljöpriset – Levipriset – från Sveriges Ingenjörer.

Under de drygt 30 år som passerat sedan Jan Gulliksen blev civilingenjör i teknisk fysik vid Uppsala universitet har det hänt mycket inom området som han ägnat sitt arbetsliv åt.

Årets Levipristagare Jan Gulliksen

  • Civilingenjör i teknisk fysik, Uppsala universitet
  • Professor i människa-datorinteraktion och vicerektor för digitalisering på KTH.
  • Medförfattare till boken Digitaliseringen och arbetsmiljön som utsågs till årets HR-bok 2018.
  • Ledde regeringens digitaliseringskommission 2012–2016.
  • Sitter i regeringens digitaliseringsråd.

I dag använder vi IT inom nästan alla områden och tekniken blir mer avancerad, men det ställer också högre krav på utvecklingen för att systemen inte ska bli krångliga att använda.

2018 skrev han boken Digitalisering och arbetsmiljön som förklarar varför IT är en arbetsmiljöfråga.

Vi har länge pratat om behovet av en bra fysisk arbetsmiljö och så småningom om social och organisatorisk arbetsmiljö. Nu måste vi prata mer om den digitala och kognitiva arbetsmiljön. Läser man lagen inser man att IT-verktyg också är en del av arbetsmiljön.

Boken är också en handbok för att förbättra arbetsmiljön, bland annat med metoder för digitala skyddsronder som han själv har tagit fram.

Skatteverkets digitaliseringsresa

En intervju med Jan Gulliksen ger långt mer än svar på frågor, på köpet får man också en rad anekdoter. Några kommer från den tid han skrev sin doktorsavhandling om digitaliseringen av Skatteverket under 90-talet.

Han berättar hur det gick till där innan vi kunde deklarera på datorn eller telefonen.

”Första arbetsdagen efter sista inlämningsdag för blanketterna satt handläggarna på Skatteverket med tända ljus. Det var en högtidlig stund när vaktmästaren kom med deklarationsblanketterna på lastpallar, en fullastad och en tom lastpall till varje handläggare. Sedan startade arbetet med att granska deklarationerna och de färdiga placerades på den tomma pallen. Arbetsbördan blev tydlig. När högarna på den tomma pallen blev högre än den fullastade pallen var mer än hälften av arbetet klart.”

När deklarationerna digitaliserades gick arbetet snabbare men då hände något oväntat. Handläggarna kände sig mer stressade än innan, trots att digitaliseringen i mångt och mycket var en förbättring.

Jan Gulliksen. Foto: Johan Pohl.

–  De tappade den tydliga bilden av arbetsbördan – lastpallarna. När deklarationsblanketterna låg i travar var enkelt att planera sitt eget arbete och man kunde omfördela arbetet om någon blev klar snabbare. Med digitaliseringen blev arbetsbördan mer osynlig, säger Jan Gulliksen.

Acceptera inte krångliga system

I dag har digitalisering förändrat de flesta verksamheter men redan på 80-talet talade vi om datorisering.

Datoriseringen innebar att man förde in ny teknik i befintliga rutiner vilket inte skapade något större mervärde, digitalisering däremot, det är verksamhetsutveckling, säger Jan Gulliksen.

Men för att digitaliseringen ska leda till utveckling och förbättringar är användbarheten viktig. Och den, menar Jan Gulliksen, kan ofta bli betydligt bättre.

Vi måste ställa krav på vår digitala arbetsmiljö och inte acceptera krångliga system.

Genom olika uppdrag har Jan Gulliksen följt digitaliseringsresan från insidan på flera myndigheter. En av dem är CSN.

”För några år sedan höll jag en utbildning om användarperspektivet för omkring 100 utvecklare på CSN och la in fältstudier i kursen. Utvecklarna fick studera hur deras egna användare hanterade de digitala tjänster som de själva hade tagit fram. De kom tillbaka både fascinerade och imponerade över hur bra användarna klarade de krångliga systemen. Och utan tvekan hade de enkelt kunnat förbättra en hel del – om de bara känt till problemen. De flesta, bland dem en utvecklare som jobbat i 21 år, hade aldrig med egna ögon tagit del tagit del av hur tjänsterna upplevdes av användarna”.

Grannländerna är förebilder

De nordiska länderna toppar alltid listan med länder där digitaliseringen kommit längst. Jan Gulliksen tycker att grannländerna har sprungit förbi Sverige inom några områden.

Danmark har satt högre krav än Sverige på digitalisering av offentlig sektor. I Danmark var myndigheterna tidiga med att sluta skicka post och kräva digitala brevlådor. Estland införde tidigt statlig e-legitimation medan vi i Sverige förlitar oss på mobila bank-id som utfärdas av bankerna. Finland å sin sida visar framfötterna med digitala hjälpmedel i skolan.

Det syns också på studieresultaten i Finland. I Sverige stöter man ofta på en attityd där man ser IT i skolan som ett disciplinproblem, snarare än som ett  pedagogiskt hjälpmedel.

Lära för livet

Digitaliseringen påverkar också ingenjörer i arbetslivet och Jan Gulliksen ser ett stort och växande behov av kompetensutveckling. När han själv tog examen som civilingenjör firade studenterna att de lämnade högskolan och utbildning bakom sig och räknade inte med att behöva återkomma.

Nu pratar man snarare om att kunskap har en halveringstid på fem år och det kräver en statlig kunskapspåfyllning. Jag tror att vi i framtiden kommer att behöva lägga så mycket som 10–20 procent av vår arbetstid på utbildning, hela livet igenom, säger Jan Gulliksen.

Levipriset

Levipriset instiftades 2004 och är uppkallat efter den svenska stressforskningens nestor, professor emeritus Lennart Levi. Priset och prissumman på 50 000 kronor delas ut av Sveriges Ingenjörer och syftar till att stimulera och utveckla utbildning om arbetsmiljö vid tekniska högskolor och universitet.

Därför måste högskolan erbjuda fler kurser för yrkesverksamma, men det kommer inte ska av sig själv. Där menar Jan Gulliksen att regeringen måste ge mer resurser och ett tydligt uppdrag.

Jan Gulliksen fick nyligen ta emot arbetsmiljöpriset Levipriset från Sveriges Ingenjörer och det är han stolt över.

Jag brinner för att IT ska vara så enkelt och användbart som möjligt för alla och Levipriset är ett erkännande att det är viktigt. Det finns mycket som måste bli bättre när det gäller användbarhet men tyvärr är det för få som forskar inom området.

Karin Virgin

 

1 KOMMENTAR

  1. Hej!
    Ett mycket viktigt inlägg om IT! Tack, ja tyvärr har jag upplevt att IT verktygen kan bli komplicerade och t o m inte tjäna sitt syfte. Kanske ska ha IT verktyg som tema nästa gång jag reviderar m a p ledningssystem ISO9001.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Läkemedelsverket, FMV och LTU

Avtal klart för staten – studiestöd, färre visstider och undantag vid uppsägning

0
Nu är ett nytt avtal om omställning och anställningsskydd klart för anställda i statlig sektor. I stort sett ger avtalet samma villkor som i privat sektor. Men det finns några skillnader.

Studiebidrag till yrkesverksamma och billigare a-kassa – här är nya lagarna

0
Studiebidrag för vidareutbildning, nya turordningsregler, skatteavdrag för avgiften till a-kassan och lägre kostnad för vissa ”gröna” tjänstebilar. Under sommaren infördes flera nya lagar och regler.
Paola Israde Burrola

Mentorer hjälper nyanlända ingenjörer till jobb – fler platser behövs

0
Trots att arbetsgivarna skriker efter ingenjörer har nyanlända ingenjörer svårt att få jobb i Sverige. Men med Sveriges Ingenjörers mentorprogram ökar chanserna att få jobb rejält, visar en ny utvärdering.

Seg och omotiverad efter semestern? Här är förklaringen

1
Känner du dig omotiverad och seg inför jobbstarten? Det är inget konstigt. Så här kan du göra för att väcka lusten inför höstens arbete.

Löneväxling kan vara lönsamt – men se upp för sju fallgropar

0
Löneväxling för pensionssparande är populärt. Men det är egentligen få personer som stämmer in på de sju kriterier som krävs för att det faktiskt ska vara lönsamt.
Blöta fotspår på en brygga

Ingenjören tar semester – vi ses igen den 15 augusti!

0
Följ oss gärna på Facebook och LinkedIn där vi lägger ut lästips hela sommaren. Här på Ingenjören.se är vi tillbaka den 15 augusti. Trevlig sommar! 
Mest lästa artiklar på Ingenjören.se

Löneskillnader, nytt studiestöd och 4-dagarsvecka – det här är mest läst i år

0
Hur stor skillnad är det mellan ingenjörslönerna? Hur fungerar studiestödet för yrkesverksamma? Ska erfarna bli provanställda? Och hur funkar fyradagarsveckan i Belgien? Här är årets mest lästa artiklar på Ingenjören.se.
Johan Kreicbergs i Almedalen

Almedalen: ”Ingenjörerna är verkligen i centrum för diskussionerna”

0
Kompetensutveckling och livslångt lärande. Det är den viktigaste frågan för Sveriges Ingenjörer på Almedalsveckan. "Vi är lite oroliga för att det går för långsamt" säger Johan Kreicbergs.

Bara fyra svenska energibolag (av 284) är helt jämställda

0
Nätverket Kraftkvinnorna har undersökt hur jämställda svenska energibolag är. Fyra bolag finns på topplistan. 57 procent av bolagen fick noll poäng i undersökningens jämställdhetsindex.

Skatteavdrag gör a-kassan billigare

1
Den 1 juli infördes ett skatteavdrag för a-kassan och från och med årsskiftet höjs den övre åldersgränsen för att vara medlem och få ersättning från a-kassan.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Teknologstudenter

37 råd – Det här hade vi velat veta när vi började plugga till ingenjör

6
Att vara ny teknologstudent är tufft för de flesta. Här ger några teknologstudenter och några som tagit examen sina råd.

TOPPLISTA