Myndigheter med växtvärk – så här gör de för att hantera den 

Svenska Kraftnät är en av de myndigheter som nu söker många nya ingenjörer.

Flera statliga myndigheter ligger i startgroparna för en kraftig tillväxt. Tusentals nya medarbetare ska anställas – och en stor del är ingenjörer. ”Det är en unik situation” säger Kristofer Hallgren, ordförande för Saco-S på FOI.

En orolig omvärld, skenande elpriser och lärdomar från pandemin gör att många statliga myndigheter inom bland andra försvars- och energisektorn nu fått ett tydligt uppdrag att stärka sina verksamheter.

Tusentals ingenjörer behövs

Tidigare i höstas möttes de fackliga företrädarna för Saco-S på FOI, FMV, Svenska Kraftnät, Trafikverket och Försvarsmakten för att diskutera de utmaningar som detta innebär för det fackliga arbetet. Tillsammans står de inför en tillväxt på tusentals nya medarbetare de närmaste åren. En stor del av de som behöver rekryteras är ingenjörer.

– Det betyder otroligt mycket att få träffas. Både för att utbyta erfarenheter och samtala kring hur vi kan koordinera tillväxt utan att vi konkurrerar med varandra. Men det är även en skön bekräftelse på att vi inte är ensamma i den här situationen och att vi kan ta hjälp av varandra i de utmaningar vi möter, berättar Kristofer Hallgren ordförande för Saco-S på FOI.

Växer på alla fronter

Enligt FOI:s egna uppgifter räknar de med att rekrytera omkring 200 personer nästa år och sannolikt lika många kommande år. Hur många som är ingenjörer kan de inte svara på eftersom de rekryterar på bred front.

– Hela myndigheten växer. Detta är en unik situation och det är nästan så att man nyper sig i armen, berättar Kristofer Hallgren.

Han förklarar att detta är en utmaning på flera plan. Att växa ställer nya krav på organisationen som behöver bereda sig för att kunna ta emot och introducera många nya medarbetare parallellt med det dagliga arbetet. Just nu pågår därför ett flertal omorganisationer på avdelningsnivå där man bygger en större kostym för att kunna ta hand om de nya som kommer in.

Ovan situation

Tillväxt innebär dessutom ett helt nytt mindset. Tidigare har de rekryterat i takt med nya uppdrag och organisationen har haft en mer förvaltande kultur med tydliga krav på ekonomisk hållbarhet. Nu behöver de rekrytera snabbt och effektivt, utan att veta hur de ska belägga alla nya.

– Vi behöver slå om från förvaltande till expansion. Det handlar om att våga anställa även om det just nu inte finns uppdrag för det, berättar han.

Men den stora utmaningen handlar om kompetens. Inte bara att rekrytera rätt kompetens, utan lika mycket om att behålla befintlig personal. Många av de som arbetar på myndigheten sitter på en unik kompetens som de förvärvat under många år. När arbetsmarknaden för ingenjörer växer blir det också viktigare att profilera sig som en attraktiv arbetsgivare. Kristofer Hallgren konstaterar att den gamla tiden då man jobbade på samma jobb i 30 år är förbi. Idag är arbetsmarknaden mycket rörligare.

– Lönen är förstås en sak, men vi behöver även förstå vilka andra typer av förmåner som är attraktiva för anställda, förklarar Kristofer Hallgren.

Det kan exempelvis handla om möjligheten till distansarbete, förmåner som rör föräldraledighet eller utvecklingsmöjligheter.

Gäller att få med alla perspektiv

Här är utbytet med andra förtroendevalda värdefull för att hämta inspiration och goda exempel på hur man kan lösa exempelvis distansarbete på ett säkert sätt.

– Det är en komplex utmaning och det gäller därför att hålla blicken högt så att man får med sig hela bilden. För oss är det viktigt att ha en öppen dialog med arbetsgivaren och få med medarbetarens perspektiv i de förändringar som måste göras.

Kristofer Hallgren tror också att det är viktigt att hitta sätt att samarbeta över myndighetsgränserna, exempelvis genom växeltjänstgöring.

– Jag tror att det skulle vara givande för den personliga utvecklingen, men även vara till stor nytta för myndigheten och ett sätt att lära oss av varandra, säger Kristoffer Hallgren.

HR är överbelastad

Hanna Brolinson är vice ordförande för Saco-S på Svenska Kraftnät. Hon berättar att det märks på flera plan att de befinner sig mitt inne i en kraftig expansion. Hittills i år har de anställt 118 nya medarbetare och de kommande två åren ska ökningstakten vara ännu högre – totalt 800 nya medarbetare.

Hanna Brolinson. Foto: Sara Gommel, Svenska Kraftnät

– Vi märker framför allt att vi får mer frågor från de som söker våra tjänster, men annars påverkas vi nog främst indirekt. Vi märker att HR är överbelastad med arbetet kring rekryteringen, vilket även smittar av sig på alla andra delar av verksamheten, berättar hon.

Svenska Kraftnät befinner sig i centrum för flera stora samhällsförändringar. Det handlar dels om elektrifieringen av samhället, men de diskussioner kring elförsörjning och elpriser som präglat debatten den senaste tiden påverkar även Svenska Kraftnäts verksamhet.

Press på organisationen

Hanna Brolinson berättar att de har en väldigt bred verksamhet som täcker in många olika kompetensområden. Det är allt från tekniskt kunnande som rör byggandet av elnät, elöverföring och drift till elpriser, marknadsfrågor och lagkrav.

– Det är ju väldigt roligt att arbeta på Svenska Kraftnät och vara i en verksamhet som växer så snabbt. En stor utmaning är förstås att vi ska växa samtidigt som vi gör så otroligt mycket. Det sätter väldigt hög press på organisationen, säger hon.

Svenska kraftnäts huvudkontor i Stockholm.

Utmaningarna handlar dock inte bara om att attrahera kompetens i den takt de behöver, utan även om att behålla den kompetens som redan finns i verksamheten. Många nya kommer från den privata sektorn, vilket i sig är en utmaning.

– Lönen är en viktig fråga. Vi behöver kunna matcha de löner som finns i den privata sektorn, men vi vill ju inte att de som jobbat länge halkar efter. Det riskerar att leda till missnöje, konstaterar hon.

Annorlunda att jobba på en myndighet

Rent praktiskt är det också en omställning att gå från privat sektor till en myndighet. Hanna Brolinson förklarar att det exempelvis är stor skillnad i hur beslut fattas och hur de jobbar med samverkan. Facket är därför med och stöttar HR i utbildningar av chefer och är bland annat med på introduktionsdagar för nya.

– För oss är det viktigt att vara med och fånga upp de som är nya. Både för att visa att facket finns och hur vi kan vara ett stöd, men även hur man kan engagera sig fackligt.

Att ha möjlighet att träffa fackliga representanter från andra myndigheter som också är i stark tillväxt är mycket givande, konstaterar Hanna Brolinson.

– Vi har så mycket vi kan lära oss av varandra. Träffarna ger oss möjlighet att byta erfarenheter, men framför allt bygga nätverk som kan vara ett värdefullt stöd i det fackliga arbetet.

Hur stor är då tillväxten?

Så här svarar de fem olika myndigheterna på frågan om hur många och vilka typer av ingenjörer de planerar att rekrytera:

Trafikverket har en rekryteringsprognos på cirka 2 000 nya medarbetare under 2022-2023. Av dessa är merparten ingenjörsbefattningar, men exakt hur många och vilka typer av ingenjörer de söker kan de däremot inte svara på.

Svenska kraftnät planerar att rekrytera närmare 800 ytterligare medarbetare de närmaste två åren, alltså cirka 400 medarbetare under det närmaste året. Merparten av dem de söker är ingenjörer med olika inriktningar.

Svenska kraftnät rekryterar nationellt med utgångspunkt från kontoren i Stockholm, Göteborg, Halmstad, Sollefteå, Sundsvall och Luleå. De söker både civilingenjörer och högskoleingenjörer inom flertalet områden, exempelvis inom el/energi, maskinteknik, datateknik, systemvetenskap/systemutveckling, industriell ekonomi, teknisk fysik och ingenjörer inom bygg och anläggning.

FOI räknar med rekrytera cirka 200 nya medarbetare under 2023. Det handlar om både  civilingenjörer, naturvetare och samhällsvetare. Slutmålet, såsom prognoserna ser ut idag,  är att de ska vara cirka 1600 medarbetare 2028 (idag är de cirka 1 000). Rekryteringstakten kommer dock att vara ännu högre för att balansera de avgångar som också sker varje år.

Rekryteringen sker i hela landet. FOI har verksamhet i Linköping, Stockholmsområdet och i Umeå. När det gäller civilingenjörer så rekryterar de inom många inriktningar men särskilt inom teknisk fysik, datateknik, datavetenskap, farkostteknik, elektroteknik, kemi/kemteknik.

FMV räknar med att rekrytera mellan 150-200 ingenjörer nästa år. Rekryteringen sker på samtliga verksamhetsorter, det vill säga i Stockholm, Karlskrona, Malmö, Linköping, Skövde, Karlsborg, Östersund, Arboga, Enköping och Vidsel.

En stor del av de ingenjörer som FMV anställer är inriktade mot maskinteknik eller fordons- och farkostteknik, men de söker även inom många andra områden som textil, systemsäkerhet och elektroteknik.

Försvarsmakten. Exakt hur många ingenjörer Försvarsmakten är i behov av att rekrytera har de idag inget tydligt svar på, förutom att det är ”många och överallt”.

Försvarsmakten rekryterar dels civila ingenjörer (högskoleingenjörer och civilingenjörer) till olika civila befattningar, men även försvarsingenjörer. Det är officerare som dessutom har en civilingenjörsexamen inom maskinteknik, farkostteknik, teknisk fysik, datateknik, elektroteknik eller andra närliggande teknikområden. Inom det här området finns det ett behov av att rekrytera 10-15 försvarsingenjörer per år fördelat på alla verksamhetsorter.

Sen finns det ytterligare en variant på ”militära ingenjörer”. Det är att som färdig högskoleingenjör läsa officersutbildningen och rikta in sig mot officersbefattningar där ingenjörskompetensen kommer till nytta.

Lämna en kommentar

Senaste nytt

Därför presterar vi bättre på jobbet om det är högt i tak

Därför presterar vi bättre på jobbet om det är högt i tak

Vad hjälper det om man anställer de som är smartast i hela världen om de inte känner sig bekväma med att fråga, ifrågasätta och bidra när de väl är på jobbet? Ödgärd Andersson, vd på Zenseact, ser hur inflytande och lönsamhet hänger ihop.
Fler artiklar