Hur ska Sverige blir mer entreprenöriellt? Enligt nationalekonomerna och författarna till boken Ett ramverk för innovationspolitiken krävs bland annat mer kunskap och större fokus på entreprenörer. I går diskuterades boken på IVAs innovationsseminarium.
Hur ska Sverige blir mer entreprenöriellt? Enligt nationalekonomerna och författarna till boken Ett ramverk för innovationspolitiken krävs bland annat mer kunskap och större fokus på entreprenörer. I går diskuterades boken på IVAs innovationsseminarium.
Under hösten kommer regeringen att lägga fram en proposition om forskningspolitik där innovationer spelar en viktig roll. Innovationer var också temat på gårdagens seminarium på Kungliga vetenskaps akademien, IVA, där nationalekonomerna Pontus Braunerhjelm, Klas Eklund och Magnus Henrekson fick presentera sin bok Ett ramverk för innovationspolitiken.
Boken är ett inlägg i den innovationspolitiska debatten och författarna anser att Sverige behöver ett innovationspolitiskt ramverk för att stärka innovationsklimatet i landet och i boken ger de tips på hur en sådant skulle kunna se ut.
Enligt författarna finns det flera saker som bör förändras för att Sverige ska kunna konkurrera på en världsmarknad. Sverige måste skaffa sig en globalt konkurrenskraftig kunskapsbas, där forskningsmedel utdelas genom kvalitetskriterier, där lärarnas kompetens förstärks, innovationsaspekten lyfts fram mer på utbildningarna och kvantitativa mål för svenska elevers rankning och prestation inom Pisa-systemet sätts upp.
Foto: Fredrik Eriksson.
– Vi måste förädla en globalt konkurrenskraftig kunskapsbas, säger Magnus Henrekson och betonar att det som framförallt saknas är en helhet i systemet.
– Innovation måste komma upp på agendan, i Sverige säger vi att vi har skattefinanserna under kontroll medan Kina använder innovation som password för hela landet, fortsätter han.
Andra förslag som betonas av författarna är att det svenska skattesystemet i högre grad bör utgå från ett entreprenörskaps- och innovationsperspektiv och att innovationspolitik inte bara bör likställas med satsningar på forskning och utveckling utan innovativa produkter och tjänster krävs i samtliga branscher. Vidare efterlyste de mer konkurrens och mer samverkan mellan näringslivet och akademin.
Till seminariet var politiker och personer från näringslivet också inbjudna och de höll i stort sett med det som de tre ekonomerna hade att säga. Rune Andersson, styrelseordförande för Mellby Gård och ordförande i IVA-projektet Innovationskraft Sverige, menade att man måste lägga större fokus på entreprenören och att det egentligen inte är denne som det är fel på utan systemet och företagaren Hjalmar Winblad framhöll att risk och tillväxt måste löna sig.
Tidigare högskole- och forskningsminister Tobias Krantz, numer chef för avdelningen Utbildning, forskning & innovation på Svenskt Näringsliv, var också inbjuden till paneldiskussionen och han uttryckte sin oro för att Sverige som forskarnation kommer att rasa samman om kunskapstappet i skolan fortsätter och föreslog en innovationspremie för att skapa drivkrafter inom innovationspolitiken.
Björn O. Nilsson, IVAs VD, avslutade seminariet med följande ord.
– Konkretiseringen kvarstår, vi behöver ett bättre fungerande system för att driva en bra innovationspolitik.
- Ett ramverk för innovationspolitiken. Hur göra Sverige mer entreprenöriellt? Av Pontus Braunerhjelm, Klas Eklund och Magnus Henrekson, Samhällsförlaget.
- En gång vart fjärde år lägger regeringen fram en forskningsproposition, den så kallade ”forskningsproppen”. Den pekar ut målen för den offentligt finansierade forskningen, och visar hur statens forskningspengar ska användas de närmaste fyra åren. Nästa forskningspropp kommer nu i höst.
Anna Eriksson
